Denna uppsats fokuserar på matematik för elever i årskurs 4-6 med autismspektrumtillstånd. I etablerad forskning finns det något motstridiga iakttagelser exempelvis Oswald et al. (2016) som ser denna elevgrupp ha vissa svårigheter när det gäller problemlösning i matematik. Detta stämmer inte helt med Titeca et al. (2015) som ser att denna elevgrupp i vissa avseenden har fördelar när det gäller problemlösning i matematik. Frågeställningen i denna uppsats rör lärares uppfattning om elever med autismspektrumtillstånds förhållande till problemlösning inom matematik, i jämförelse med neurotypiska elever. Syftet är att ge ett bidrag till denna kunskapsutmaning genom att beskriva och förklara hur elever med autismspektrumtillstånd i jämförelse med neurotypiska elever, har förmåga att lära genom problemlösning i matematik. Oswald et al. samt Titeca et al. utgör den teoretiska utgångspunkten som operationaliseras med Taflins (2007) ramverk över representationsformer. En kvalitativ datasamling genomfördes med intervjuer av lärare, baserade på teman från Oswald et al., Titeca et al. och Taflin. Resultaten visar att elever med autismspektrumtillstånd generellt inte uppvisar styrkor, samt att endast vissa delar bekräftar Oswald et al., samma för Titeca et al.:s iakttagelser. I förlängningen ger detta att lärare med elever som har autismspektrumtillstånd bör vara medvetna om att just språkliga aspekter av problemlösning är särskilt utmanade för denna elevgrupp.

Diskussionen om tillgänglighetsanpassningar i samhället har under senare decennier fått en allt större plats i den allmänna debatten (Utrikesdepartementet, 2008). Neuropsykiatriska funktionsvariation (NPF) och autism­spektrum­­­­tillstånd (AST) är heterogena tillstånd där en människas inneboende egenskaper och förmågor varierar från individ till individ. Således påverkar de varierande symtomen hur personer med NPF tar in och uppfattar omvärlden (Autism- och Aspergerförbundet, 2021). I den här uppsatsen undersöks hur personer med NPF resonerar kring hur och om vardagen påverkas av deras NPF. Vardagslivet är anknutet till fysiska platser och används därmed som utgångspunkt i undersökningen. Därpå undersöks det hur personer med NPF upplever och agerar i olika rumsliga kontexter, närmare bestämt i formella (allmänna och kommersiella platser) och informella (hemmet) rum. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där det empiriska materialet består av semi­strukturerade intervjuer av sex informanter med olika typer av neuropsykiatriska funktionsvariation. Resultatet visar i vilken utsträckning NPF påverkar vardagen och vilka likheter och skillnader det finns i rumsupplevelser och agerande i de formella och informella rummen.

Perceptionsavvikelser är vanliga hos personer med autism och kan utlösa problemskapade beteenden, stress och obehag. Påverkas förmågan att utföra aktiviteter kan detta ge negativa konsekvenser på människans välbefinnande och hälsa. En scoping review genomfördes i syfte att utforska om och på vilket sätt bearbetning av sinnesintryck påverkar utförande av vardagliga aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. Tjugoen artiklar inkluderades i studien. Resultatet presenteras i tre kategorier: Autismens inverkan vid bearbetning av sinnesintryck; Kontextens betydelse i bearbetning av sinnesintryck; Bearbetning av sinnesintryck påverkar aktivitetsutförandet. Som konklusion påverkar avvikande bearbetning av sinnesintryck beteende, aktivitetsutförande och tolkning av omgivningen vilket bör belysas tidigt i den arbetsterapeutiska bedömningen och vid insatser.

No description available.

Denna studie ämnar att med vetenskaplig förankring bidra till debatten kring högt ställda krav för elever med autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att kritiskt belysa de krav som ställs på elever med AST genom Lgr11 och synliggöra de svårigheter som kan uppstå vid funktionsnedsättningar i skolan för elever med AST, samt analysera konsekvenserna av detta. Jag utgår ifrån de skildringar som framkommit under intervjuer av fem undervisande lärare verksamma på en högstadieskola och analyserar deras upplevelser kopplat till tidigare forskning och teori. Detta genom att behandlatre frågeställningar: På vilket sätt beskriver informanterna att funktionsnedsättningar yttrar sig hos elever med AST i ordinarie undervisningsgrupp? Finns det en samsyn informanterna emellan avseende elevernas bristande förmågor och kan dessa kategoriseras utifrån AST-relaterad problematik? Upplever informanterna en diskrepans mellan funktionsnedsättningar inom AST och de krav på förmågor som ställs i Lgr11? Tidigare forskning och empiri diskuteras utifrån Charltons (1998) comprehensive theory ofdisability oppression. Studien har en fenomenologisk ansats och data är insamlad genom fem intervjuer av lärare på en svensk högstadieskola. Lärarna beskriver i hög grad samma problematik kring erfarenheter av arbetet med elever med autismspektrumtillstånd (AST). Det framkommer att funktionsnedsättningar kopplat till AST försvårar arbetet med att uppnå kunskapsmålen. Informanterna upplever att eleverna har svårigheter med social interaktion, bristande exekutiva förmågor, svag central koherens och theory of mind vilket på olika sätt minskar elevernas möjligheter till att möta kunskapskraven. Lärarna framhåller gruppen som betydelsefull för individens utveckling samt att funktionsnedsättningarna minskar möjligheten att tidsmässigt hinna kompensera för elevernas svårigheter. De upplever att läroplanens krav missgynnar elever med AST i stor utsträckning utifrån elevernas kognitiva förutsättningar. Utifrån Charltons teori diskrimineras eleverna genom att de krav som formulerats i Lgr11 utgår ifrån en normativ föreställning av elever och deras förmågor utan hänsyn till funktionsnedsättningar som förekommer inom AST. I förlängningen kan detta innebära en exkludering av personer med AST som p.g.a. bristfälliga betyg och negativ självbild begränsas i sina möjligheter till att utöva sina intressen och vara en del av arbetsmarknaden och samhället. De som har kunskap om både AST och Lgr11 bör lyfta och problematisera diskrepansen mellan krav och förmågor i skolan.

Sammanfattning/AbstractBoström, Cecilia (2019). Stödstrukturer i svenska för högstadieelever med autism. Spe-ciallärarprogrammet, inriktning Språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolut-veckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att genomförda studie kan bidra med att ge en bild av vad några lärare och elever med funktionsvariationen autism upplever som fungerande stödstrukturer i ämnet svenska. Vidare finns en önskan om att bidra med kunskap kring hur elever med autism upplever sin skolgång och ämnet svenska samt se om det finns några gemensamma nämnare mellan vad lärare och elever anser vara framgångsrika stödstrukturer i svenskundervisningen.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka vilka stödstrukturer några svensklärare använder för att hjälpa elever inom autismspektrumtillstånd att nå målen i svenska. Vidare är syftet att undersöka några elevers upplevelse av sin skolgång, ämnet svenska samt det stöd de er-bjuds av läraren. De preciserade frågeställningarna är:• Hur beskriver några svensklärare i särskild undervisningsgrupp sin svenskunder-visning och vilka metoder anser de vara framgångsrika?• Hur upplever några elever med autism sin skolgång i allmänhet och svenskun-dervisningen i synnerhet?TeoriI studien används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som studerar indi-videns utveckling i förhållande till omgivningens olika system: mikro-, meso-, exo-, och makrosystem. Som komplement till systemteorin har den sociokulturella teorin använts för att närmare studera den kommunikation som sker mellan lärare och elev på mikronivå.MetodFör att studera några elevers och lärares subjektiva upplevelser av sin skolgång och ämnet svenska har två kvalitativa metoder använts; intervju och observation. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. Åtta semistrukturerade intervjuer, fem elevintervjuer (åk 8-9) och tre lärarintervjuer, har genomförts för att studera de två urvalsgruppernas erfarenheter. Dessutom har tre undervisningsgrupper för elever med autism observerats.ResultatStudiens resultat visar att de intervjuade lärarna använder liknande metoder för att stötta elever med autism i ämnet svenska; cirkelmodellen för genrebaserad undervisning samt tydliggörande arbetssätt med matriser och textexempel är framgångsfaktorer enligt lä-rarna. Eleverna lyfter fram samma metoder som stöttande. Studien visar också vad lärarna anser vara svårt för elevgruppen; att ta till sig instruktioner, strukturera och genomföra uppgifter, delta i samtal samt att skriva gestaltande texter. Eleverna beskriver på liknande sätt sina svårigheter och betonar vikten av att läraren stöttar dem i arbetet med att planera och slutföra texter. Både lärare och elever betonar betydelsen av gruppen och samarbetet mellan kamrater i arbetet med att tillgodogöra sig kunskap genom gemensamma samtal och frågestunder i anslutning till uppgifter.Förutsättningarna som ges genom att undervisningen sker i särskild undervisningsgrupp lyfts fram av både lärare och elever som avgörande för elevens kunskaps- och personliga utveckling. Eleverna beskriver hur deras utanförskap i den stora gruppen ersatts av en känsla av samhörighet i det mindre sammanhanget. Skolans anpassningar kompenserar framgångsrikt för elevens svårigheter, enligt studien. När det kommer till styrdokumenten upplever lärarna en frustration eftersom kursmålen efterfrågar förmågor som eleven på grund av sin funktionsvariation inte kan utveckla och detta uppfattas som ett hinder i lärarens arbete med elevgruppen.Specialpedagogiska implikationerStudiens resultat visar att förutsättningen för elever med autism att uppnå kunskapskraven ökar genom att läraren erbjuder stödstrukturer samt ett tydliggörande och lågaffektivt arbetssätt. Det stöd som eleverna i studien erbjuds genom att de tillhör särskild undervisningsgrupp är viktigt för deras utveckling. Goda relationer med lärare och kamrater, tydliggörande arbetssätt, struktur och kontinuerligt vuxenstöd i arbetet är exempel på faktorer som kompenserar för de bristande förmågor eleverna har på grund av sin funktionsvariation.

Bakgrund Sömn är en förutsättning för en god hälsa och välbefinnande. Flertal individer med diagnosen autismspektrumtillstånd upplever någon form av sömnstörningar. Ett av sjuksköterskans professionella ansvar är att identifiera samt erbjuda individuella omvårdnadsåtgärder för att främja sömn. Konsekvenser av en otillräcklig sömn kan vara försämrade kärnsymtom hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd, negativ påverkan på hälsa och livskvaliteten samt resultera i onödiga vårdkostnader. Genom att identifiera omvårdnadsåtgärder om sömn relaterad till diagnosen autismspektrumtillstånd kan sjuksköterskan minska sömnstörningar och därmed främja sömn.  Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja sömn för individer med autismspektrumtillstånd. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt utfördes baserad på 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL under september och oktober 2021. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad analys utfördes där ett tema framkom med tillhörande tre subteman, vilket data sorterades in under.  Resultat I resultatet framkom ett tema, sömnhygien. Under temat beskrevs omvårdnadsåtgärder som främjade sömn hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. Utifrån temat skapades tre subteman, sömninterventioner, utbildning och delaktighet. Resultatet påvisade även att anhöriga spelade en viktig roll i omvårdnaden för att främja sömn hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd.  Slutsats Omvårdnadsåtgärder innefattande olika sorters interventioner såsom fysisk aktivitet, rutiner samt hjälpmedel och utbildning var viktiga sömnbefrämjande faktorer för individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. Det är även väsentligt att omvårdnadsåtgärderna är anpassade för att skapa ett sammanhang för den enskilda individen. Anhöriga spelade en stor roll som stöd i utförandet av omvårdnadsåtgärder. Individers delaktighet i sin vård framhölls som en viktig faktor för att minska sömnstörningar och därmed främja sömn. Förhoppningen är att den icke-systematiska litteraturöversikten kan bidra med mer kunskap för att främja sömn för individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. / Background Sleep is a prerequisite for good health and well-being. Most individuals diagnosed with autism spectrum disorders experience some form of sleep disorder. One of the nurse's professional responsibilities is to identify and offer individual nursing measures to promote sleep. Consequences of insufficient sleep can be worsened core symptoms, negative impact on health and quality of life and result in unnecessary care costs. By identifying nursing care measures related to the diagnosis of autism spectrum disorder, the nurse can reduce sleep disorders and thus promote sleep.  Aim The purpose was to describe nursing interventions to promote sleep for individuals with autism spectrum disorders. Method This non-systematic literature review was performed based on 19 scientific articles with both quantitative and qualitative design. The articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL in september och october 2021. The articles were quality reviewed from Sophiahemmet University's assessment basis. An integrated analysis was performed where a theme emerged with three sub-themes, wich the data were sorted under. Results  The result revealed a theme, sleep hygiene. The theme described nursing interventions that promoted sleep in individuals with diagnosed with autism spectrum disorders. Based on the theme, three subthemes were created, sleep interventions, education and participations. The results also showed that relatives played an important role in nursing to promote sleep in individuals with autism spectrum disorders. Conclusions  Nursing measures including various types of interventions such as physical activity, routines as well as aids and education were important sleep-promoting factors for individuals diagnosed with autism spectrum disorder. It was also essential that the nursing measures were adapted to create a context for the individual. Relatives played a major role in supporting the performance of nursing care. The individual's participation in their care is emphasized as an important factor in reducing sleep disorders and thereby promoting sleep. The hope is that the non-systematic literature review can contribute more knowledge to promote sleep for individuals diagnosed with autism spectrum disorders.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn som bland annat innefattar autism hos barn, atypisk autism och Aspergers syndrom. Det är funktionsnedsättningar som påverkar tankesättet och kommunikationen med andra människor. Hur livet påverkas för den med AST kan variera beroende på svårighetsgrad och förutsättningar.  Syfte: Uppsatsens syfte var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn inom autismspektrumtillstånd.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie av nio artiklar, vilka återfanns i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo och analyserades utifrån Fribergs 4-stegsmodell. Resultat: Utifrån analysen utformades tre teman och tio subteman. De teman som identifierades var: ändrade förutsättningar som förälder, en osynlig diagnos och att bemästra det nya livet. Konklusion: Bristen på kunskap om autismspektrumtillstånd i samhället framkom i litteraturstudien som den främsta orsaken till isolering och ensamhet bland föräldrarna. Det var viktigt för föräldrarna att bli sedda av vårdpersonal samt att personalen skulle se barnet som en egen individ. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att stötta föräldrarna i deras föräldraskap genom att erbjuda kunskap men viktigast av allt förståelse för föräldrarnas upplevelser och känslor. / Background: Autism Spectrum Disorder (ASD) holds a spectrum of disorders (e.g. Childhood autism, Atypical autism and Asperger syndrome) which all have implications on the way of thinking and communicating to others. How life for the person with ASD is affected varies within the spectrum, due to the different severities.  Aim: The aim of the study was to describe parents’ experiences of living with a child with Autism Spectrum Disorder (ASD). Methods: A qualitative review of nine studies, wich were found in databases Cinahl, PubMed and PsycInfo and the analysis was based on Friberg’s 4-step model.  Results: The analysis resulted in three themes (changed conditions as a parent, an invisible diagnosis and to overcome the new life) and ten subthemes. Conclusion: The lack of knowledge of ASD in the society emerged in the review as the major reason for parents' feelings of isolation and loneliness. The parents also described how they wanted the professionals to see them and their child as individuals. The nurse has an important role in supporting the parents in their parenthood by offering knowledge but most important understanding of the parents experiences and feelings.

Skolan har ett särskilt ansvar för elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen med utbildningen, trots detta är det en stor andel grundskoleelever med autism som inte når kunskapsmålen i matematik. Syftet med följande litteraturöversikt är att presentera undervisningsstrategier som främjar inkludering i matematikundervisning för elever med autismspektrumtillstånd (AST). I studiens inledning redovisas styrdokument, tidigare forskning och annan relevant litteratur som berör AST, inkludering och matematik. Utifrån frågeställningen Vilka undervisningsstrategier främjar inkludering av elever med AST i matematikundervisning? presenteras de nio artiklar som genom noggrann analys och tematisering valts ut för att besvara frågan. Resultatet visar på olika undervisningsstrategier som kan möjliggöra en sådan inkludering. Det framhävs däremot att det inte finns endast en undervisningsstrategi som fungerar för samtliga elever med AST eftersom alla människor har sina unika behov och förutsättningar. Baserat på resultatet i denna studie kommer vidare forskning att undersöka vilka (om några) utmaningar lärare upplever att det finns vid inkludering av elever med AST i matematikundervisning, samt hur de planerar för att göra en sådan inkludering möjlig.

Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete medatt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörningskall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola. Vi har utfört kvalitativa intervjuer för att nå kärnan av våra informanters erfarenheter och tankar.De teorier vi använt i uppsatsen är hämtade från bland andra Claes Nilholm, Lotta Abrahamsson och Marita Falkmer. De skriver om inkludering, specialpedagogik och om elever med diagnoser inom AST/NPF. Vi har även använt oss av bland andra Andy Hargreaves och Rolf Helldin som skriver om lärares profession och samarbete med specialpedagoger. I metoddelen har vi genomgående använt Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder.Vi fick bland annat reda på att våra informanter inte hade märkt av lagändringen speciellt mycket. De upplevde däremot förändringar i sina yrkesroller under sina år som lärare och hade blivit vana vid politiska vindar som förändrar synen på läraryrket och hur professionen faktiskt utövas. Informanterna upplever att synen på begreppet inkludering också har förändrats från att betyda att alla elever ska sitta i samma klassrum och göra samma sak till att man faktiskt kan exkludera för att inkludera och att individanpassning kanske är nyckeln till en bredare inkludering. Vi har i och med den här uppsatsen tagit del av dimensioner av läraryrket vi tidigare bara snuddat vid under vår utbildning men som vi känt varit intressanta och viktiga. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att kompetens inom NPF och AST och strategier för inkludering är viktigt för svenskläraruppdraget. Vi som snart är färdiga svensklärare har under vår utbildning arbetat mycket med begreppet inkludering men vi har däremot inte fått någon kunskap om AST och NPF. Även information om lagändringen som vi tar upp i vårt arbete har saknats i vår lärarutbildning. Våra informanter har fått kunskapen genom yrkeserfarenhet. Vi har även fått syn på hur lärare ser på skolpolitiska beslut, hur lärare uppfattar sin egen profession och hur omgivningen ser på läraryrket.