Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan och autistiska kvinnor ser på förskolan som tidig insats för flickor på autismspektrumet. Ur syftet ställdes fem frågeställningar 1. Hur beskriver pedagoger att förskolan arbetar för att identifiera och stötta flickor på autismspektrumet i tidig ålder? Vilka styrkor och utvecklingsområden kan pedagogerna se i detta arbete? 2. Vilka strukturella svårigheter ser förskolan i sitt arbete med autistiska flickor? 3. På vilket sätt beskriver autistiska kvinnor sin upplevelse av förskolan samt vilka styrkor och utvecklingsområden kan de se i förskolans arbete? 4. På vilket sätt beskriver autistiska kvinnor att förskolan kan ses som en tidig insats för autistiska flickor? 5. Hur resonerar autistiska kvinnor och pedagoger om diagnoser och vikten av diagnostisering? Datainsamlingen gjordes genom att sju förskollärare intervjuades med en semistrukturerad intervjumetod. Även fem intervjuer med vuxna autistiska kvinnor genomfördes för att erhålla deras inifrånperspektiv. Studiens data analyserades med tematisk analys och utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visade att pedagoger och autistiska kvinnor ser kunskapsbrister i förskolans arbete med autistiska flickor samtidigt som det finns många styrkor i den förskoleverksamheten. Det framkommer att professionella och autistiska kvinnor ser olika på vikten av förskolan som tidig insats, främst när det kommer till frågan om tidiga diagnoser. Studiens resultat diskuteras utifrån ett relationellt perspektiv i samklang med tidigare forskning. Avslutningsvis redogörs för studiens betydelse för professionen och behovet av vidare forskning.

I examensarbetet ”Det ska väl leda till lika skolor för alla på nått vis…” – En kvalitativ studie om skolpersonalens syn på situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd i grundskolan är fokus på fem personer som är verksamma i en grundskola som är specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Frågeställningen har sin utgångspunkt i en förändring i Sveriges skollag som innebär att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning inte längre har rätt att gå i grundsärskola, alltså måste de gå i grundskolan. Utgångspunkten är hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har påverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie är att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fått en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd har mycket svårt att nå grundskolans mål. Detta har sedan styrkts av rapporter från skolinspektionen som visar på oro från vårdnadshavare och skolpersonal samt brister i kompetens, utredningar och uppföljning kring elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Resultatet i denna studie är inte entydigt men visar en tydlig riktning. Mycket finns fortfarande att arbeta på för att försäkra en bra skolgång för dessa elever. Eleverna kräver individuella anpassningar, något som i förlängningen kräver ett kunskapslyft i grundskolor. Vidare väcker examensarbetet en mängd olika frågor om hur detta ska gå till, något jag lämnar till vidare forskning. En av de slutsatser jag gör är att eleverna, på grund av sina funktionshinder, missgynnas av betygssystemet som finns i grundskolans läroplaner.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete kopplat till skolrelaterade aktiviteter tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd. Metod: Studien antog en kvalitativ ansats för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Sju arbetsterapeuter intervjuades för att samla erfarenheter av att arbeta med barn med autismspektrumtillstånd (AST) kopplat till skolrelaterade aktiviteter. Insamlat material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetsterapeuternas beskrivningar presenterades i resultatet under kategorierna; Förutsägbarhet underlättar utförandet av aktiviteter, Både fysisk och social miljö påverkar aktiviteter, Återhämtning, viktigt både hemma och i skolan samt Vuxenstöd och vikten av kunskap. Slutsats: Resultatet visade att arbetsterapeuterna arbetade tillsammans med barnen för att skapa struktur, förutsägbarhet, möjlighet till återhämtning samt en miljö som gynnade skolrelaterade aktiviteter. Resultatet visade även vikten av att informera, utbilda och ge tips till vuxna i barnens närhet, vuxenstödet är en viktig del i arbetet med barn med AST. / Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists experience of work with children with autism spectrum disorder (ASD) and how they support them around school activities. Method: This study had a qualitative design. Seven interviews were conducted with occupational therapists with experience that could give answers to the aim of the study. The material was then analyzed. Results: The occupational therapists’ descriptions of their experiences were presented in four different categories; Predictability supports activity performance, Physical and social environment affects activities, Recovery is important at home and in school and Support from adults and the important of knowledge. Conclusion: The results showed that occupational therapists worked together with children with ASD to create structure, predictability and an environment that supported school activities. The results also showed how important it is to educate, inform and give advice to adults in the child’s life, support from adults is an important part of the work with children with ASD.

Att kunna läsa och förstå text är en individuell rättighet som påverkar människors möjligheter i livet. Enligt Skollagen ska utbildningen beakta varje enskilt barns behov och ge stöd så att varje barn kan utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar att det är vanligt med läsförståelsesvårigheter hos elever med autismspektrumtillstånd. Låg måluppfyllelse, hög frånvaro och låg delaktighet leder till att dessa elever inte har en tillfredställande skolsituation. Undersökningar visar att en orsak till detta är att det finns brist på kunskap i skolan om autismspektrumtillstånd. Utifrån dilemmaperspektivet har studien belyst den komplexitet som finns i pedagogers arbete. Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap och resurser pedagoger har och vilka anpassningar som görs för att kunna ge det stöd som elever med autismspektrumtillstånd behöver i läsförståelseundervisning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa och kvantitativa enkäter och intervjuer av pedagoger i olika yrkesroller. Resultatet visade att det fanns kunskap om läsförståelse och autismspektrumtillstånd i skolan, men att det saknades fördjupad kunskap om sambandet dem emellan. Vidare visade resultatet att det gjordes många bra anpassningar i skolan för elever med AST, men att de inte var tillräckliga.

Förskolan är den utbildningsinstitution som tar emot alla barn, det vill säga även barn med funktionsnedsättningar som exempelvis autism spectrum disorder [ASD]. Barn i behov av särskilt stöd ska bli bemötta och inkluderade i förskolan och det är förskollärarens uppgift att anpassa och bemöta dessa barn. Förskollärarens kompetens kring diagnosen har en avgörande betydelse för att skapa en förståelse och därav kunna inkludera dessa barn i verksamheten. Forskning (e.g. D´Agostino & Douglas, 2021; Gaffney Catalano, Fives, Mckeating & Barnes,2022) visar att attityden till att inkludera barn med ASD blir mer positiv om det finns förståelse och kunskap. Därav blir kvalitén på den utbildning och den grad av inkludering dessa barn kan få beroende av den kunskap och verktyg som förskolläraren besitter. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att översiktligt beskriva de granskade artiklarnas syfte, metod och resultat för att vidare kunna kartlägga och analysera vad forskningen visar när det gäller inkludering av barn med ASD i förskolan. Vidare är syftet även att undersöka inom vilka områden det finns en samsyn mellan den studielitteratur som läses vid Högskolan i Borås och forskningen. Efter noga formulerade urvalskriterier samt sökord som är kopplade till våra frågeställningar genomfördes sökningar i två olika databaser för att finna artiklar relaterade till vårt område. Sökprocessen resulterade i tolv relevanta artiklar som sammanställdes i en tabell. Tabellen är basen för den systematiska litteraturstudien. Artiklarnas syfte, frågeställningar, metod och resultat analyserades för att kartlägga forskningsområdet. Resultaten i denna systematiska litteraturstudie visar att pedagogens kunskap och attityd är avgörande när det kommer till att inkludera barn med ASD i förskolan. Kommunikation och samarbete mellan förskola och hemmet är viktigt, detta för att utbyta information och kunskap kring det enskilda barnet och därav kunna bemöta på bästa sätt. Kartläggning, anpassning och hjälpmedel bör ske utifrån varje enskilt barn med ASD. Resultaten visade även på att användning av program som är utformade för barn med ASD ger positiva resultat.

Introduktion: Autismspektrumtillstånd (AST) är en komplex neurologisk funktionsnedsättning som börjar tidigt i livet, under spädbarnsåldern eller i barndomen. De största utmaningarna för individer med AST ligger inom områden för social interaktion och kommunikation med andra människor, samt repetitivt beteendemönster. Syfte: Att utforska föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd (AST). Metod: En beskrivande allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes enligt Friberg (2017). Litteraturöversikten baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar. Teoretisk referensram var Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM.  Resultat: I resultatet presenteras tre kategorier: Brist på kunskap och förståelse, beskriver föräldrars erfarenheter av diagnosprocessen. Hälsa och autismens påverkan på familjen, beskriver föräldrars hälsa och upplevelser i det vardagliga livet. Välbefinnande, beskriver föräldrars sätt att kunna återhämta sig och få respit.  Slutsats: Denna studie visade att föräldrar till barn med AST upplever stor stress och arbetsbelastning, både psykiskt och fysiskt, vilket beskrivs i studien som osynligt för samhället. I studien framkommer det att inom hälso- och sjukvården är det svårt att få en tidig diagnos, på grund av brist på kunskap och förståelse hos vårdpersonalen och när diagnosen väl var fastställd kunde det vara svårt för vissa föräldrar att hantera situationen. Föräldrar i studien upplevde utmaningar i olika miljöer, inklusive hemmet, offentliga platser, hälso- och sjukvården samt skolan. Studien visade på samhällets brist på förståelse för AST och dess stereotypa syn på barns beteende, vilket bidrar till att föräldrar känner sig dömda, missförstådda och isolerade. Trots detta har majoriteten av föräldrarna en stor motståndskraft (resiliens) och flera föräldrar i studien beskrev att ha ett barn med AST bidrog till att de har fått en ökad personlig utveckling, en mer jordnära livssyn på livet samt en glädje för barnets framsteg i livet. / Introduction: Autism Spectrum Disorder (ASD) is a complex neurological impairment that begins early in life, during infancy or childhood. The greatest challenges for individuals with ASD lie within the areas of social interaction and communication with other people, as well as repetitive behavior patterns.  Aim: To explore parent’s experiences and perceptions of being a parent to a child with autism spectrum disorder (ASD). Method: A descriptive literature review with a qualitative approach was conducted according to Friberg (2017). The literature review was based on ten original scientific articles. Antonovsky’s theory, sense of coherence, SOC was used as the theoretical framework. Results: The results are presented in three categories: Lack of knowledge and understanding, which describes parent’s experiences of the diagnostic process. Health and the impact of autism on the family, which describes parent’s health and experiences in everyday life. Well-being, which describes parent’s ways of being able to recover and get respite.  Conclusion: This study demonstrated that parent’s of children with ASD experience significant stress and workload, both mentally and physically, which is often invisible to society. The study reveals that within healthcare, it is often challenging to get an early diagnosis due to a lack of knowledge and understanding among healthcare professionals. Once the diagnosis is established, it can be difficult for some parent’s to handle the situation. The parent’s in this study experienced challenges in various environments, including the home, public places, health care, and school. The study highlights society’s lack of understanding of ASD and stereotypical views on children’s behavior which contribute to parent’s feeling judged, misunderstood, and isolated. Despite this, most parent’s demonstrate a resilience for adversity, an enhanced personal growth, a more realistic perspective on life, and a joy for their children’s achievements in life.

Abstrakt Bakgrund: Ungefär en procent av världens barn har autismspektrumtillstånd, en funktionsnedsättning med brister i kommunikation, interaktion, perception och beteende. Barnets behov och beteende skapar utmaningar i familjelivet. Föräldraskapet kan vara krävande med svårigheter att prioritera och hitta en balans i vardagen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har autismspektrumtillstånd. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, Psycinfo och Pubmed. För att analysera studierna användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Livet blir aldrig detsamma, Vardag på bristningsgränsen och Pressad tillvaro. Samt tio underkategorier: Ett chockartat besked, Utlämnad i vårdens händer, Kunskapens avgörande roll, Barnets behov går först, Börda som tynger ned, Kämpa med ekonomin, I ett utsatt läge, Oro för framtiden, Relationen skakas om och Vikten av stöd. Konklusion: Föräldrar beskrev att kunskapen om autismspektrumtillstånd var låg. Vardagen påverkades socialt, känslomässigt och ekonomiskt. För att se helhet och arbeta personcentrerat bör sjuksköterskor reflektera över sin medvetenhet och förståelse för människors olika kunskap, bakgrund och kultur. / Abstract Background: Approximately one percent of the world's children have autism spectrum disorders, a disability with deficits in communication, interaction, perception and behavior. The child's needs and behavior create challenges in family life. Parenthood can be demanding with difficulties in prioritizing and finding a balance in everyday life. Aim: To illuminate parents' experiences of living with children who have autism spectrum disorder. Methods: A literature study based on twelve qualitative studies. Database search was carried out in Cinahl, Psycinfo and Pubmed. Friberg's five-step model was used to analyze the studies. Results: The result of the analysis presents in three main categories: Life will never be the same, Everyday life on the breaking point and Existence under pressure. As well as ten subcategories: Shocking information, Left in the hands of healthcare, The decisive role of knowledge, The child's needs come first, Burden that weighs down, Struggles with economy, In a vulnerable position, Worry about the future, Ordeals in the relationship and The importance of support. Conclusion: Parents described that knowledge about autism spectrum conditions was low. Everyday life was affected socially, emotionally and financially. Nurses should work person-centred and have a holistic view, reflect on their awareness and understanding of people's different knowledge, background and culture.

Introduktion: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (AD(H)D/ ADD) och Autismspektrumstillstånd (AST) är livslånga tillstånd som ger påtagliga konsekvenser för individen. Förekomst av andra utvecklingsrelaterade tillstånd liksom fysisk och psykisk samsjuklighet är vanligt. Kunskapen om den motoriska förmågan hos vuxna med neuropsykiatriska tillstånd är begränsad. Syfte: Undersöka och beskriva den motoriska förmågan hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Jämföra diagnosgrupperna och undersöka eventuella skillnader. Metod: I studien ingick 151 personer som diagnostiserats i vuxen ålder. Den motoriska förmågan undersöktes med Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, BOT-2. BOT-2 är ett normbaserat, validerat testbatteri som utgörs av fyra motoriska områden uppdelat på åtta delområden, som ger en sammanlagd poäng. Datamaterialet har analyserats med One Way ANOVA, oberoende t-test, Kruskal- Wallis test och Mann Whitney U-test. Deskriptiva data jämfördes med normvärden i BOT-2. Resultat: Jämfört med normvärden i BOT-2 låg 56% av studiepopulationen på en genomsnittlig nivå, 39 % under genomsnittet och övriga väl under genomsnittet i totalpoäng. I området handmotorisk kontroll låg medelvärdet i alla tre grupper under det normerade medelvärdet. Gruppen med Autismspektrumtillstånd hade nedsättningar inom flest områden jämfört med normvärden I AST gruppen låg resultaten i balans och bilateral koordination signifikant lägre jämfört med grupperna ADHD och ADD. I finmotorisk kontroll presterade ADD gruppen signifikant högre än i ADHD gruppen. Konklusion: Nedsättningar i den motoriska förmågan förefaller vanligt hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd, och särskilt hos dem med AST. Vid neuropsykiatriska utredningar av vuxna bör också den motoriska förmågan bedömas. Mer forskning om förekomsten och behandling av motoriska nedsättningar vid neuropsykiatriska tillstånd är angeläget. / Introduction: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (ADHD/ADD) and Austim Spectrums Disorder (ASD) are lifelong conditions that often causes severe consequences for the individual. The co-existens of related neurodevelopmental disorders as well as mental and physical illness is common. Knowledge about motor performance in adults is limited. Aims: To explore och describe motor performance in adults diagnosed with ADHD, ADD och Austism Spectrum Disorder. To performe group comparisons and explore differences between groups. Methods: The population consisted of 151 inividuals diagnosed as adults. Motor abilities were examined using the Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, second edition, a reference-based test of fine och gross motor skills. BOT-2 consits of eight subscales organized in four composits, and a total score. One Way ANOVA, independent t-test, Kruskal- Wallis test and Mann Whitney U statistic tests were used in the analysis. Descriptive data was analysed according to normbased data in  BOT-2. Resultat: In the population 56% perform within average and 39 % below average in Total Point score, compared to values in BOT-2. All groups performed below average in Manual Coordination. Most deficits appeared in the ASD group. The ASD group scored significantly lower in bilateral coordination and balance compared to the ADHD and ADD group. In Fine Motor Control the ADHD group performed significantly lower than the ADD group. Conclusion: Deficits in motor performance appears to be common in adults with the diagnosis ADHD, ADD och ASD, especially among individuals with ASD. When adults are clinically investigated, motor abilities should also be adressed. Further studies exploring motor abilities is recommended.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur några lärare, speciallärare och specialpedagoger organiserar läsförståelseundervisning för elever med autismspektrumtillstånd för att identifiera framgångsfaktorer. Studien har utgått från forskningsfrågorna: 1.  Hur kan läsförståelseundervisning organiseras för att barn med AST i åldrarna 6-10 år ska få tillgång till en gynnsam undervisning och utveckla sin läsförståelse?  2. Hur kan grundlärare samverka med speciallärare och specialpedagoger på svenska grundskolor för att erbjuda elever med AST i åldrarna 6-10 år en gynnsam läsförståelseundervisning?  Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 2 specialpedagoger, 2 speciallärare och 2 klasslärare på grundskolor i södra Sverige. Intentionen är att bidra med kunskaper kring framgångsfaktorer som framkommit i lärares och speciallärares/specialpedagogers berättelser. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Analysen har en deduktiv ansats och utgick från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker genom samspel och kommunikation med andra. Resultatet visar att samtliga lärare belyser vikten av att vara tydlig och explicit i sin undervisning för att hantera utmaningar med de exekutiva förmågorna. Resultatet visar även att flera respondenter beskriver samlärandet som en gynnsam metod för att hantera svårigheter med att koppla läsningen till egna erfarenheter, där eleverna kan lära av varandra och ta del av varandras erfarenheter. Vikten av en god samverkan mellan klasslärare, specialpedagog och speciallärare framkommer även av studiens resultat. / Abstract The purpose of this study is to examine how some teachers, special teachers and special educators organize their teaching regarding reading comprehension for students with Autism spectrum disorder in order to identify success factors. The study is based on the following research questions:  1. How do we organize reading comprehension teaching for students with ASD aged 6-10 in order to generate the most favourable conditions to develop their reading comprehension? 2. How can the collaboration between teachers, special teachers and special educators look like at Swedish schools in order to offer students with ASD aged 6-10 a favourable teaching in reading comprehension? The study has a qualitative approach with semi-structured interviews with 2 special educators, 2 special teachers and 2 teachers at elementary schools in the south part of Sweden. The intention is to contribute with knowledge of success factors which the respondents have pointed out in their answers. Thematic analysis was used during analyzing the data. The analysis has a deductive approach and is based on a sociocultural perspective in which learning takes place through interaction and communication with others. The results showed that all teachers described the importance of being explicit in their teaching in order to handle challenges with the executive abilities. Another similarity was that several respondents described co-learning as a beneficial method for dealing with difficulties in connecting the reading to their own experiences, in which students can learn from each other and take part in each other’s experiences. Moreover, the result also indicated the importance of a well-functioning collaboration between teachers and teachers with special pedagogical knowledge.

The purpose of this study is to highlight how some teachers in the compulsory school for learning disabilities describe how they enable communication for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. The study is a qualitative study based on two group interviews with three informants in each group. The informants are all working in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of mediation, appropriation, proximal development zone and scaffolding. The result shows that the teachers enable communication for students with autism spectrum disorders and intellectual disabilities in various ways, especially with visual support and augmentative and alternative communication (AAC) tools. The study shows that it is important to have knowledge about autism spectrum disorders and intellectual disability and how the disabilities affect communication with the pupils. My hope is that this study can contribute with knowledge of how communication is made possible for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. / Syftet med denna studie är att belysa hur några pedagoger i grundsärskolan inriktning träningsskola beskriver hur de möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på två gruppintervjuer med tre informanter i varje grupp. Informanterna arbetar alla i grundsärskolan inriktning träningsskola. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen mediering, appropriering, proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att pedagogerna möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt, framför allt med visuellt stöd och alternativ kompletterande kommunikation (AKK) hjälpmedel. I studien framgår att det är viktigt att ha kunskap kring autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning och hur funktionsnedsättningarna påverkar kommunikationen hos eleverna. Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskap kring hur kommunikation möjliggörs för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning.