Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST. Två olika analysmetoder användes för att studera materialet, nämligen samtalsanalys och innehållsanalys. Resultaten visade att deltagarna har kompetens för social interaktion och empatisk förmåga. Ett par av deltagarna uppfattades ha annorlunda blickanvändning, och oväntade ämnesbyten och avbrottsförsök observeras under diskussionen. Flertalet av deltagarna uppgav att de har haft psykiska svårigheter under sina liv och de ser diagnostiseringen som viktig för deras livskvalitet då den möjliggör kontaktskapande med likasinnade. Detta förefaller vara betydelsefullt för dem då de har svårt att bygga relationer. Resultaten i föreliggande studie kan bidra till en ökad förståelse för hur en neuropsykiatrisk diagnos kan påverka en individs liv. / Autism Spectrum Disorders (ASD) is a neuropsychiatric impairment that may affect an individual's everyday life. Life areas that may be problematic include work, family, relationships and areas that require social interaction. The aim of the present study was to investigate communication in everyday life amongst adults with ASD as well as, by listening to the participants' personal narratives, explore how AST can affect an individual's life. The study was based on a video recorded focus group discussion with four participants who in adulthood have been diagnosed with ASD. Conversation Analysis and Content analysis were used for analysis of the material. The results showed that the participants have skills for social interaction and empathy. Some of the participants were perceived as using their gaze in a deviant way, and unexpected changes in topics and attempted interruptions were observed during the discussion. The majority of the participants described periods of psychiatric problems during their lives, and that the diagnosis has been important for their quality of life as it enables them to create relationships with people with similar difficulties. This appears to be important to them since they have difficulties building relationships. The results contribute to a better understanding of how a neuropsychiatric diagnosis can affect an individual's life.

Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn som diagnosticerats med autismspektrumtillstånd (AST) upplevde kontakten med och stödet från kommunens familjebehandlare, en insats som tillhandahålls av socialtjänsten och ofta utförs av socionomer. Vi ville undersöka hur föräldrar har upplevt familjebehandlarnas bemötande, om de fick konstruktiv hjälp samt om familjebehandlarna har haft kunskaper om autismspektrumtillstånd. Vi har haft en kvalitativ ansats och genomfört semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har tolkats med teman baserade på den teoretiska ramen som består av begreppet allians och stödteori. I studiens resultatdel framkommer det att föräldrarna har haft positiva upplevelser i mötet med familjebehandlarna. De flesta har fått konstruktiv hjälp av familjebehandlarna som varit insatta i autismspektrumtillstånd samt upplevt att de har fått ett gott bemötande. Resultatet visar på vilka faktorer som påverkar för att en kontakt med familjebehandlare ska upplevas som positiv. / Our aim with this study was to explore how parents of children diagnosed within the autism spectrum disorder (ASD) experienced the contact and support from the municipalities family therapist, an initiative provided by the social services and often executed by social workers. We wanted to investigate how parents experienced treatment from the family therapist, if they received constructive help and whether the family therapist had knowledge of the ASD. We have had a qualitative approach and conducted semi-structured interviews. The transcribed interviews have been interpreted with themes based on the theoretical framework that consists of the concept of alliance and support theory. Our result shows that the informants have had positive experiences in the meeting with family therapists. Most have received constructive help from family therapists who had knowledge about ASD and feel they have received good treatment. The result shows which factors contributed to a positive experience.

The aim of this master’s thesis is to study how a group of people diagnosed with autism spectrum disorder experience a visit to the library. By interviewing them I hoped to hear their thoughts on noise, lighting and the over all library environment. Did the informants get a fair treament by the library staff or did they feel stigmatized? The thesis is also aiming to expose how accessible the libraries’ websites are. Two librarians shared their insights about accessibility from the library in which they work. The interview showed there are still many aspects that need to improve until the library is autism friendly. The study shows that the informants prefer a silent library compared to a noisy one. They did not experience any stigmatization in the library. The informants use the digital services offered by the library in order to renew their books and to request new ones. However, the websites are not customized for people with Austism spectrum disorder. The informants main concern when visiting the library are loud noise and insufficient signs. This study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The purpose of the study is to examine how social workers and psychologists work with adolescents who have autism spectrum disorders and suffer from mental illness. This includes examining what working methods social workers and psychologists work with and partly understanding what they consider to be the reason why adolescents with autism spectrum disorders experience anxiety and depression. The study's empirical material was collected through three semi-structured interviews with social workers and psychologists, then analyzed with previous research and theoretical perspectives and literature. A social worker and two psychologists, one of whom is from child and adolescent psychiatry and the other two are from habilitation. The study's theoretical frame of reference consists of three interconnected theories that social workers and psychologists can work with. The first is theory of mind, the second is central coherence and the third is executive functions. The result shows that social workers and psychologists identify information about adolescents with autism spectrum disorders who suffer from mental illness. It also emerges that BUP works with the treatment and medication of mental illness while the habilitation works with autism spectrum disorders and adolescents' behavioral problems by providing support efforts. In summary, the study's findings show that autism spectrum disorders are strongly related to mental illness. The study can conclude that the result has a good connection to previous research and theoretical perspectives. / Syftet med studien är att studera hur socialarbetare och psykologer arbetar med ungdomar som har autismspektrumtillstånd och lider av psykisk ohälsa. Med detta innefattas att dels undersöka vilka arbetsmetoder socialarbetare och psykologer arbetar med dels förstå vad de anser vara orsaken till att ungdomar med autismspektrumtillstånd upplever ångest och depression. Studiens empiriska material har samlats in genom tre semistrukturerade intervjuer med socialarbetare och psykologer, därefter analyserats med tidigare forskning och teoretiska perspektiv samt litteratur. En socialarbetare och två psykologer varav den ena är från barnoch ungdomspsykiatrin och de två andra är från habiliteringen. Studiens teoretiska referensram består av tre sammankopplade teorier som socialarbetare och psykologer kan arbeta med. Den första är theory of mind, den andra är central koherens och den tredje är exekutiva funktioner. I resultatet framkommer det att socialarbetare och psykologer identifierar information om ungdomar med autismspektrumtillstånd som lider av psykisk ohälsa. Det framkommer även att BUP arbetar med behandling och medicinering av psykisk ohälsa medan habiliteringen arbetar med autismspektrumtillstånd och ungdomars beteendeproblematik genom att ge stödinsatser. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att autismspektrumtillstånd är starkt relaterat till psykisk ohälsa. Studien kan dra slutsatsen av att resultatet har en god koppling till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument i arbetet tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd i åldrarna 6–12 år. Metod: En kvalitativ datainsamlingsmetod användes där åtta yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide valdes för att undersöka arbetsterapeuternas erfarenheter. Urvalet av deltagare skedde genom ett strategiskt urval. Dataanalys genomfördes därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i ett övergripande tema; Familjen som klient samt tre kategorier; Förberedelser inför användning av bedömningsinstrument, Bedömningsinstrument i och efter mötet tillsammans med barnet samt Den erfarenhetsbaserade kunskapen. Det framkommer tydligt att erfarenheten av att arbeta tillsammans med barn som har autismspektrumtillstånd påverkar hur arbetsterapeuter väljer att arbeta med bedömningsinstrument. Av resultatet framgår att arbetsterapeuter idag ej använder bedömningsinstrument i den utsträckning som önskas. Resurser samt tidsaspekten påverkar användningens frekvens. Slutsats: Studien har bidragit till en ökad förståelse kring arbetsterapeuters erfarenheter av att använda bedömningsinstrument i arbetet tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd. Tidsbrist är någonting som många gånger påverkar möjligheterna att arbeta mer frekvent med bedömningsinstrument vilket i sin tur påverkar habilitering för diagnosgruppen. Det är av stor vikt att fortsatt forskning inom området sker för att kunna ta fram ett instrument som är mer anpassat till diagnosgruppen. / Abstract Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experience of using assessment tools in the work together with children with autism spectrum disorders between the ages 6-12. Method: A qualitative data collection method was used where eight professional occupational therapists were interviewed. A semi-structured interview guide was chosen to examine the occupational therapists' experiences. The participants were recruited through a strategic selection. Data analysis was then conducted with a qualitative content analysis. Result: The result is presented in an overall theme; The family as a client with three categories; Preparations for the use of assessment tools, Assessment tools during and after the meeting together with the child and The experience-based knowledge. It is clear that the experience of working with children with Autism spectrum disorder affects how occupational therapists choose to work with assessment tools. The results show that occupational therapists today do not use assessment tools to the extent desired. Resources and the time aspect affect the frequency of use. Conclusion: The study has contributed to an increased understanding of occupational therapists' experiences of using assessment tools in their work with children with Autism spectrum disorder. Lack of time is something that often affects the opportunities to work more frequently with assessment tools, which in turn affects habilitation for the diagnostic group. It is of great importance that further research in this area is done to be able to develop an instrument that is more adapted to the diagnostic group.

Denna studien är en litteraturöversikt, det vill säga en överblick av befintlig forskning. Flickor/kvinnor med autismspektrumtillstånd är ett område som är relativt outforskat, vilket innebär en rad olika konsekvenser för denna grupp. Syftet med denna uppsatsen är att beskriva forskningsläget avseende att som flicka/kvinna leva med autism och därmed kunna identifiera behov av vidare forskning. Detta kommer att undersökas genom att svara på följande två frågeställningar. (1) Hur ser forskningsläget ut avseende att som flicka/kvinna leva med ett autismspektrumtillstånd? (2) Vilka kunskapsluckor kan identifieras? Resultatet visar att gruppen är utsatta på flera olika plan vilket i sin tur ger olika effekter i deras liv. En diagnos kan både främja men även motverka gruppens livsmöjligheter. Den kan leda till en bättre självkännedom och känslor av tillhörighet men kan även leda till sorg och depression. För att kunna förstå målgruppens komplexa situation krävs det mer / This report is a literature review, i.e. a review of existing research. Girls/Women with autism spectrum disorder is a relatively unexplored area. This entails a variety of different consequences for this group. The aim of this study is to describe the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman in order to identify the need for further research. This will be reviewed by answering the following questions. (1) What does the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman look like? (2) Which gaps of knowledge can be identified? The review shows that the group is vulnerable in many different aspects which affects their lives in different ways. A diagnosis can both help but also counteract the life chances of this group. It can lead to better self-awareness and a sense of belonging but leads to grief and depression as well. This area requires more research that can better explain the vulnerability of this group to help better understand their complex situation.

I denna uppsats undersöks användningen, användbarheten, samt för- och nackdelar medäventyrsrollspel som behandlingsform vid psykisk ohälsa och autismspektrumtillstånd.För att studera detta har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med verksammapraktiker. Resultatet visar att behandlingens struktur är liknande för olika klientgrupperäven om behandlingsfokuset kan skilja sig beroende på klientens problematik.Återkommande teman är användandet av fantasin som verktyg vid behandling,äventyrsrollspelet som ramverk, social träning samt möjligheten till personligutveckling vilket är positiva aspekter av behandlingen. Dock är behandlingen begränsadför individer med vissa typer av problematik och skulle därmed fungera bättre som enkompletterande terapi. Den har även högt ställda kompetenskrav på behandlare som villanvända metoden. I diskussionen använder vi symbolisk interaktionism som teoretisktramverk för att tolka resultatet. / This study explores the usage, applications, as well as the pros and cons of utilizingtabletop role-playing games as a method of therapy for individuals with mental illnessand autism spectrum disorder. Qualitative interviews were conducted with practitionerswho apply the method. The result shows that the method is structured similarly fordifferent client groups while treatment focus changes according to individual diagnoses.Some recurring themes were: fantasy as a tool for therapy, the tabletop role-playinggame framework, social training, and possibility for personal growth which are allpositive aspects of the treatment. However, the treatment has limitations when used onindividuals with certain types of mental health problems and would instead work betteras a complementary treatment. However, a high level of competence is required forpractitioners who wish to utilize the method. In the discussion we seek to answer ourexplored issues through a symbolic interactionist theoretical standpoint.

Social camouflaging is prevalent among patients with Autism spectrum disorder [ASD] and entails copying and/or masking behaviours, personality traits and adaptive functioning in order to adjust to environmental demands. The aim of this thesis was to explore clinicians’ experiences of working with adult patients with ASD who display social camouflaging. Research questions explored clinicians’ perceptions of frequency and nature of social camouflaging among males and females with ASD, as well as their competence and confidence in working with these patients. This was examined using a mixed-methods sequential explanatory design, consisting of a quantitative and a qualitative phase. Quantitative data was collected through a web-based questionnaire which was completed by clinicians [n=31] working in a specialised setting in Sweden. Four clinicians [n=4] also participated in qualitative semi-structured interviews. Paired samples t-tests indicated that females were observed to display social camouflaging more often. Clinicians’ competence and confidence did not differ to a significant degree between males and females when social camouflaging was displayed. Possible explanations for this were discussed through the main themes found in the qualitative thematic analysis. The themes consisted of clinicians’ understanding of social camouflaging, perceived obstacles when working with this group of patients and important prerequisites for clinicians in order to overcome these obstacles. The findings emphasized the need to broaden the view of ASD through future research, since it causes gaps of knowledge that clinicians seldom have the opportunities to fill. Furthermore, measures to enable support and resources for clinicians are needed to help this patient group. / Social kamouflering förekommer hos patienter med Autismspektrumtillstånd [AST] och kan yttra sig genom kopiering och/eller maskering av beteenden, personlighetsdrag och adaptiv funktion för att möjliggöra en anpassning i linje med omgivningens krav. Syftet med denna uppsats var att undersöka klinikers upplevelser av att möta vuxna patienter med AST som uppvisar social kamouflering. Frågeställningarna undersökte klinikers upplevelse av frekvens och natur av social kamouflering hos män och kvinnor med AST, samt deras kompetens och självsäkerhet i mötet med dessa patienter. Detta undersöktes genom en mixad metod med sekventiell förklarande design, innehållande en kvantitativ och en kvalitativ fas. Kvantitativa data samlades in genom ett webb-baserat formulär som fylldes i av kliniker [n=31] från specialiserade enheter i Sverige. Fyra av dessa kliniker [n=4] deltog även i kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Parade t-tester indikerade att kvinnor observerades uppvisa social kamouflering mer frekvent. Klinikers kompetens och självsäkerhet skilde sig inte till en betydande grad mellan män och kvinnor när social kamouflering uppvisades. Möjliga förklaringar till detta diskuterades utifrån de huvudteman som återfanns i den kvalitativa tematiska analysen. Teman inkluderade klinikers förståelse av social kamouflering, upplevda hinder i mötet med denna patientgrupp samt viktiga förutsättningar för att överkomma dessa hinder. Resultaten betonade vikten av att framtida forskning breddar bilden av AST, eftersom det tycks skapa kunskapsluckor som kliniker sällan ges möjlighet att fylla. Utöver detta framhölls behovet av åtgärder för att möjliggöra stöd och resurser för kliniker för att de skall kunna hjälpa denna patientgrupp.

This study aims to contribute with increased knowledge about how teaching and learning environment can be designed to increase the conditions for children with autism to achieve the knowledge requirements for reading comprehension in Swedish grade 3, by examining how some elementary teachers describe that they adapt method and environment for students with autism. Theoretical framework consists of Rogoff's socio-cultural theory that all learning can be analyzed through three different lenses: the cultural, the interpersonal and the individual, which together provide a holistic view of learning. Additional key concepts are scaffolding, mediation, the proximal development zone and appropriation. The study is based on a qualitative approach and the basis for data collection is written questionnaires combined with a focus group. The focus group discussion was recorded and transcribed. Transcription and questionnaire responses were analyzed using a thematic analysis model. The results show that it is required that the teacher has knowledge of autism, and that there are organizational conditions, for students with autism to be able to receive support and adaptations that correspond to the student's needs. Adaptations regarding the learning environment that are highlighted in the results are screens in the classroom, ear protectors, image support, schedules on the bench and at the board, support for time perception, active work with energy regulation, and digital aids. Teaching methods for increased reading comprehension ability that are lifted are to stop when reading and discuss, to think aloud, use image support, create pre-understanding in the student, and to give the student reading comprehension tools. In addition to adaptations in the learning environment and teaching, a need for support in social contexts for students with autism is also raised, and the importance of all adjustments being made in a way that does not have stigmatizing effects. / Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap kring hur undervisning och lärandemiljö kan utformas för att öka förutsättningarna för barn med autism att uppnå kunskapskraven för läsförståelse i svenska årskurs 3, genom att undersöka hur några grundlärare beskriver att de anpassar metod och miljö för elever med autism. Teoretiskt ramverk utgörs av Rogoffs sociokulturella teori om att allt lärande går att analysera genom tre olika linser: den kulturella, den mellanmänskliga och den individuella, som tillsammans ger en helhetssyn på lärande. Ytterligare centrala begrepp är scaffolding, mediering, den proximala utvecklingszonen och appropriering. Studien bygger på kvalitativ ansats och som grund för datainsamling ligger skriftliga enkäter tillsammans med en fokusgrupp. Fokusgruppens diskussion spelades in och transkriberades. Transkribering och enkätsvar analyserades genom en tematisk analysmodell. Resultatet visar att det krävs att läraren har kunskap om autism och att det finns organisatoriska förutsättningar för att elever med autism ska kunna få stöttning och anpassningar som motsvarar elevens behov. Anpassningar gällande lärmiljön som lyfts i resultatet är skärmar i klassrummet, hörselkåpor, bildstöd, scheman på bänken och vid tavlan, stöd för tidsuppfattning, aktivt arbete med energireglering, samt digitala hjälpmedel. Undervisningsmetoder för ökad läsförståelseförmåga som lyfts är att stanna upp vid läsning och diskutera, att tänka högt, använda bildstöd, skapa förförståelse hos eleven, samt att ge eleven läsförståelseverktyg. Utöver anpassningar i lärmiljö och undervisning lyfts även ett stödbehov i sociala sammanhang för elever med autism, samt vikten av att alla anpassningar görs på ett sätt som inte får stigmatiserande effekter.

The main purpose of the study was to examine the significance of contextual factors from a patient / support person perspective in order to be able to achieve quality experiences in health care for patients with an autism diagnosis. The research study was based on a member survey of the interest group Autism and Asperger's Association, whose questions mainly concerned experiences of contact with health care. From the survey, free text responses from respondents have been processed with a qualitative thematic analysis where the results show that contextual factors such as competence, attitude, accessibility and continuity according to the respondent group can contribute to quality experiences in health care. The results from the analysis also showed a correspondence between these factors and the fundament on which the thesis' theoretical starting point, the theory of person-centered care, rests. This means that tools to meet the needs of autism patients are already available for professionals within the line of health care, but that these probably need to be complied to a greater extent and adapted to a greater extent to this patient group.This research study is relevant for the line of social work because as a professional in this widespread working area you often come across individuals which has an autism spectrum disorder. This may involve work with users and patients in areas such as health care, social psychiatry or social welfare. Regardless of the profession in which professionals meet people with autism, a general knowledge of associated disabilities and the related needs that may arise is needed. / Studien hade som sitt huvudsakliga syfte att ur ett patient/stödpersonsperspektiv undersöka kontextuella faktorers betydelse för att skall kunna uppnå goda vårdupplevelser inom hälso- och sjukvård för patienter med en AST-diagnos. Studien utgick från en medlemsundersökning av intresseorganisationen Autism- ochAsperger förbundet vars frågor främst berörde upplevelser av kontakt med hälso- och sjukvård. Från undersökningen har fritextsvar från respondenter bearbetats med en kvalitativ temaanalys där resultaten visar att kontextuella faktorer som kompetens, bemötande, tillgänglighet och kontinuitet enligt respondentgruppen kan bidra till goda vårdupplevelser. Resultaten från analysen visade även en överenstämmelse mellan dessa faktorer och de fundament som uppsatsens teoretiska utgångspunkt, teorin kring personcentrerad vård vilar på. Detta innebär att verktyg för att tillgodose AST-patienters behov redan finns att tillgå för vården men att dessa troligtvis behöver efterlevas i högre grad och anpassas i högre utsträckning efter den aktuella patientgruppen. Studien är relevant för socialt arbete då man som yrkesutövare inom detta breda yrkesområde ofta kommer i kontakt med individer som diagnostiserats med AST. Det kan handla om arbete med brukare och patienter inom områden som exempelvis hälso- och sjukvård, socialpsykiatri eller biståndshandläggning. Oavsett inom vilken profession som professionella möter personer med AST behövs en generell kunskap om tillhörande funktionsnedsättningar och till dessa kopplade behov som kan uppstå.