Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka personens vardagsliv, arbetsliv och relationer som kräver social interaktion. Syftet med vår föreliggande studie var att undersöka hjälpmedels påverkan för en ökad delaktighet och självständighet för personer med autismspektrumtillstånd ute i arbetslivet utifrån ett personalperspektiv. På senare år har forskningen blivit bredare inom detta område, däremot finns det fortfarande kunskapsluckor gällande kognitiva hjälpmedel på arbetsplatserna och erfarenheter utifrån personalperspektiv. För att belysa personalens erfarenheter om hjälpmedels påverkan för personer med autismspektrumtillstånd har vi valt en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Professionernas erfarenheter och upplevelser i vår studie visar på att hjälpmedel har en betydande påverkan för att individer med autismspektrumtillstånd får en ökad känsla av delaktighet och självständighet i arbetslivet. Vidare visar vår studie att med stöd av hjälpmedel finns det en ökad chans att personer med autismspektrumtillstånd behåller sin anställning. Tack vare insamlad empiri skapas kunskap och ett tydliggörande kring ämnet. Uppsatsen visar även vikten av att arbetsgivaren samt kollegorna har förståelse och medkänsla för personer med autismspektrumtillstånd samt att arbetsgivaren har möjligheter att ge rätt stöd för att medarbetaren inte ska uppleva negativa erfarenheter. / Autism Spectrum Disorder (AST) is a neuropsychiatric disability that can affect a person's daily life, work life and relationships that require social interaction. The purpose of our present study was to investigate the impact of assistive technology for increased participation and independence for people with autism spectrum disorders in working life from a staff perspective. In recent years, research has become broader in this area, however, there are still knowledge gaps regarding cognitive aids in the workplace and experiences from a personnel perspective. To shed light on the staff's experiences of the impact of assistive technology for people with autism spectrum disorders, we have chosen a qualitative research method with semi-structured interviews. Professionals' experiences and experiences in our study show that aids have a significant impact on individuals with autism spectrum disorders having a feeling of increased participation and independence in working life. Furthermore, our study shows that with the help of aids, there is an increased chance that people with autism spectrum disorders retain their employment. Thanks to collected empirical data, knowledge and clarification about the subject is created. The essay also shows the importance of the employer and colleagues having understanding and compassion for people with autism spectrum disorders and that the employer has the opportunity to provide the right support so that the employee does not experience negative experiences.

I denna studie intervjuades två SVA-lärare (svenska som andraspråkslärare) somundervisade i SVA (svenska som andraspråk) och i studien lyfts deras beskrivningarav upplevelser av hur SVA-elever (svenska som andraspråkselever)andraspråksspråkinlärning påverkas av sitt autismspektrumtillstånd (AST). Dessutomundersöktes om de två SVA-lärarna ansåg att elevernas autism (AST) hade haft någoninverkan på elevernas förutsättningar att lära sig svenska som andraspråk. Jagundersökte också vilka pedagogiska handlingar de två SVA-lärarna utförde i syfte attstödja elever med autism i deras språkinlärning i klassrummet på gymnasiet. Elevermed autism möts av fler utmaningar än andra i sitt vardagliga liv där krav frånomgivning och skola blir påfrestande. Att dessutom hantera det sociala samspelet ochförstå olika sammanhang är svårt för elever med autism. Min studie hade detsociokulturella perspektivet som ingång och det genomfördes kvalitativa intervjuermed två SVA-lärare som undervisade SVA-elever med AST på gymnasiet.Resultatet av intervjustudien visade att informanterna upplevde att autismdiagnoseninte påverkade språkinlärningen märkbart. Dock visade de medverkandesarbetslivserfarenheter att vissa hjälpmedel som exempelvis bildstöd eller digitalahjälpmedel främjade språkinlärning för elever inom autismspektrat. Att använda ettlågaffektivt bemötande när eleven har visat ett utåtagerande beteende har också varitanvändbart (Hejlskov Elvén, 2018, 10). Utmaningen för de två SVA-lärarna blev istället att kunna urskilja en elev med en autismspektrumdiagnos, från en elev medendast svårigheter för det svenska språket. Möjligheterna ansågs vara många, delsrelationsskapandet med eleverna, dels deras kapacitet och viljan att lära, med ellerutan autism.

Detta arbete fokuserar på inkludering av barn med autismspektrumtillstånd (AST) i svenska förskolor. Syftet är att undersöka vilka upplevelser vårdnadshavare till barn med AST har inom området. För att synliggöra och analysera vilka förutsättningar som finns för sådan inkludering samt var ansvaret för detta vilar används Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. Vidare används specialpedagogiska perspektiv för att analysera vårdnadshavares upplevelser av huruvida de finner att deras barn gynnas av att gå i en inkludernade förskola alternativt skulle ha gynnats än mer av att gå i en specialinriktad förskola.  Som metod för datainsamling användes elektronisk enkät, vilken distribuerades genom internetforum för föräldraskap och vårdnadshavare till barn med AST. Det frågeformulär som användes skapades i Sunet Survey och bestod av en likertskala, där respondenterna ombads att ta ställning till huruvida de instämde i en rad givna påståenden. Resultaten av de 32 svar som inkom analyserades med hjälp av medelvärde, standardavvikelse, svarsspridning i procent samt korrelationsanalys. Resultatet visar att de flesta vårdnadshavare upplever att deras barn gynnas av att vara inkluderade i förskolan och att detta har ett samband med upplevelsen kring huruvida barnet får tillräcklig tillgång till vuxenstöd. Studien visar även att en majoritet av vårdnadshavarna upplever att deras barn hade gynnats än mer av att gå i en förskola med specialinriktning mot AST. Vidare upplever vårdnadshavare att pedagoger saknar kunskap kring AST och vilka svårigheter denna funktionsnedsättning innebär för deras barn. Angående förskolans ekonomiska förutsättningar för att möta barn med AST:s behov av särskilt stöd indikerar studien på att vårdnadshavare upplever detta som bristande, framför allt avseende kompetensutveckling samt tillgång till vuxenstöd. Resultatet visar även att vårdnadshavare upplever att samverkan mellan förskolan och hemmet är någorlunda god. Vårdnadshavare tenderar att uppleva att pedagogerna lyssnar på den information som de delger dem, vilket även korrelerar starkt med upplevelsen av att pedagogerna arbetar för att utveckla ett gott samarbete med hemmet. Genom studien framkom även indikationer kring att vårdnadshavare varken upplever sig vara delaktiga eller icke delaktiga i de beslut som rör barnets behov av stöd. Ett starkt samband finns mellan huruvida vårdnadshavare upplever att barnet lär sig mycket och huruvida tillgången till vuxenstöd upplevs som tillräcklig. Vid jämförande av styrkan på korrelationerna framkommer ett starkare samband mellan att vårdnadshavarna upplever att pedagogerna ser dem som källa till kunskap kring deras barn än att pedagogerna redan har goda kunskaper kring detta.

Kunskapsöversikten redogör för hur autismspektrumtillståndets (AST) egenskaper kan uttrycka sig i skolan samt hur i sin profession idrottslärare kan arbeta kompenserande för dessa. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket kräver en förståelse och ibland en pedagogisk planering utifrån individens egenskaper. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och problematisera arbetssättet som lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar när det gäller anpassningar till elever med svårigheter. Vi har utgått ifrån följande frågeställning: Hur och på vilka sätt kan man som idrottslärare arbeta för att kompensera för de olika behov elever inom AST kan inneha? För att sammanställa vårt resultat har vi använt oss av litteratursökning på databaser som Sportdiscus, Libris och Google. Litteraturen består av rapporter, artiklar, studier och doktorsavhandling. Resultatet visar att den generella lektionen i idrott och hälsa ställer krav som kan bli övermäktiga ifall du har en elev med AST. Att då genom uppdaterade scheman och förberedelse innan lektionen kan skapa en förutsägbarhet, vilket är en strategi att arbeta efter med elever inom AST. En annan strategi belyser att läraren ska anpassa aktiviteterna efter individers behov i klassen. Hjälpmedel som bildstöd och videostöd har också visat sig vara effektiva vid aktiviteter. Vårt resultat visar även hur lärarens roll påverkar klassrumsklimatet och hur man kan arbeta med detta genom att låta elever visa upp sina starka sidor.

Flickor inom autismspektrumtillstånd (AST) tenderar att missas eller diagnostiseras senare än pojkar inom AST. I Barnombudsmannens årsrapport från (2016) framkommer att det är fler pojkar jämfört med flickor som diagnostiseras med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och att flickor med NPF får sina diagnoser senare än pojkar. Flickors symtom uppmärksammas inte på samma sätt som pojkars, vilket kan leda till en del svårigheter för flickor som exempelvis depression, ätstörning och skolfrånvaro (Kopp, 2010). Det är av vikt att personal i förskolan har tillräckligt med kunskap kring flickor inom AST för att kunna upptäcka dem i god tid och erbjuda det stöd som behövs (Hedvall, 2014).Denna studies syfte är att synliggöra flickor inom AST i fem förskolor, detta genom att belysa pedagogers och specialpedagogers upplevelser kring skillnader i symptomspresentation mellan pojkar och flickor. Syftet är även att undersöka om det finns svårigheter med att upptäcka flickor med autism och vad de upplever att det kan bero på, samt specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet. Detta genom följande frågeställningar:•Vilken kunskap finns kring flickor inom autismspektrumtillstånd i de studerande förskolorna?•Finns det könsskillnader i upptäckten av förskolebarn med AST, om så är fallet vilka orsaker kan det bero på?•Hur arbetar specialpedagogen förebyggande i arbetet med flickor inom autismsspektrumtillstånd?Vi har knutit an vår studie till Thomas Brantes professionsteori och de fyra begreppen; legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi som beskriver olika professioners villkor. Professionsteorin gjorde att vi kunde koppla samman specialpedagogens roll och uppdrag till förskollärarnas syn på specialpedagogen och dennes kunskap.Studien är inspirerad av den vetenskapsfilosofiska ansatsen fenomenologi med livsvärldsansatsen som utgångspunkt. Det är en kvalitativ studie som består av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och specialpedagoger. Resultatet visar att förskollärarnas kunskapsnivå kring flickor inom AST varierar men att den överlag är låg. Detta kompletterar tidigare forskning som visar att lärare har en svag till acceptabel kunskapsnivå om AST (Haimour & Obaidat, 2013). Majoriteten av deltagarna lyfter fram att de mött fler pojkar än flickor inom AST och att pojkars symtom är lättare att känna igen än flickors. Båda professionerna upplever att de inte fått tillräcklig kunskap kring detta under sina utbildningar. Den kunskap som de införlivat har de inhämtat genom att de mött barn inom AST och att de själva sökt kunskap kring fenomenet. Detta stämmer överens med tidigare forskning som visar att lärares egen kunskapssökning i området har en positiv påverkan på lärares kunskaper (Young, Mannix McNamara & Coughlan, 2017). Specialpedagogerna lyfter fram att de genom handelning och fortbildning arbetar förebyggande medan förskollärarna betonar att de saknar specialpedagogen som utbildare och kunskapsförmedlare. Det framkommer även att det saknas en samsyn om vad ett förebyggande arbetet innebär.Slutsatsen är att det behövs mer forskning kring flickor inom AST och en ökad kunskap hos förskolans personal. Utbildningarna bör inkludera kurser inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) för att kunna öka kunskapen hos förskollärarna och specialpedagogerna.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är en komplex neuroutvecklingsstörning och är ett samlingsnamn för tillstånd som innebär en begränsning i barnens utveckling gällande en ömsesidig kommunikation, intressen och socialt samspel. Familjer till barn med autismspektrumtillstånd kan uppleva oro och stress när de behöver söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur familjer med barn som har autismspektrumtillstånd upplever vården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman framkom: Upplevelser av vårdpersonalens bemötande, Upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal och Upplevelser av vårdpersonalens kunskap. Resultatet visade att vårdpersonalen inte individanpassade bemötandet utifrån barnets unika behov utan vårdpersonalen borde använda föräldrarna som experter. När kommunikationen med vårdpersonalen upplevdes försämrad fick föräldrarna på egen hand hantera sina egna och barnets känslor. En tydlig kommunikation var en förutsättning för att föräldrarna skulle uppleva stöd i mötet med vården. Konklusion: Familjen behöver få en individanpassad vård, detta tillgodosågs inte då familjerna upplever att vårdpersonalen hade en bristande kunskap och förståelse. Till följd av en bristande kunskap var kommunikation och stöd två viktiga faktorer som inte kunde tillgodoses. / Background: Autism spectrum disorder is a complex neurodevelopmental disorder and it is also a collective name for conditions that involves a restriction of the persons development of mutual communication skills and their interest in social interactions. Families of children with autism spectrum disorder can often experience anxiety and stress concerning when they need to seek care Purpose: The purpose of the literature study was to describe how families with children who have autism spectrum disorder experience the interactions with healthcare. Method: A general literature study based on 13 scientific articles. Results: Three themes emerged: The experiences of healthcare professionals treatment, The experiences of communication with health care professionals and The experiences of healthcare staff´s knowledge. The results showed that the care professionals did not personalized the treatment based on the child´s unique needs, instead the health care professionals needed to recognize the parents as experts. When communication skills did not work, the parents had to manage their own and the child´s feelings. Clear communication was a prerequisite for parents to experience support in the meeting with the care. Conclusion: The family needed to receive personalized care, this was not taken into account as the families felt that the health care professionals had a lack of knowledge and understanding. As a result of a lack of knowledge, communication and support were two important factors that could not be met.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur autismspektrumtillstånd yttrar sig hos elever i åldrarna sex till nio år i samband med läsförståelse och undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar läsförståelsen hos denna elevgrupp. Forskningsfrågorna som studien har utgått från har varit: - 1. Vad visar forskning om diagnosens eventuella påverkan påläsförståelse hos elevgruppen som diagnostiserats med autismspektrumtillstånd i åldrarna sex till nio år? - 2. Vilka faktorer i undervisningen har forskning identifierat som stärker eller hindrar läsförståelse hos elever med autismspektrumtillstånd? Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där aktuella sökträffar analyserades och presenterades i studien. Under analysen av data användes tematisk analys. Resultatet visade att elever med autismspektrumtillstånd ofta har en nedsatt läsförståelseförmåga vilket kan bero på nedsatthet i exekutiva förmågor, bristande central koherens samt nedsatt theory of mind förmåga, som innebär förmågan att kunna sätta sig in i andras känslor. Av resultatet framkom det även att det finns flera aspekter i undervisningen gällande läsförståelse som kan vara gynnsamma för denna elevgrupp. Dessa innefattar tydliga instruktioner, undervisning som utgår från elevernas tidigare erfarenheter samt sådant som motiverar eleverna. Slutsatsen som dragits av detta är att elever med autismspektrumtillstånd inte har mer svårigheter än elever utan autismspektrumtillstånd när det kommer till avkodning, men ofta uppvisar svårigheter med läsförståelse vilket kan förklaras av brister och nedsatt förmågor beskrivna ovan. I avseende att besvara studiens andra forskningsfråga, har någon tydlig slutsats inte kunnat dras. Däremot tyder forskning på att det finns en mängd olika faktorer i undervisningen som påverkar läsförståelsen hos elever med autismspektrumtillstånd.

Föreliggande studie handlar om specialpedagogers beskrivningar av förskollärares undervisning för barn inom autismspektrumtillstånd (AST). Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger beskriver förskollärares makt över undervisningen i förskolan och vilken betydelse det har för delaktighet och inkludering för barn inom AST. För att uppnå syftet utgår studien från följande frågeställningar: Hur beskriver specialpedagoger sina erfarenheter av förskollärares makt i undervisning för barn inom AST i förskolan? Hur beskriver specialpedagoger att förskollärare kan erbjuda undervisning för barn inom AST för att uppnå delaktighet och inkludering? Delaktighet och inkludering i anpassad undervisning är utdrag ur skollagen (SFS 2010: 800) samt förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Delaktighet och inkludering är således centrala begrepp i följande studie. Studien analyseras utifrån tematisk analys i förhållande till socialkonstruktionismen och Michel Foucaults teori om disciplinär makt. Empirin är insamlad genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Medverkande är fem specialpedagoger som är aktiva inom svensk förskola. I resultatet framgår specialpedagogers beskrivningar av förskollärares kompetens att erbjuda undervisning för barn inom AST. En gemensam beskrivning är att flera förskollärare känner sig osäkra i att anpassa undervisning för barn inom AST, men att osäkerheten minskar med stöd från specialpedagog. Resultatet visar även att förskollärare kan använda kollegialt lärande, litteraturfördjupning och föreläsningar för minskad osäkerhet i undervisning med barn inom AST. Studiens slutsats konkluderar betydelsen av sociala interaktioner mellan förskollärare och specialpedagoger, och vägen till att uppnå ökad kunskap i att möta samtliga barn i förskolan.

Individer med autismspektrumtillstånd (AST) är en sårbar grupp där kunskapsluckorna är många. Flera individer upplever bland annat social isolering, stigmatisering, resursbrist, otillräckliga kunskaper hos skol- och vårdpersonal och maktlöshet. Studiens syfte är att få kunskap hur ensamhet upplevs bland personer med AST, identifiera bakomliggande faktorer till ensamhet samt undersöka hur stödet och bemötandet ser ut för dessa individer. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer bland 8 individer med AST i åldern 18–50 år i Sverige. Ett bekvämlighetsurval och annonseringsmodell har använts för att nå intervjupersonerna. En tematisk analys har applicerats där fem teman har identifierats: Inte passa in i normen, Ofrivillig ensamhet, Upplevd ensamhet, Psykisk ohälsa och Bemötande/Stöd. Resultatet visar att respondenterna känner sig begränsade i sitt sociala liv för att det tar för mycket energi och upplever svårigheter med att skapa vänskapsrelationer eller kärleksrelationer. Få personer att tillförlita sig till kan ses som en låg känsla av sammanhang, men framför allt en låg känsla av meningsfullhet i kombination med få resurser att hantera yttre och inre stimuli. Intervjupersonerna upplever ensamhet i sociala sammanhang och denna ensamhet kan förstås med hjälp av den existentiella ensamheten. Studiens material påvisar den tidigare forskningen om att människor med AST upplever psykisk ohälsa på grund av ensamhet. Deltagarna upplever att de blir bortprioriterad när de sökt stöd av professionella och det önskvärda stödet är att skapa fler gruppaktiviteter för individer med AST att mötas. I bemötandet ifrån sin omgivning och av professionella upplever individerna att samhället besitter stereotyper om AST och det önskvärda sättet är att bli bemött med förståelse. Studien bidrar till ny kunskap om AST som kan vara användbar för professionella som arbetar inom LSS, socialtjänst samt vård och omsorg att ta del utav, detta är väsentligt för att tillgodose ett stöd och bemötande som är mer önskvärt och anpassat till individen.