No description available.

Inledning: Svårigheterna som förekommer vid autismspektrumtillstånd påverkar individer och familjer i stor omfattning. Denna studie fokuserar på att förstå hur föräldrar uppfattar sin situation och hur de beskriver familjens behov av stöd och hjälp. Frågeställningar: Hur upplever föräldrar att relationerna och livet i familjen påverkas när en individ i familjen har funktionsnedsättningar inom autismspektrum? Hur beskriver föräldrar familjens behov av stöd och hjälp? Metod: I arbetet har kvalitativ metod använts. I studien har åtta föräldrar intervjuats. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys. Resultat: Tre teman framkom i analysen: diagnos - en sorg och en lättnad, energikrävande vardag samt ett kämpande för rätt hjälp och stöd. Diskussion: Föräldrarna beskriver att diagnosen, även om det också finns en sorg, medverkat till att öka förståelsen för barnet och barnets beteende. Det framkommer att funktionsnedsättningarna tar energi och tid, att skapandet av ett vardagligt liv blir som en omfattande och tidskrävande arbetsuppgift. Föräldrarna rapporterar i intervjuerna att de får kämpa hårt för att barnet ska få rätt stöd och hjälp. / Introduction: Autism-related disabilities have large effects on both individuals and families. This study focuses on how parents experience their situation and how they describe the family’s need for support and counceling. Research questions: How do the families experience the impact of autism on their relationships and their family life? How do the families describe their need of counceling and support? Method: In this study a qualitative methodology was used. Parents of five children/ young adults were interviewed. The interviews were analysed using thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis: diagnosis – both a sadness and relief, energy consuming daily life and struggling to get the right counceling and support. Discussion: Parents describe that the diagnosis, although considered a sadness, also contributed to increase the understanding of the child and its behaviour. The disabilities of the child impact the family’s daily life and the daily life becomes an energy and time consuming task for the parents. Parents report that they have to struggle to get the right counceling and support.

Very little information exists regarding the communication ofnonverbal adults with severe Intellectual Disabilities(ID) and Autism Spectrum Disorder(ASD). Most research in this area pertains to children. This study poses the following questions: “Howdononverbal, intellectually disabled adults who haveASD and those people who have contact with them on a regular day-to-day basis communicate with each other? What enhancesand or strengthens this communication? Can positive development in communication occur?”Based upon the data retrieved from eleven interviews, portraits of the communicative relationships of nonverbal adults with ID and ASDand their caregivers were compiled. The results of the study confirmed the existence of a personalized, functional system of communication between nonverbal adults with severe ID and ASD and their caregivers. The information gathered revealed improvement in communication. It was discovered, moreover, that a key factor in communicative development was the creation of common conceptual ground between caregiver and service user. Several attitudes and behaviors on the part of caregivers were noted to increase this common conceptual ground. The study’s conclusion cites the limitations, in methodology and scope, of the current investigation, and calls for more wide-ranging research on the communication of nonverbal adults with ID and ASD. / Det finnsidagintemycket information tillgängliggällandekommunikation avicke-verbala vuxna med gravtintellektuella funktionshinder ochAutismspektrumtillstånd. En stor delav forskningsom har bedrivitsidetta område gäller barn. Frågeställningarna i denna uppsats är: ”Hur kommuniceraricke-verbala vuxna med intellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillståndi sin vardagmed de människor som finns runt omkring dem?Vad är det som gynnaroch förstärkerdenna kommunikation? Kan dennakommunikationutvecklas och förbättras?Med information från intervjuer med elva omsorgsgivare skapades femporträtt av detkommunikativa samspeletmellan icke-verbala individer med gravtintellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillstånd, och deras kontaktmän. Studiens resultat visade att det finns ettfungerande, individualiserat kommunikationssystem mellan omsorgstagare och omsorgsgivare. En förbättring i kommunikationennoterades. Man har kunnat se att omsorgsgivarens attitydoch förhållningsättgentemot omsorgstagaren varit betydande fördenna förbättring. Resultatenvisade att utvidgning av den gemensamma konceptuella grunden[common conceptual ground] mellan omsorgstagare och omsorgsgivare var en viktig faktor i den kommunikativaförbättringen. Flera faktorer visade sig vara avgörande i expansionen av den gemensamma konceptuella grunden. Det påpekasatt det fanns uppenbara begränsningar i bredden och metodeni denna studie och det konstateras att det finns behovav mera omfattande forskning omkommunikation av icke-verbala vuxna med intellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillstånd.

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers’ descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the student´s functioning in aschool context. As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees’ experiences described from the basis of an interview guide. This process also allowed room for flexibility where the interviewees were given the opportunity to elaborate on their views and ideas. This flexibility added valuable aspects of the teachers' experiences of mapping.   In the analysis ofmy result, I found that mappingwas importantin situations wherethe student'scontextneeded tobe made visible.The teachersexplained that themappingtoolwasan aidin understandinglearning andmoodas well asin detecting recurringpatterns in learning and mood. Based onthis information,teachersoccasionallyandin limitedcontextshave been able toadjust their teaching. Italso emerged that thetool of mappinghad notchanged theteachers'way of educating, butrather been used as a complementtothe learning situation. / Studiens syfte fokuserar på hur pedagoger på en gymnasiesärskola, elever inom autismspektrat, beskriver sina erfarenheter av att arbeta med ett kartläggande verktyg, Nylander (2012). I mina frågeställningar har jag utgått ifrån hur pedagogerna beskriver sina erfarenheter av kartläggningens genomförande, om resultatet av kartläggningen påverkat pedagogernas arbete i undervisningen och om kartläggningen kan bidra till ett synliggörande och tydliggörande av elevens fungerande i dess skolsammanhang.   Då studien bygger på fem intervjuer där pedagoger reflekterar utifrån verktyget kartläggning blev det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med omgivningen, en grund att utgå ifrån. Metoden har varit intervjuer utifrån en kvalitativ forskningsintervju. Genom att använda intervjuer kunde jag fånga den mångfald som de intervjuade beskrev utifrån en färdig intervjuguide. I denna process gavs även utrymme för flexibilitet där de intervjuade erbjöds möjlighet att utveckla sina synpunkter och idéer. Denna flexibilitet adderade värdefulla aspekter av pedagogernas erfarenheter kring kartläggning.     I analysen av mitt resultat fann jag att kartläggningen hade betydelse i situationer där elevens sammanhang behövde synliggöras. Pedagogerna förklarade att verktyget kartläggning blev ett stöd till förståelse av lärande och mående samt upptäckten av återkommande mönster i dessa. Utifrån denna information har pedagogerna stundtals och i begränsade kontexter kunnat anpassa undervisningen. Här framkom även att verktyget inte hade förändrat pedagogernas sätt att undervisa, utan snarare blivit ett komplement i lärsituationen.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST. Två olika analysmetoder användes för att studera materialet, nämligen samtalsanalys och innehållsanalys. Resultaten visade att deltagarna har kompetens för social interaktion och empatisk förmåga. Ett par av deltagarna uppfattades ha annorlunda blickanvändning, och oväntade ämnesbyten och avbrottsförsök observeras under diskussionen. Flertalet av deltagarna uppgav att de har haft psykiska svårigheter under sina liv och de ser diagnostiseringen som viktig för deras livskvalitet då den möjliggör kontaktskapande med likasinnade. Detta förefaller vara betydelsefullt för dem då de har svårt att bygga relationer. Resultaten i föreliggande studie kan bidra till en ökad förståelse för hur en neuropsykiatrisk diagnos kan påverka en individs liv. / Autism Spectrum Disorders (ASD) is a neuropsychiatric impairment that may affect an individual's everyday life. Life areas that may be problematic include work, family, relationships and areas that require social interaction. The aim of the present study was to investigate communication in everyday life amongst adults with ASD as well as, by listening to the participants' personal narratives, explore how AST can affect an individual's life. The study was based on a video recorded focus group discussion with four participants who in adulthood have been diagnosed with ASD. Conversation Analysis and Content analysis were used for analysis of the material. The results showed that the participants have skills for social interaction and empathy. Some of the participants were perceived as using their gaze in a deviant way, and unexpected changes in topics and attempted interruptions were observed during the discussion. The majority of the participants described periods of psychiatric problems during their lives, and that the diagnosis has been important for their quality of life as it enables them to create relationships with people with similar difficulties. This appears to be important to them since they have difficulties building relationships. The results contribute to a better understanding of how a neuropsychiatric diagnosis can affect an individual's life.

Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn som diagnosticerats med autismspektrumtillstånd (AST) upplevde kontakten med och stödet från kommunens familjebehandlare, en insats som tillhandahålls av socialtjänsten och ofta utförs av socionomer. Vi ville undersöka hur föräldrar har upplevt familjebehandlarnas bemötande, om de fick konstruktiv hjälp samt om familjebehandlarna har haft kunskaper om autismspektrumtillstånd. Vi har haft en kvalitativ ansats och genomfört semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har tolkats med teman baserade på den teoretiska ramen som består av begreppet allians och stödteori. I studiens resultatdel framkommer det att föräldrarna har haft positiva upplevelser i mötet med familjebehandlarna. De flesta har fått konstruktiv hjälp av familjebehandlarna som varit insatta i autismspektrumtillstånd samt upplevt att de har fått ett gott bemötande. Resultatet visar på vilka faktorer som påverkar för att en kontakt med familjebehandlare ska upplevas som positiv. / Our aim with this study was to explore how parents of children diagnosed within the autism spectrum disorder (ASD) experienced the contact and support from the municipalities family therapist, an initiative provided by the social services and often executed by social workers. We wanted to investigate how parents experienced treatment from the family therapist, if they received constructive help and whether the family therapist had knowledge of the ASD. We have had a qualitative approach and conducted semi-structured interviews. The transcribed interviews have been interpreted with themes based on the theoretical framework that consists of the concept of alliance and support theory. Our result shows that the informants have had positive experiences in the meeting with family therapists. Most have received constructive help from family therapists who had knowledge about ASD and feel they have received good treatment. The result shows which factors contributed to a positive experience.

The aim of this master’s thesis is to study how a group of people diagnosed with autism spectrum disorder experience a visit to the library. By interviewing them I hoped to hear their thoughts on noise, lighting and the over all library environment. Did the informants get a fair treament by the library staff or did they feel stigmatized? The thesis is also aiming to expose how accessible the libraries’ websites are. Two librarians shared their insights about accessibility from the library in which they work. The interview showed there are still many aspects that need to improve until the library is autism friendly. The study shows that the informants prefer a silent library compared to a noisy one. They did not experience any stigmatization in the library. The informants use the digital services offered by the library in order to renew their books and to request new ones. However, the websites are not customized for people with Austism spectrum disorder. The informants main concern when visiting the library are loud noise and insufficient signs. This study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The purpose of the study is to examine how social workers and psychologists work with adolescents who have autism spectrum disorders and suffer from mental illness. This includes examining what working methods social workers and psychologists work with and partly understanding what they consider to be the reason why adolescents with autism spectrum disorders experience anxiety and depression. The study's empirical material was collected through three semi-structured interviews with social workers and psychologists, then analyzed with previous research and theoretical perspectives and literature. A social worker and two psychologists, one of whom is from child and adolescent psychiatry and the other two are from habilitation. The study's theoretical frame of reference consists of three interconnected theories that social workers and psychologists can work with. The first is theory of mind, the second is central coherence and the third is executive functions. The result shows that social workers and psychologists identify information about adolescents with autism spectrum disorders who suffer from mental illness. It also emerges that BUP works with the treatment and medication of mental illness while the habilitation works with autism spectrum disorders and adolescents' behavioral problems by providing support efforts. In summary, the study's findings show that autism spectrum disorders are strongly related to mental illness. The study can conclude that the result has a good connection to previous research and theoretical perspectives. / Syftet med studien är att studera hur socialarbetare och psykologer arbetar med ungdomar som har autismspektrumtillstånd och lider av psykisk ohälsa. Med detta innefattas att dels undersöka vilka arbetsmetoder socialarbetare och psykologer arbetar med dels förstå vad de anser vara orsaken till att ungdomar med autismspektrumtillstånd upplever ångest och depression. Studiens empiriska material har samlats in genom tre semistrukturerade intervjuer med socialarbetare och psykologer, därefter analyserats med tidigare forskning och teoretiska perspektiv samt litteratur. En socialarbetare och två psykologer varav den ena är från barnoch ungdomspsykiatrin och de två andra är från habiliteringen. Studiens teoretiska referensram består av tre sammankopplade teorier som socialarbetare och psykologer kan arbeta med. Den första är theory of mind, den andra är central koherens och den tredje är exekutiva funktioner. I resultatet framkommer det att socialarbetare och psykologer identifierar information om ungdomar med autismspektrumtillstånd som lider av psykisk ohälsa. Det framkommer även att BUP arbetar med behandling och medicinering av psykisk ohälsa medan habiliteringen arbetar med autismspektrumtillstånd och ungdomars beteendeproblematik genom att ge stödinsatser. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att autismspektrumtillstånd är starkt relaterat till psykisk ohälsa. Studien kan dra slutsatsen av att resultatet har en god koppling till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument i arbetet tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd i åldrarna 6–12 år. Metod: En kvalitativ datainsamlingsmetod användes där åtta yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide valdes för att undersöka arbetsterapeuternas erfarenheter. Urvalet av deltagare skedde genom ett strategiskt urval. Dataanalys genomfördes därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i ett övergripande tema; Familjen som klient samt tre kategorier; Förberedelser inför användning av bedömningsinstrument, Bedömningsinstrument i och efter mötet tillsammans med barnet samt Den erfarenhetsbaserade kunskapen. Det framkommer tydligt att erfarenheten av att arbeta tillsammans med barn som har autismspektrumtillstånd påverkar hur arbetsterapeuter väljer att arbeta med bedömningsinstrument. Av resultatet framgår att arbetsterapeuter idag ej använder bedömningsinstrument i den utsträckning som önskas. Resurser samt tidsaspekten påverkar användningens frekvens. Slutsats: Studien har bidragit till en ökad förståelse kring arbetsterapeuters erfarenheter av att använda bedömningsinstrument i arbetet tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd. Tidsbrist är någonting som många gånger påverkar möjligheterna att arbeta mer frekvent med bedömningsinstrument vilket i sin tur påverkar habilitering för diagnosgruppen. Det är av stor vikt att fortsatt forskning inom området sker för att kunna ta fram ett instrument som är mer anpassat till diagnosgruppen. / Abstract Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experience of using assessment tools in the work together with children with autism spectrum disorders between the ages 6-12. Method: A qualitative data collection method was used where eight professional occupational therapists were interviewed. A semi-structured interview guide was chosen to examine the occupational therapists' experiences. The participants were recruited through a strategic selection. Data analysis was then conducted with a qualitative content analysis. Result: The result is presented in an overall theme; The family as a client with three categories; Preparations for the use of assessment tools, Assessment tools during and after the meeting together with the child and The experience-based knowledge. It is clear that the experience of working with children with Autism spectrum disorder affects how occupational therapists choose to work with assessment tools. The results show that occupational therapists today do not use assessment tools to the extent desired. Resources and the time aspect affect the frequency of use. Conclusion: The study has contributed to an increased understanding of occupational therapists' experiences of using assessment tools in their work with children with Autism spectrum disorder. Lack of time is something that often affects the opportunities to work more frequently with assessment tools, which in turn affects habilitation for the diagnostic group. It is of great importance that further research in this area is done to be able to develop an instrument that is more adapted to the diagnostic group.

Denna studien är en litteraturöversikt, det vill säga en överblick av befintlig forskning. Flickor/kvinnor med autismspektrumtillstånd är ett område som är relativt outforskat, vilket innebär en rad olika konsekvenser för denna grupp. Syftet med denna uppsatsen är att beskriva forskningsläget avseende att som flicka/kvinna leva med autism och därmed kunna identifiera behov av vidare forskning. Detta kommer att undersökas genom att svara på följande två frågeställningar. (1) Hur ser forskningsläget ut avseende att som flicka/kvinna leva med ett autismspektrumtillstånd? (2) Vilka kunskapsluckor kan identifieras? Resultatet visar att gruppen är utsatta på flera olika plan vilket i sin tur ger olika effekter i deras liv. En diagnos kan både främja men även motverka gruppens livsmöjligheter. Den kan leda till en bättre självkännedom och känslor av tillhörighet men kan även leda till sorg och depression. För att kunna förstå målgruppens komplexa situation krävs det mer / This report is a literature review, i.e. a review of existing research. Girls/Women with autism spectrum disorder is a relatively unexplored area. This entails a variety of different consequences for this group. The aim of this study is to describe the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman in order to identify the need for further research. This will be reviewed by answering the following questions. (1) What does the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman look like? (2) Which gaps of knowledge can be identified? The review shows that the group is vulnerable in many different aspects which affects their lives in different ways. A diagnosis can both help but also counteract the life chances of this group. It can lead to better self-awareness and a sense of belonging but leads to grief and depression as well. This area requires more research that can better explain the vulnerability of this group to help better understand their complex situation.