Kunskapsöversikten redogör för hur autismspektrumtillståndets (AST) egenskaper kan uttrycka sig i skolan samt hur i sin profession idrottslärare kan arbeta kompenserande för dessa. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket kräver en förståelse och ibland en pedagogisk planering utifrån individens egenskaper. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och problematisera arbetssättet som lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar när det gäller anpassningar till elever med svårigheter. Vi har utgått ifrån följande frågeställning: Hur och på vilka sätt kan man som idrottslärare arbeta för att kompensera för de olika behov elever inom AST kan inneha? För att sammanställa vårt resultat har vi använt oss av litteratursökning på databaser som Sportdiscus, Libris och Google. Litteraturen består av rapporter, artiklar, studier och doktorsavhandling. Resultatet visar att den generella lektionen i idrott och hälsa ställer krav som kan bli övermäktiga ifall du har en elev med AST. Att då genom uppdaterade scheman och förberedelse innan lektionen kan skapa en förutsägbarhet, vilket är en strategi att arbeta efter med elever inom AST. En annan strategi belyser att läraren ska anpassa aktiviteterna efter individers behov i klassen. Hjälpmedel som bildstöd och videostöd har också visat sig vara effektiva vid aktiviteter. Vårt resultat visar även hur lärarens roll påverkar klassrumsklimatet och hur man kan arbeta med detta genom att låta elever visa upp sina starka sidor.

Flickor inom autismspektrumtillstånd (AST) tenderar att missas eller diagnostiseras senare än pojkar inom AST. I Barnombudsmannens årsrapport från (2016) framkommer att det är fler pojkar jämfört med flickor som diagnostiseras med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och att flickor med NPF får sina diagnoser senare än pojkar. Flickors symtom uppmärksammas inte på samma sätt som pojkars, vilket kan leda till en del svårigheter för flickor som exempelvis depression, ätstörning och skolfrånvaro (Kopp, 2010). Det är av vikt att personal i förskolan har tillräckligt med kunskap kring flickor inom AST för att kunna upptäcka dem i god tid och erbjuda det stöd som behövs (Hedvall, 2014).Denna studies syfte är att synliggöra flickor inom AST i fem förskolor, detta genom att belysa pedagogers och specialpedagogers upplevelser kring skillnader i symptomspresentation mellan pojkar och flickor. Syftet är även att undersöka om det finns svårigheter med att upptäcka flickor med autism och vad de upplever att det kan bero på, samt specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet. Detta genom följande frågeställningar:•Vilken kunskap finns kring flickor inom autismspektrumtillstånd i de studerande förskolorna?•Finns det könsskillnader i upptäckten av förskolebarn med AST, om så är fallet vilka orsaker kan det bero på?•Hur arbetar specialpedagogen förebyggande i arbetet med flickor inom autismsspektrumtillstånd?Vi har knutit an vår studie till Thomas Brantes professionsteori och de fyra begreppen; legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi som beskriver olika professioners villkor. Professionsteorin gjorde att vi kunde koppla samman specialpedagogens roll och uppdrag till förskollärarnas syn på specialpedagogen och dennes kunskap.Studien är inspirerad av den vetenskapsfilosofiska ansatsen fenomenologi med livsvärldsansatsen som utgångspunkt. Det är en kvalitativ studie som består av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och specialpedagoger. Resultatet visar att förskollärarnas kunskapsnivå kring flickor inom AST varierar men att den överlag är låg. Detta kompletterar tidigare forskning som visar att lärare har en svag till acceptabel kunskapsnivå om AST (Haimour & Obaidat, 2013). Majoriteten av deltagarna lyfter fram att de mött fler pojkar än flickor inom AST och att pojkars symtom är lättare att känna igen än flickors. Båda professionerna upplever att de inte fått tillräcklig kunskap kring detta under sina utbildningar. Den kunskap som de införlivat har de inhämtat genom att de mött barn inom AST och att de själva sökt kunskap kring fenomenet. Detta stämmer överens med tidigare forskning som visar att lärares egen kunskapssökning i området har en positiv påverkan på lärares kunskaper (Young, Mannix McNamara & Coughlan, 2017). Specialpedagogerna lyfter fram att de genom handelning och fortbildning arbetar förebyggande medan förskollärarna betonar att de saknar specialpedagogen som utbildare och kunskapsförmedlare. Det framkommer även att det saknas en samsyn om vad ett förebyggande arbetet innebär.Slutsatsen är att det behövs mer forskning kring flickor inom AST och en ökad kunskap hos förskolans personal. Utbildningarna bör inkludera kurser inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) för att kunna öka kunskapen hos förskollärarna och specialpedagogerna.

Introduktion: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (AD(H)D/ ADD) och Autismspektrumstillstånd (AST) är livslånga tillstånd som ger påtagliga konsekvenser för individen. Förekomst av andra utvecklingsrelaterade tillstånd liksom fysisk och psykisk samsjuklighet är vanligt. Kunskapen om den motoriska förmågan hos vuxna med neuropsykiatriska tillstånd är begränsad. Syfte: Undersöka och beskriva den motoriska förmågan hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Jämföra diagnosgrupperna och undersöka eventuella skillnader. Metod: I studien ingick 151 personer som diagnostiserats i vuxen ålder. Den motoriska förmågan undersöktes med Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, BOT-2. BOT-2 är ett normbaserat, validerat testbatteri som utgörs av fyra motoriska områden uppdelat på åtta delområden, som ger en sammanlagd poäng. Datamaterialet har analyserats med One Way ANOVA, oberoende t-test, Kruskal- Wallis test och Mann Whitney U-test. Deskriptiva data jämfördes med normvärden i BOT-2. Resultat: Jämfört med normvärden i BOT-2 låg 56% av studiepopulationen på en genomsnittlig nivå, 39 % under genomsnittet och övriga väl under genomsnittet i totalpoäng. I området handmotorisk kontroll låg medelvärdet i alla tre grupper under det normerade medelvärdet. Gruppen med Autismspektrumtillstånd hade nedsättningar inom flest områden jämfört med normvärden I AST gruppen låg resultaten i balans och bilateral koordination signifikant lägre jämfört med grupperna ADHD och ADD. I finmotorisk kontroll presterade ADD gruppen signifikant högre än i ADHD gruppen. Konklusion: Nedsättningar i den motoriska förmågan förefaller vanligt hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd, och särskilt hos dem med AST. Vid neuropsykiatriska utredningar av vuxna bör också den motoriska förmågan bedömas. Mer forskning om förekomsten och behandling av motoriska nedsättningar vid neuropsykiatriska tillstånd är angeläget. / Introduction: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (ADHD/ADD) and Austim Spectrums Disorder (ASD) are lifelong conditions that often causes severe consequences for the individual. The co-existens of related neurodevelopmental disorders as well as mental and physical illness is common. Knowledge about motor performance in adults is limited. Aims: To explore och describe motor performance in adults diagnosed with ADHD, ADD och Austism Spectrum Disorder. To performe group comparisons and explore differences between groups. Methods: The population consisted of 151 inividuals diagnosed as adults. Motor abilities were examined using the Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, second edition, a reference-based test of fine och gross motor skills. BOT-2 consits of eight subscales organized in four composits, and a total score. One Way ANOVA, independent t-test, Kruskal- Wallis test and Mann Whitney U statistic tests were used in the analysis. Descriptive data was analysed according to normbased data in  BOT-2. Resultat: In the population 56% perform within average and 39 % below average in Total Point score, compared to values in BOT-2. All groups performed below average in Manual Coordination. Most deficits appeared in the ASD group. The ASD group scored significantly lower in bilateral coordination and balance compared to the ADHD and ADD group. In Fine Motor Control the ADHD group performed significantly lower than the ADD group. Conclusion: Deficits in motor performance appears to be common in adults with the diagnosis ADHD, ADD och ASD, especially among individuals with ASD. When adults are clinically investigated, motor abilities should also be adressed. Further studies exploring motor abilities is recommended.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är en komplex neuroutvecklingsstörning och är ett samlingsnamn för tillstånd som innebär en begränsning i barnens utveckling gällande en ömsesidig kommunikation, intressen och socialt samspel. Familjer till barn med autismspektrumtillstånd kan uppleva oro och stress när de behöver söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur familjer med barn som har autismspektrumtillstånd upplever vården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman framkom: Upplevelser av vårdpersonalens bemötande, Upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal och Upplevelser av vårdpersonalens kunskap. Resultatet visade att vårdpersonalen inte individanpassade bemötandet utifrån barnets unika behov utan vårdpersonalen borde använda föräldrarna som experter. När kommunikationen med vårdpersonalen upplevdes försämrad fick föräldrarna på egen hand hantera sina egna och barnets känslor. En tydlig kommunikation var en förutsättning för att föräldrarna skulle uppleva stöd i mötet med vården. Konklusion: Familjen behöver få en individanpassad vård, detta tillgodosågs inte då familjerna upplever att vårdpersonalen hade en bristande kunskap och förståelse. Till följd av en bristande kunskap var kommunikation och stöd två viktiga faktorer som inte kunde tillgodoses. / Background: Autism spectrum disorder is a complex neurodevelopmental disorder and it is also a collective name for conditions that involves a restriction of the persons development of mutual communication skills and their interest in social interactions. Families of children with autism spectrum disorder can often experience anxiety and stress concerning when they need to seek care Purpose: The purpose of the literature study was to describe how families with children who have autism spectrum disorder experience the interactions with healthcare. Method: A general literature study based on 13 scientific articles. Results: Three themes emerged: The experiences of healthcare professionals treatment, The experiences of communication with health care professionals and The experiences of healthcare staff´s knowledge. The results showed that the care professionals did not personalized the treatment based on the child´s unique needs, instead the health care professionals needed to recognize the parents as experts. When communication skills did not work, the parents had to manage their own and the child´s feelings. Clear communication was a prerequisite for parents to experience support in the meeting with the care. Conclusion: The family needed to receive personalized care, this was not taken into account as the families felt that the health care professionals had a lack of knowledge and understanding. As a result of a lack of knowledge, communication and support were two important factors that could not be met.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur autismspektrumtillstånd yttrar sig hos elever i åldrarna sex till nio år i samband med läsförståelse och undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar läsförståelsen hos denna elevgrupp. Forskningsfrågorna som studien har utgått från har varit: - 1. Vad visar forskning om diagnosens eventuella påverkan påläsförståelse hos elevgruppen som diagnostiserats med autismspektrumtillstånd i åldrarna sex till nio år? - 2. Vilka faktorer i undervisningen har forskning identifierat som stärker eller hindrar läsförståelse hos elever med autismspektrumtillstånd? Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där aktuella sökträffar analyserades och presenterades i studien. Under analysen av data användes tematisk analys. Resultatet visade att elever med autismspektrumtillstånd ofta har en nedsatt läsförståelseförmåga vilket kan bero på nedsatthet i exekutiva förmågor, bristande central koherens samt nedsatt theory of mind förmåga, som innebär förmågan att kunna sätta sig in i andras känslor. Av resultatet framkom det även att det finns flera aspekter i undervisningen gällande läsförståelse som kan vara gynnsamma för denna elevgrupp. Dessa innefattar tydliga instruktioner, undervisning som utgår från elevernas tidigare erfarenheter samt sådant som motiverar eleverna. Slutsatsen som dragits av detta är att elever med autismspektrumtillstånd inte har mer svårigheter än elever utan autismspektrumtillstånd när det kommer till avkodning, men ofta uppvisar svårigheter med läsförståelse vilket kan förklaras av brister och nedsatt förmågor beskrivna ovan. I avseende att besvara studiens andra forskningsfråga, har någon tydlig slutsats inte kunnat dras. Däremot tyder forskning på att det finns en mängd olika faktorer i undervisningen som påverkar läsförståelsen hos elever med autismspektrumtillstånd.

Föreliggande studie handlar om specialpedagogers beskrivningar av förskollärares undervisning för barn inom autismspektrumtillstånd (AST). Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger beskriver förskollärares makt över undervisningen i förskolan och vilken betydelse det har för delaktighet och inkludering för barn inom AST. För att uppnå syftet utgår studien från följande frågeställningar: Hur beskriver specialpedagoger sina erfarenheter av förskollärares makt i undervisning för barn inom AST i förskolan? Hur beskriver specialpedagoger att förskollärare kan erbjuda undervisning för barn inom AST för att uppnå delaktighet och inkludering? Delaktighet och inkludering i anpassad undervisning är utdrag ur skollagen (SFS 2010: 800) samt förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Delaktighet och inkludering är således centrala begrepp i följande studie. Studien analyseras utifrån tematisk analys i förhållande till socialkonstruktionismen och Michel Foucaults teori om disciplinär makt. Empirin är insamlad genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Medverkande är fem specialpedagoger som är aktiva inom svensk förskola. I resultatet framgår specialpedagogers beskrivningar av förskollärares kompetens att erbjuda undervisning för barn inom AST. En gemensam beskrivning är att flera förskollärare känner sig osäkra i att anpassa undervisning för barn inom AST, men att osäkerheten minskar med stöd från specialpedagog. Resultatet visar även att förskollärare kan använda kollegialt lärande, litteraturfördjupning och föreläsningar för minskad osäkerhet i undervisning med barn inom AST. Studiens slutsats konkluderar betydelsen av sociala interaktioner mellan förskollärare och specialpedagoger, och vägen till att uppnå ökad kunskap i att möta samtliga barn i förskolan.

Individer med autismspektrumtillstånd (AST) är en sårbar grupp där kunskapsluckorna är många. Flera individer upplever bland annat social isolering, stigmatisering, resursbrist, otillräckliga kunskaper hos skol- och vårdpersonal och maktlöshet. Studiens syfte är att få kunskap hur ensamhet upplevs bland personer med AST, identifiera bakomliggande faktorer till ensamhet samt undersöka hur stödet och bemötandet ser ut för dessa individer. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer bland 8 individer med AST i åldern 18–50 år i Sverige. Ett bekvämlighetsurval och annonseringsmodell har använts för att nå intervjupersonerna. En tematisk analys har applicerats där fem teman har identifierats: Inte passa in i normen, Ofrivillig ensamhet, Upplevd ensamhet, Psykisk ohälsa och Bemötande/Stöd. Resultatet visar att respondenterna känner sig begränsade i sitt sociala liv för att det tar för mycket energi och upplever svårigheter med att skapa vänskapsrelationer eller kärleksrelationer. Få personer att tillförlita sig till kan ses som en låg känsla av sammanhang, men framför allt en låg känsla av meningsfullhet i kombination med få resurser att hantera yttre och inre stimuli. Intervjupersonerna upplever ensamhet i sociala sammanhang och denna ensamhet kan förstås med hjälp av den existentiella ensamheten. Studiens material påvisar den tidigare forskningen om att människor med AST upplever psykisk ohälsa på grund av ensamhet. Deltagarna upplever att de blir bortprioriterad när de sökt stöd av professionella och det önskvärda stödet är att skapa fler gruppaktiviteter för individer med AST att mötas. I bemötandet ifrån sin omgivning och av professionella upplever individerna att samhället besitter stereotyper om AST och det önskvärda sättet är att bli bemött med förståelse. Studien bidrar till ny kunskap om AST som kan vara användbar för professionella som arbetar inom LSS, socialtjänst samt vård och omsorg att ta del utav, detta är väsentligt för att tillgodose ett stöd och bemötande som är mer önskvärt och anpassat till individen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan och autistiska kvinnor ser på förskolan som tidig insats för flickor på autismspektrumet. Ur syftet ställdes fem frågeställningar 1. Hur beskriver pedagoger att förskolan arbetar för att identifiera och stötta flickor på autismspektrumet i tidig ålder? Vilka styrkor och utvecklingsområden kan pedagogerna se i detta arbete? 2. Vilka strukturella svårigheter ser förskolan i sitt arbete med autistiska flickor? 3. På vilket sätt beskriver autistiska kvinnor sin upplevelse av förskolan samt vilka styrkor och utvecklingsområden kan de se i förskolans arbete? 4. På vilket sätt beskriver autistiska kvinnor att förskolan kan ses som en tidig insats för autistiska flickor? 5. Hur resonerar autistiska kvinnor och pedagoger om diagnoser och vikten av diagnostisering? Datainsamlingen gjordes genom att sju förskollärare intervjuades med en semistrukturerad intervjumetod. Även fem intervjuer med vuxna autistiska kvinnor genomfördes för att erhålla deras inifrånperspektiv. Studiens data analyserades med tematisk analys och utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visade att pedagoger och autistiska kvinnor ser kunskapsbrister i förskolans arbete med autistiska flickor samtidigt som det finns många styrkor i den förskoleverksamheten. Det framkommer att professionella och autistiska kvinnor ser olika på vikten av förskolan som tidig insats, främst när det kommer till frågan om tidiga diagnoser. Studiens resultat diskuteras utifrån ett relationellt perspektiv i samklang med tidigare forskning. Avslutningsvis redogörs för studiens betydelse för professionen och behovet av vidare forskning.

I examensarbetet ”Det ska väl leda till lika skolor för alla på nått vis…” – En kvalitativ studie om skolpersonalens syn på situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd i grundskolan är fokus på fem personer som är verksamma i en grundskola som är specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Frågeställningen har sin utgångspunkt i en förändring i Sveriges skollag som innebär att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning inte längre har rätt att gå i grundsärskola, alltså måste de gå i grundskolan. Utgångspunkten är hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har påverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie är att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fått en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd har mycket svårt att nå grundskolans mål. Detta har sedan styrkts av rapporter från skolinspektionen som visar på oro från vårdnadshavare och skolpersonal samt brister i kompetens, utredningar och uppföljning kring elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Resultatet i denna studie är inte entydigt men visar en tydlig riktning. Mycket finns fortfarande att arbeta på för att försäkra en bra skolgång för dessa elever. Eleverna kräver individuella anpassningar, något som i förlängningen kräver ett kunskapslyft i grundskolor. Vidare väcker examensarbetet en mängd olika frågor om hur detta ska gå till, något jag lämnar till vidare forskning. En av de slutsatser jag gör är att eleverna, på grund av sina funktionshinder, missgynnas av betygssystemet som finns i grundskolans läroplaner.