Bakgrund: Inom arbetsterapi ses människan som aktiv, där målet med arbetsterapi är att öka aktivitetsförmågan hos personer som drabbats av en funktionsnedsättning. Till följd av en funktionsnedsättning får personen svårigheter att klara av och hantera vardagen. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som främst visar sig genom nedsatt social förmåga. För barn och ungdomar med autism är den främsta arbetsterapeutiska interventionen sociala gruppinterventioner. Arbetsterapeutiska interventioner för barn med autism innebär främst lek i grupp. Interventionen utförs även i samråd med föräldrar och i vissa fall lärare. Det saknas studier som analyserat sociala gruppinterventioner utifrån en arbetsterapeutisk referensram med centrala arbetsterapeutiska begrepp, person, aktivitet och miljö. Syfte: Syftet är att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska sociala gruppinterventioner för barn och ungdomar med autism, utifrån Canadian Model of Occupational Performance-Engagement (CMOP-E). Metod: En systematisk litteraturstudie med en kvantitativ och deduktiv ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna “CINAHL With full text” och “Pubmed”. Resultat: Resultatet från studierna visade att arbetserapeutiska sociala gruppinterventioner är viktiga för att barn och ungdomar med autism ska utveckla social förmåga, samt ökad aktivitetsförmåga i vardagliga aktiviteter. Genom aktivitetsträning som lek och rollspel lär barn sig att hantera sina svårigheter och uppnår därmed ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter. Slutsats: Barn och ungdomar med autism har livslånga sociala svårigheter. Däremot kan de förbättra den sociala förmågan med rätt interventioner. Med rätt stöd och anpassning kan de klara av vardagen och leva ett värdigt liv.

Bakgrund: Personer med autism står inför unika hälsoutmaningar, inklusive högre risk för mental ohälsa och fysisk inaktivitet, vilket påverkar deras livskvalitet negativt. Genom att integrera fysisk aktivitet i deras dagliga rutiner, och genom att erbjuda nödvändiga anpassningar och socialt stöd, kan deras fysiska och psykiska välbefinnande förbättras markant. Detta betonar vikten av att skapa en inkluderande miljö som stöder och förstår de specifika behoven hos vuxna med autism, vilket kan leda till ökat engagemang och självbestämmande i deras hälsorelaterade aktiviteter. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vad som motiverar vuxna med autism till fysisk aktivitet.   Metod: Metoden innefattade en systematisk litteraturöversikt för att sammanställa forskning inom hälsopromotion. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl with Full Text och Web of Science, resulterade i 266 träffar. Efter titelscreening och abstraktgranskning valdes 13 artiklar ut, och slutligen inkluderades 9 artiklar för analys. Dessa artiklar granskades flera gånger för att identifiera motiverande faktorer för fysisk aktivitet, som sorterades in i kategorier: rutiner, anpassningar och stöd, samt sociala relationer. Resultat: Rutiner hjälper till att göra träningen en naturlig del av vardagen. Anpassningar av aktiviteter och tydliga instruktioner ökar delaktigheten, medan en förutsägbar miljö minskar sensorisk överstimulering. Sociala relationer, såsom stöd från familj och vänner, och möjligheten att träffa andra under aktiviteter, stärker motivationen att delta i fysisk aktivitet. Slutsats: Strukturerade rutiner, anpassningar och socialt stöd är viktiga för att motivera vuxna med autism till fysisk aktivitet. Dessutom är socialt stöd och gemenskap betydelsefullt för motivationen. För att tillgodose dessa faktorer krävs det ett tillvägagångssätt som tar hänsyn till individens behov och skapar meningsfulla träningsupplevelser. / Background: Individuals with autism face unique health challenges, including a higher risk of mental health issues and physical inactivity, negatively impacting their quality of life. By integrating physical activity into their daily routines and providing necessary adaptations and social support, their physical and mental well-being can be significantly improved. This underscores the importance of creating an inclusive environment that supports and understands the specific needs of adults with autism, leading to increased engagement and self-determination in their health-related activities. Purpose: The purpose of the literature review was to compile knowledge on what motivates adults with autism to engage in physical activity. Method: The method involved a systematic literature review to compile research in health promotion. Searches were conducted in the databases Cinahl with Full Text and Web of Science, resulting in 266 hits. After screening titels and abstracts 13 articles were selected, and finally, 9 articles were included for analysis. These articles were reviewed multiple times to identify motivating factors for physical activity, which were categorized into routines, adaptations and support, and social relationships. Results: Routines help make exercise a natural part of daily life. Adaptations of activities and clear instructions increase participation, while a predictable environment reduces sensory overload. Social relationships, such as support from family and friends, and the opportunity to meet others during activities, strengthen motivation to engage in physical activity. Conclusion: Structured routines, adaptations, and social support are crucial to motivate adults with autism to engage in physical activity. Additionally, social support and community are significant for motivation. To address these factors, an approach that considers individual needs and creates meaningful exercise experiences is required.

The aim of this study was to investigate how school counselors understand problemgaming in school-age youths with Autism Spectrum Disorder (ASD), as well as howthey approach problem gaming in that population in their work role. This qualitativestudy is based on semi-structured interviews with eight individual school counselorsemployed at schools within Kalmar County, Sweden. Three themes were identifiedfrom descriptions of problem gaming in the ASD youths: causal factors, definitionof the problem, and impact. Two further themes were identified regarding the schoolcounselors approaches to problem gaming: their own work, and division ofresponsibility. The analysis of the data was based on two main theoreticalviewpoints within professional knowledge theories comprised of two distinctions ofknowledge types, one focusing on so-called naïve theories grounded mainly in lifeand work experience, and the other focusing on identifying scientific knowledge. Aconclusion drawn in the study is that the school counselors as a semi-professionhave room to incorporate knowledge based in existing scientific research regardingthe cognitive properties of ASD as well as the phenomenon of problem gaming inchildren with ASD and appear to rely largely on individual-focused naïve theories inunderstanding and approaching the problem. However, we can not with certaintystate which knowledge is wholly scientific or based squarely in knowledgeaccumulated in practice.

Bakgrund: Anorexia Nervosa i kombination med autism är ett ökande folkhälsoproblem med hög dödlighet. Det råder stort mörkertal då många väljer att stå utanför sjukvården. Specialistsjuksköterskor har en betydande roll vid patienternas omvårdnad och behandling, och skall utifrån individanpassad vård ha ett helhetsperspektiv och se individen bakom sjukdomen. Detta för att kunna skapa förändring i den drabbades hälsotillstånd så att optimal hälsa främjas. Genom att synliggöra patienters upplevelser kan en utveckling av vården bli genomförbar. Syfte: Syftet med studien var att syntetisera och granska kvalitativ forskning som utforskat patienter över 12 års upplevelser av psykosocialt välbefinnande vid Anorexia Nervosa och en samtidig autismdiagnos.  Metod: Integrativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Strukturerade artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt Psycinfo, vilket resulterade i 14 vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan åren 2013-2023. Resultat artiklarnas metod granskades med ett strukturerat granskningsinstrument och resultatet analyserades utifrån en induktiv integrerad analys.  Resultat: I resultatet presenteras tre tema, De autistiska egenskapernas inverkan på ätbeteendet, Vidmakthållande faktorer vid Anorexi samt En autismvänlig ätstörningsbehandling och sex tillhörande subtema En annorlunda matupplevelse, Psykosociala utmaningar vid anorexia och en samtidig autism, Känslornas berg- och dalbana, Autismen och anorexians gemensamma beteenden, Otillräcklig behandlingseffekt orsakad av autism samt Kunskapsbrist om samsjuklighet hos vårdpersonal.  Slutsats: Resultatet visar på ett samband mellan AN och AST där autistiska egenskaper indikerar i att vara vidmakthållande faktorer till ätstörningen. Samsjukligheten utmanar således tillfrisknandeprocessen där behandlingsresistens anses vanligt förekommande vid en traditionell ätstörningsbehandling. Närvaron av en reducerad behandlingseffekt utgör därmed anpassad behandling särskilt betydelsefullt för att främja psykosocialt välbefinnande.

Syftet med den här studien var att belysa föräldrars perspektiv på bemötande från skola och samhälle när man har barn med autismspektrumtillstånd (AST). En kvalitativ metod användes och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer av 12 föräldrar till barn med AST. Hälften av barnen hade både AST och intellektuell funktionsnedsättning (IF). Med hjälp av dessa föräldrars berättelser och studier av tidigare forskning var förhoppningen att få större inblick i föräldrars erfarenheter och bidra till att öka kunskapen omkring föräldraskapet och relationen mellan föräldrar, skola och samhälle. Särskilt fokus lades på hur föräldrarna upplever förståelsen för sina barns och sina egna behov, samt vilka utmaningar de möter när barnet har en funktionsnedsättning. De övergripande teorier som användes var systemteori samt ett relationellt perspektiv för att beskriva barnet och familjen i ett sammanhang och deras relationer till omgivningen. Resultatet bekräftar i enlighet med vad tidigare forskning visat att kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättningen AST fortfarande är låg i skola och samhälle och många av respondenterna beskriver en skola och ett samhälle med bristande förståelse för barnens svårigheter och barnens och familjernas behov. I några fall med förödandekonsekvenser som följd. Slutsatsen är att detta är ett kunskapsområde som det är oerhört viktigt att fortsätta belysa.

Syftet med den här studien är att undersöka om de kommunikativa svårigheter som kännetecknar barn med autismspektrumtillstånd (AST) leder till svårigheter i den nu rådande kommunikationsinriktade matematikundervisningen. Efter att den senaste skollagen trädde i kraft har inte barn med AST längre samma rättighet som tidigare att gå i grundsärskolan (såvida de inte också har en utvecklingsstörning) utan i inkluderas i grundskolan.  Samtidigt som denna skollag började gälla fick grundskolan en ny läroplan med en ny kursplan i matematik. Denna kursplan lägger stort fokus på kommunikation. Detta kan bli problematiskt för elever med AST på grund av de kommunikationssvårigheter som ingår i diagnosen. I den här studien intervjuades fem lärare med erfarenhet av matematikundervisning av elever med AST i årskurs 4-6. I resultatet framkommer att samtliga lärare uppger att de elever med funktionsnedsättningen som de har erfarenhet av att undervisa uppvisar eller har uppvisat svårigheter med den kommunikativa förmågan i matematikundervisningen. Tre av de intervjuade lärarna uppgav även att de anser sig ha otillräckliga kunskaper om AST för att kunna tillgodose behoven hos eleverna med diagnosen i matematikundervisningen.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och kritiskt granska hur specialpedagogisk handledning används för att skapa en inkluderande skola för elever med Autsimspektrumtillstånd (Autism Spectrum Disorder - ASD).  Studien avser att särskilt undersöka hur fyra specialpedagoger arbetar med handledning som syftar till att bidra till att lärare utvecklar strategier/arbetssätt som skapar förutsättningar för lärande och delaktighet hos elever med ASD.    Resultaten i den tidigare forskning som granskas i föreliggande examensarbete hänvisar till att lärare generellt har sämre attityder gentemot elever med ASD ju högre upp i skolålder de undervisar. Samtidigt pekar andra studier på att lärares attityder och förhållningssätt gentemot sina elever och i synnerlighet de med ASD, är essentiellt för elevens akademiska framgång och sociala inkludering i gruppen. De visar även betydelsen av ett systematiskt tänk i lärande organisationer och de positiva effekterna av att ha ett mångfaldsperspektiv (som exempelvis i Universal Design for Learning).   Det teoretiska perspektiv jag utgår från är systemteorin med utgångspunkt i Antonovskys begrepp Känsla av sammanhang, KASAM, och i komplexitetsteorin. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer med fyra specialpedagoger i form av en kombination av samtal och intervju. Resultaten visar att den specialpedagogiska handledningen spelar en central roll i ett förändringsskapande av attityder och förhållningssätt gentemot elever. Resultaten visar även vikten av ett systematiskt helhetstänk i en organisation för att kunna arbeta framgångsrikt med inkludering av elever med ASD och deras förutsättningar för en tillgänglig undervisning.

The aim of this study was to procure knowledge about how members of families, where one of the members is diagnosed with autism spectrum disorder, described the mutual relationships, and also how the same family members experienced the response of the society. The study is qualitative and based on ten Swedish autobiographical texts written by different family members. The texts have been analysed through theories by both Salvador Minuchin and Erving Goffman. The result of the study showed that family members, regardless of if it was a sibling, a child, a parent or the person that was diagnosed with autism spectrum disorder itself, described a quantity of different emotions about the family relationships in which they were part of. The emotions were described in both positive and negative terms. The family members described the response of the society as varying, they met both condemnatory comments and lack of understanding but also helpfulness, openness and love.

Syftet med denna studie är att utifrån några pedagogers beskrivningar bidra med kunskap om undervisning i läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd i grundsärskolans årskurser 7-9 och på gymnasiesärskolans nationella program. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger verksamma inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan och som undervisar i ämnet svenska. Resultaten analyseras utifrån begrepp hämtade från sociokulturell teori, nämligen fysiska och intellektuella redskap, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding/ kommunikativa stöttor. Resultatet visar att pedagogerna ser läsförståelseförmågan som en grund för elevernas möjligheter till självständighet och delaktighet i samhället. Undervisning i läsförståelse ses som avgörande för elevernas läsförståelseutveckling. Skolans ansvar att tillgodose undervisning utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar betonas. Organiseringen av undervisning utifrån elevernas individuella behov innebär att olika undervisningsmetoder, hjälpmedel och elevgrupperingsmetoder används. Lärarens aktiva roll, engagemang och förtrogenhet med olika metoder ses som grundläggande för framgångsrik undervisning. En gemensam uppfattning är att fortlöpande, intensiv och repetitiv undervisning ger bäst resultat. Pedagogerna i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans individuella program uttrycker att tillgängliga tids- och personalresurser möjliggör en sådan undervisning, medan pedagogerna på gymnasiesärskolans nationella program menar att den schemalagda undervisningen i svenska är otillräcklig för att tillgodose fortlöpande undervisning. Baserat på det beskrivna behovet av fortlöpande, intensiv och repetitiv undervisning i läsförståelse, diskuteras i resultatdiskussionen om tidsresurserna är tillräckliga i aktuella elevgrupper på gymnasiesärskolans nationella program för en hållbar läsutveckling. Om man vidhåller att god läsförståelse är en grundläggande förutsättning för fullt deltagande i det moderna svenska samhället och att syftet med utbildning är att förbereda eleverna för ett ansvarsfullt liv i samhället, så är min mening att undervisning i läsförståelse i hög grad bör prioriteras inom såväl grundsärskolan som gymnasiesärskolan. / The purpose of this study – based on the accounts of qualified teachers – is to add to our understanding of teaching reading comprehension to pupils with intellectual disabilities and autistic spectrum disorders in Compulsory Schools for children with learning impairments grades 7-9 and those undergoing the Upper Secondary School national curriculum for pupils with learning disabilities. The study builds on qualitative, semi-structured interviews with six educators, all active within either Compulsory Schools for children with learning impairments or Upper Secondary Schools for pupils with learning disabilities, and all of  them Swedish language teachers. The results are analyzed on the basis of terms used in socio-cultural theory, namely physical and intellectual tools, the proximal development zone and ‘scaffolding’ (communicative supports). Results show that teachers see the ability of children to read and understand as fundamental to their prospects of becoming free individuals able to participate in society. Teaching pupils reading comprehension is viewed as pivotal to their ability to progressively understand what they read. Emphasis is laid on the responsibility of schools to provide education based on assessing the needs of each individual child. The organization of teaching structured around pupils’ individual needs means that a range of methods, aids and pupil groups is used.  The active role and personal involvement of the teacher along with his/her familiarity with a broad range of methods is seen as fundamental to successful teaching. The prevailing view is that on-going, thorough and repetitive teaching produces the best results. Teachers in Compulsory Schools for children with learning impairments along with those in Upper Secondary Schools running individual programs for pupils with learning disabilities assert that available resources in the form of time and staff make this kind of teaching achievable, while teachers in Upper Secondary Schools running national programs maintain that timetabled lessons in Swedish are insufficient to provide progressive teaching. Based on the need for on-going and repetitive teaching in reading comprehension as described above, I discuss if the time allotted to present pupil groups in Upper Secondary Schools’ national programmes is adequate for tenable reading comprehension teaching. If we maintain that good reading comprehension is a fundamental requisite for full participation in modern Swedish society and that the goal of this education is to prepare pupils for a responsible life in society, it is my opinion that teaching in reading comprehension should be given high priority in both Compulsory Schools for children with learning impairments and Upper Secondary Schools for pupils with learning disabilities.

Communication difficulties are common in individuals with different types of disabilities. Hence, many may need Augmentative and Alternative Communication (AAC) to be able to communicate. Communication is the foundation of all social relations and studies report that insufficient communication can lead to reduced quality of life and be a predictor for behavioral problems. Even though communication is important there are indications that many individuals with communication difficulties do not get the support they need. People in the individuals’ network, such as family and personnel, play an important role in identifying these individuals, but to date there is no simple tool for that purpose. The aim of this pilot study was therefore to investigate if the Communication Function Classification System (CFCS) could be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. Individuals attending day centers usually have disabilities that involve communication difficulties. The participants (n = 9) were family members (n = 3), personnel at day centers (n = 5) and speech-language pathologist (n = 1). The participants classified the communicative abilities of two individuals using CFCS. Two statistical measures, average deviation and percent agreement, were used to calculate the inter-rater reliability. The total average deviation was 0,2 and the total percent agreement was 65 %, which indicate that CFCS can be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. However, the participants addressed some critique toward CFCS, therefore future studies should consider using another tool for identifying communication difficulties. / Kommunikativa svårigheter är vanligt hos individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Många av dessa behöver därför ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) för att kunna kommunicera. Kommunikation är grunden för all social gemenskap och forskare har rapporterat att bristande kommunikation kan leda till sämre livskvalitet samt vara en riskfaktor för olika typer av problembeteenden. Trots att kommunikation är viktigt finns indikationer på att många individer med kommunikativa svårigheter inte får det stöd de behöver. Omgivningen i form av till exempel personal och närstående spelar en viktig roll i identifieringen av dessa individer, men det saknas ett enkelt verktyg för dem att använda i det syftet. Föreliggande studie syftade därför till att, i en pilotstudie, undersöka om klassifikationssystemet Communication Function Classification System (CFCS) kan användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. De som får insatsen daglig verksamhet har funktionsnedsättningar som ofta innefattar kommunikativa svårigheter. Deltagarna (n = 9) i studien var närstående till två brukare, daglig verksamhetspersonal, och en logoped. Deltagarna i studien skattade brukarnas kommunikativa förmåga utifrån CFCS. Två statistiska mått, genomsnittlig avvikelse och procentuell överensstämmelse, användes för att beräkna interbedömarreliabiliteten för deltagarnas skattningar. Den totala genomsnittliga avvikelsen var 0,2 och den totala procentuella överensstämmelsen var 65 %. Det begränsade underlaget gör slutsatserna osäkra, men resultaten tyder ändå på relativt god samstämmighet mellan deltagarna, och att CFCS skulle kunna användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. Deltagarna riktade dock viss kritik mot CFCS, vilket gör att fortsatta studier bör överväga att använda ett annat verktyg för identifiering av kommunikativa svårigheter.