Bakgrund: Kommunikation är en central del i vårdpersonals omvårdnadsarbete. Kommunikationsproblem kan bidra till en mindre personcentrerad vård. När vårdpersonal möter patienter med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning som ofta har kommunikationssvårigheter kan kommunikationsproblem uppstå. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av kommunikation med patienter som är diagnosticerade med AST och ID. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Studierna är inhämtade från PsycINFO, PubMed och CINAHL och en analys av de utvalda studierna utfördes. Huvud och underkategorier skapades och utifrån dessa kategorier besvarades studiens syfte. Resultat: Tre huvudkategorier som beskrev vårdpersonals erfarenhet av kommunikation med patientgruppen framkom genom dataanalysen. Huvudkategorierna var kompetens, individanpassat bemötande och arbetsmiljö. Konklusion: Litteraturstudien visar på att vårdpersonal upplevde att kommunikation med den aktuella patientgruppen var begränsad, en orsak var kunskapsbrist om diagnoserna och brist på kommunikationsstrategier för dessa patientgrupper. Resultatet visade också att såväl tidsbrist som bristfällig organisation var ett problem i omvårdnaden av dessa patienter. / Background: Effective communication is a critically important skill for health personnel. Failures of communication may impair patient-centred care. Communication is frequently challenged between health personnel and patients with autism spectrum disorder or intellectual disabilities, due to the communication problems that come with these diagnoses. Aim: This literature review aimed to explore health personnel´s experience of communication with patients with autism spectrum disorder and intellectual disabilities. Method: A literature review of ten studies using a qualitative approach was performed. Studies were collected from CINAHL, PsycINFO and PubMed and an analyse of the selected studies was done. Main and sub-categories were created and based on these categories; the aim of the study was answered. Result: Three main categories describing the experience of health personnel in communicating with the patients emerged through the data analysis. The main categories were; provider competence, individual approach to caregiving and the working environment. Conclusion: This literature review showed that health care personnel experienced limited communication with this patient group, which was attributed to knowledge gaps about the diagnosis as well as a lack of communication strategies. The review concluded that both time shortages and a lack of organization are major problems in the care of these patients.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka insatser och vilket stöd som personer med ADHD respektive AST är i behov av, samt kan bistås med under sitt livslopp. Studien är en övergripande litteraturstudie som genom kvalitetsbedömda forskningsartiklar utvädrat dess effekt och långtidseffekt för psykisk och socialt liv. Resultat: samtliga studier visar att multimodal effekt, farmakoterapi i kombination med gruppbaserad behandling samt psykoedukation givit bäst effekt för att utveckla nedsatta förmågor och färdigheter användbara under för ett fungerande vardagsliv. Genom inlärning och psykoedukation för anhöriga har dessutom minskat stigma för denna målgrupp. Studiens slutsats är därmed att multimodal behandling både för individer med funktionsnedsättningar samt dess anhöriga är effektiva. / This degree projects aim was to examine the treatments and support that people with ADHD and ASD has proven need of during their lifetime. This study is a literary overview of current empirical studies examining treatments and interventions for people with ADHD and ASD. The result has shown no significant effect making any treatments effect generalizable on its own. However, this conclusion shows that combined psychosocial treatment alongside pharmacotherapy, as well as treatment including peers proven successful in establishing social skills, relationships and a functioning everyday life. Conclusion: multimodal treatments for both individuals with ADHD and ASD, alongside its peers is considered effective.

Abstract: The aim of this thesis is to try to contribute to the research about adults with autism spectrum disorder (ASD) in public libraries. The two research questions this study attempts to answer are: How do the public libraries in a Swedish city work to increase accessibility for adults on the autism spectrum? And, what possibilities are there for the public libraries to help adults on the spectrum be more socially included and increase accessibility (as defined by the social model of disability) to create a more socially sustainable library? The study has two different research methods, because the lack of previous research necessitated a basic quantitative survey to start with. The survey was distributed to public libraries in a Swedish city. The results of the survey showed, with a few exceptions, that the respondents do not work for adults with ASD. In addition to the survey, a qualitative comparative analysis of international projects was made to examine different ways of working towards the group. The projects were analysed to examine ways to work towards the group, based on an understanding of barriers based on the social model of disability. The analysis showed that projects often contained an informational course on ASD and that a social network was an important component for further skills development. It is problematic, from a social sustainability perspective, when a group in society is excluded from the mind set of societal institutions. Adults with ASD are by law a prioritized group for the Swedish libraries and the work towards accessibility should reflect that.

Vårt arbete utgår ifrån ett tredelat syfte. Det första syftet med vår studie är att undersöka vilka kompenserande hjälpmedel eller anpassningar som används av lärare inom ämnet idrott och hälsa för att kompensera eventuellt behov hos elever med AST-diagnos. Vårt andra syfte med studien är att mäta lärare i idrott och hälsas upplevelse av stöd i från skolledningen. Det tredje syftet är att mäta i vilken utsträckningen lärare i idrott och hälsa upplever sig ha tid till att göra de kompenserande anpassningar som vid behov finns. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket ställer krav på både kunskap och förståelse kring behov utifrån individens egenskaper. Studier visar att elever med AST-diagnos inte når målen i lika stor utsträckning som övriga elever. Därför vill vi problematisera detta och konkretisera vilka anpassningar som man vanligtvis arbetar med, samt undersöka hur lärare i sin profession upplever att de har tillräckligt med tid och stöd för att arbeta kompenserande. Vår frågeställning består av två frågor och de är:  Genom vilka anpassningar/hjälpmedel arbetar lärare i idrott och hälsa för att kompensera för eventuella behov i det dagliga arbetet med elever inom AST? Upplever lärare i idrott och hälsa att de får det stöd eller tillräckligt med tid att planera och genomföra anpassningar för att arbeta kompenserande gällande klasser där elever med AST finns?  Vi utgår från Foucaults syn på makt där styrningen ses som en maktform och vi använder den för att se hur miljön kan göras begriplig och hanterbar. Utbildning, uppfostran och undervisning är metoden för att nå förutbestämda mål. Vi ser också på kompenserande anpassningar utifrån relationell pedagogik som menar att eleven befinner sig inom en viss kontext. Vi har gjort en enkätundersökning som är både kvalitativ och kvantitativ. Enkäten består av både förutbestämda svarsalternativ på frågor samt frågor av mer öppen karaktär där respondenterna fått möjlighet att skriva egna svar. Denna metod möjliggjorde bredare svar. Vårt resultat visar vilka anpassningar som görs i ämnet idrott och hälsa av respondenterna i vår enkät. Vi visar också att en stor del av respondenterna anser att det inte har varken tillräckligt stort stöd eller tid för att göra de anpassningarna efter behov.

No description available.

Bakgrund I Sverige diagnostiseras årligen mellan 100–200 barn med Autismspektrumtillstånd (AST). Att ett barn i familjen har AST påverkar hela familjen och kan skapa känslor av oro, sorg och ilska. Diagnosen innebär många kontakter med olika professioner inom hälso- och sjukvården, där familjen är i stort behov av stöd. Familjecentrerad omvårdnad handlar om att involvera hela familjen i vårdprocessen där samarbete, delaktighet och respekt är viktiga beståndsdelar.  Syfte  Syftet var att beskriva familjers upplevelser och erfarenheter av stöd i vårdmötet då ett barn i familjen har autismspektrumtillstånd. Metod Studien gjordes som en litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i tre databaser relevanta för ämnet, samt genom en manuell sökning. Femton artiklar analyserades med en integrerad analys inspirerad av Kristensson (2014). Resultat Resultatet visade att det uppstår specifika behov av stöd då familjer har ett barn med AST: Stöd i form av ett respektfullt bemötande, stöd i form av individanpassad information, stöd i form av vägledning under och efter diagnostiseringsprocessen samt stöd i form av att familjen inkluderas i vårdprocessen. Slutsats Familjer med barn med AST upplever en övervägande brist på stöd i vårdmötet i form av otrevligt bemötande, brist på adekvat information och vägledning samt brist på delaktighet i barnets vård. Genom familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan och övriga professioner i vårdteamet se till hela familjens behov vilket leder till ett ökat stöd. Sjukvårdteamet har således en viktig funktion i att utföra familjecentrerad omvårdnad då det kan förbättra familjernas vårdupplevelse. För att kunna erbjuda en vård av hög kvalitet är det av stor vikt att sjukvårdsteamet får mer kunskap om AST samt att de utbildas i hur stöd på bästa sätt kan ges till familjer med barn med AST. / Background In Sweden, 100-200 children are diagnosed with Autism spectrum disorder (ASD) annually. Having a child in the family with ASD affects the whole family and can initiate feelings of anxiety, grief and anger. The diagnosis involves several contacts with multiple healthcare professionals, situations where the family is in great need of support. Familycentered care aims to involve the whole family in the care process, and collaboration, participation and respect are important components. Aim The aim was to describe families' experiences of support in the healthcare meeting when a child in the family has Autism spectrum disorders. Method The study was conducted as a literature review. Article searches were made in three databases relevant to the topic, as well as an additional manual search. Fifteen articles were analyzed with an integrated analysis inspired by Kristensson (2014). Results The results revealed a specific need for support when families have a child with ASD, such as respectful care, personalized information, guidance during and after the diagnosis process and support in terms of including the family in the care process.  Conclusions Families with children with ASD experience a predominant lack of support in the care meeting such as unpleasant treatment, lack of adequate information and guidance, and lack of participation in the child's care. Through family-centered care, the nurse and the multidisciplinary team can consider the needs of the entire family, which leads to increased family support. Thus, the professional team has an important role in providing familycentered care as it can improve families' care experiences. It is of great importance that the multidisciplinary team gain more knowledge about ASD, and also receives more training in how to provide support to families with children with ASD.

Bakgrund Autismspektrumtillstånd [AST] innefattar autism och andra autismliknande syndrom och är en utvecklingsstörning som påverkar kommunikationsförmågan, socio-emotionella förmågan, samt kännetecknas av repetitiva beteenden och specifika intressen. Prevalensen för AST ligger omkring en procent i världens befolkning med stigande trender, och associeras med flera olika komorbiditeter som kan förekomma. Mötet inom hälso- och sjukvården är därmed viktigt och behöver undersökas utifrån perspektivet från personer med AST. Syfte Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården för personer med autismspektrumtillstånd. Metod Denna litteraturöversikt är grundad på 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna som låg till grund för litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. Sammanställning av informationen i resultatartiklarna skedde med en integrerad analys. Resultat Vid sammanställningen av de upplevelser och erfarenheter personer med AST beskrivit avseende mötet med hälso- och sjukvården framträdde fyra huvudkategorier. Dessa innefattade hur personer med AST upplevt den interpersonella kommunikationen med vårdpersonal och deras sensoriska känslighet i en sjukvårdskontext. Vidare framkom upplevelser relaterade till bristande kunskap om AST och avsaknad av adekvata anpassningar inom hälso- och sjukvården, samt de hinder personer med AST upplevt i relation till att söka vård. Slutsats Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården för personer med AST präglades av negativa erfarenheter. Anpassningar avseende den interpersonella kommunikationen med vårdpersonal och sensoriska anpassningar i både vårdmötet och vårdmiljön var nödvändiga för att gruppens behov skulle bli tillgodosedda. Vidare fanns ett behov av utökad kunskap om diagnosen AST inom sjukvården för att på så sätt tillgängliggöra den för personer med AST både avseende organisation och bemötande. Sjuksköterskans övergripande roll är att tillgodose dessa behov och främja tillgänglighet och anpassning. / Background Autism Spectrum Disorder [ASD] includes autism and other autism-like syndromes and is a developmental disorder that affects communication skills, socio-emotional abilities, and is characterized by repetitive behaviors and specific interests. The ASD prevalence is about one percent in the world’s population with rising trends and is associated with several different comorbidities that may occur. Thus, the meeting in health care is important and needs to be examined from the perspective of people with ASD. Aim The aim was to highlight the experiences of health care for people with autism spectrum disorder. Method This literature review is based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative design. Literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The scientific articles that formed the fundament for the results of the literature review were quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment instruments. The information in the articles was compiled with an integrated analysis. Results In compiling the experiences of people with ASD regarding the meeting with health care, four main categories emerged. These included how people with ASD experienced the interpersonal communication with healthcare professionals and their sensory sensitivity in a health care context. Furthermore, experiences related to lack of knowledge about the ASD diagnosis and lack of adequate adaptations in health care emerged, as well as the obstacles people with ASD experienced in relation to seeking care in the health care organization. Conclusions Experiences of health care for people with ASD were characterized by negative experiences. Adaptations regarding the interpersonal communication with care staff and sensory adaptations in both the care meeting and the care environment were necessary for the group's needs to be met. Furthermore, there was a need for increased knowledge about the diagnosis of ASD in order for health care to be available to people with ASD both in terms of organization and care. The overall role of the nurse is to meet these needs and promote accessibility and adaptation.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka personens vardagsliv, arbetsliv och relationer som kräver social interaktion. Syftet med vår föreliggande studie var att undersöka hjälpmedels påverkan för en ökad delaktighet och självständighet för personer med autismspektrumtillstånd ute i arbetslivet utifrån ett personalperspektiv. På senare år har forskningen blivit bredare inom detta område, däremot finns det fortfarande kunskapsluckor gällande kognitiva hjälpmedel på arbetsplatserna och erfarenheter utifrån personalperspektiv. För att belysa personalens erfarenheter om hjälpmedels påverkan för personer med autismspektrumtillstånd har vi valt en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Professionernas erfarenheter och upplevelser i vår studie visar på att hjälpmedel har en betydande påverkan för att individer med autismspektrumtillstånd får en ökad känsla av delaktighet och självständighet i arbetslivet. Vidare visar vår studie att med stöd av hjälpmedel finns det en ökad chans att personer med autismspektrumtillstånd behåller sin anställning. Tack vare insamlad empiri skapas kunskap och ett tydliggörande kring ämnet. Uppsatsen visar även vikten av att arbetsgivaren samt kollegorna har förståelse och medkänsla för personer med autismspektrumtillstånd samt att arbetsgivaren har möjligheter att ge rätt stöd för att medarbetaren inte ska uppleva negativa erfarenheter. / Autism Spectrum Disorder (AST) is a neuropsychiatric disability that can affect a person's daily life, work life and relationships that require social interaction. The purpose of our present study was to investigate the impact of assistive technology for increased participation and independence for people with autism spectrum disorders in working life from a staff perspective. In recent years, research has become broader in this area, however, there are still knowledge gaps regarding cognitive aids in the workplace and experiences from a personnel perspective. To shed light on the staff's experiences of the impact of assistive technology for people with autism spectrum disorders, we have chosen a qualitative research method with semi-structured interviews. Professionals' experiences and experiences in our study show that aids have a significant impact on individuals with autism spectrum disorders having a feeling of increased participation and independence in working life. Furthermore, our study shows that with the help of aids, there is an increased chance that people with autism spectrum disorders retain their employment. Thanks to collected empirical data, knowledge and clarification about the subject is created. The essay also shows the importance of the employer and colleagues having understanding and compassion for people with autism spectrum disorders and that the employer has the opportunity to provide the right support so that the employee does not experience negative experiences.

I denna studie intervjuades två SVA-lärare (svenska som andraspråkslärare) somundervisade i SVA (svenska som andraspråk) och i studien lyfts deras beskrivningarav upplevelser av hur SVA-elever (svenska som andraspråkselever)andraspråksspråkinlärning påverkas av sitt autismspektrumtillstånd (AST). Dessutomundersöktes om de två SVA-lärarna ansåg att elevernas autism (AST) hade haft någoninverkan på elevernas förutsättningar att lära sig svenska som andraspråk. Jagundersökte också vilka pedagogiska handlingar de två SVA-lärarna utförde i syfte attstödja elever med autism i deras språkinlärning i klassrummet på gymnasiet. Elevermed autism möts av fler utmaningar än andra i sitt vardagliga liv där krav frånomgivning och skola blir påfrestande. Att dessutom hantera det sociala samspelet ochförstå olika sammanhang är svårt för elever med autism. Min studie hade detsociokulturella perspektivet som ingång och det genomfördes kvalitativa intervjuermed två SVA-lärare som undervisade SVA-elever med AST på gymnasiet.Resultatet av intervjustudien visade att informanterna upplevde att autismdiagnoseninte påverkade språkinlärningen märkbart. Dock visade de medverkandesarbetslivserfarenheter att vissa hjälpmedel som exempelvis bildstöd eller digitalahjälpmedel främjade språkinlärning för elever inom autismspektrat. Att använda ettlågaffektivt bemötande när eleven har visat ett utåtagerande beteende har också varitanvändbart (Hejlskov Elvén, 2018, 10). Utmaningen för de två SVA-lärarna blev istället att kunna urskilja en elev med en autismspektrumdiagnos, från en elev medendast svårigheter för det svenska språket. Möjligheterna ansågs vara många, delsrelationsskapandet med eleverna, dels deras kapacitet och viljan att lära, med ellerutan autism.

Detta arbete fokuserar på inkludering av barn med autismspektrumtillstånd (AST) i svenska förskolor. Syftet är att undersöka vilka upplevelser vårdnadshavare till barn med AST har inom området. För att synliggöra och analysera vilka förutsättningar som finns för sådan inkludering samt var ansvaret för detta vilar används Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. Vidare används specialpedagogiska perspektiv för att analysera vårdnadshavares upplevelser av huruvida de finner att deras barn gynnas av att gå i en inkludernade förskola alternativt skulle ha gynnats än mer av att gå i en specialinriktad förskola.  Som metod för datainsamling användes elektronisk enkät, vilken distribuerades genom internetforum för föräldraskap och vårdnadshavare till barn med AST. Det frågeformulär som användes skapades i Sunet Survey och bestod av en likertskala, där respondenterna ombads att ta ställning till huruvida de instämde i en rad givna påståenden. Resultaten av de 32 svar som inkom analyserades med hjälp av medelvärde, standardavvikelse, svarsspridning i procent samt korrelationsanalys. Resultatet visar att de flesta vårdnadshavare upplever att deras barn gynnas av att vara inkluderade i förskolan och att detta har ett samband med upplevelsen kring huruvida barnet får tillräcklig tillgång till vuxenstöd. Studien visar även att en majoritet av vårdnadshavarna upplever att deras barn hade gynnats än mer av att gå i en förskola med specialinriktning mot AST. Vidare upplever vårdnadshavare att pedagoger saknar kunskap kring AST och vilka svårigheter denna funktionsnedsättning innebär för deras barn. Angående förskolans ekonomiska förutsättningar för att möta barn med AST:s behov av särskilt stöd indikerar studien på att vårdnadshavare upplever detta som bristande, framför allt avseende kompetensutveckling samt tillgång till vuxenstöd. Resultatet visar även att vårdnadshavare upplever att samverkan mellan förskolan och hemmet är någorlunda god. Vårdnadshavare tenderar att uppleva att pedagogerna lyssnar på den information som de delger dem, vilket även korrelerar starkt med upplevelsen av att pedagogerna arbetar för att utveckla ett gott samarbete med hemmet. Genom studien framkom även indikationer kring att vårdnadshavare varken upplever sig vara delaktiga eller icke delaktiga i de beslut som rör barnets behov av stöd. Ett starkt samband finns mellan huruvida vårdnadshavare upplever att barnet lär sig mycket och huruvida tillgången till vuxenstöd upplevs som tillräcklig. Vid jämförande av styrkan på korrelationerna framkommer ett starkare samband mellan att vårdnadshavarna upplever att pedagogerna ser dem som källa till kunskap kring deras barn än att pedagogerna redan har goda kunskaper kring detta.