Syfte: Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete kopplat till skolrelaterade aktiviteter tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd. Metod: Studien antog en kvalitativ ansats för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Sju arbetsterapeuter intervjuades för att samla erfarenheter av att arbeta med barn med autismspektrumtillstånd (AST) kopplat till skolrelaterade aktiviteter. Insamlat material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetsterapeuternas beskrivningar presenterades i resultatet under kategorierna; Förutsägbarhet underlättar utförandet av aktiviteter, Både fysisk och social miljö påverkar aktiviteter, Återhämtning, viktigt både hemma och i skolan samt Vuxenstöd och vikten av kunskap. Slutsats: Resultatet visade att arbetsterapeuterna arbetade tillsammans med barnen för att skapa struktur, förutsägbarhet, möjlighet till återhämtning samt en miljö som gynnade skolrelaterade aktiviteter. Resultatet visade även vikten av att informera, utbilda och ge tips till vuxna i barnens närhet, vuxenstödet är en viktig del i arbetet med barn med AST. / Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists experience of work with children with autism spectrum disorder (ASD) and how they support them around school activities. Method: This study had a qualitative design. Seven interviews were conducted with occupational therapists with experience that could give answers to the aim of the study. The material was then analyzed. Results: The occupational therapists’ descriptions of their experiences were presented in four different categories; Predictability supports activity performance, Physical and social environment affects activities, Recovery is important at home and in school and Support from adults and the important of knowledge. Conclusion: The results showed that occupational therapists worked together with children with ASD to create structure, predictability and an environment that supported school activities. The results also showed how important it is to educate, inform and give advice to adults in the child’s life, support from adults is an important part of the work with children with ASD.

Att kunna läsa och förstå text är en individuell rättighet som påverkar människors möjligheter i livet. Enligt Skollagen ska utbildningen beakta varje enskilt barns behov och ge stöd så att varje barn kan utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar att det är vanligt med läsförståelsesvårigheter hos elever med autismspektrumtillstånd. Låg måluppfyllelse, hög frånvaro och låg delaktighet leder till att dessa elever inte har en tillfredställande skolsituation. Undersökningar visar att en orsak till detta är att det finns brist på kunskap i skolan om autismspektrumtillstånd. Utifrån dilemmaperspektivet har studien belyst den komplexitet som finns i pedagogers arbete. Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap och resurser pedagoger har och vilka anpassningar som görs för att kunna ge det stöd som elever med autismspektrumtillstånd behöver i läsförståelseundervisning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa och kvantitativa enkäter och intervjuer av pedagoger i olika yrkesroller. Resultatet visade att det fanns kunskap om läsförståelse och autismspektrumtillstånd i skolan, men att det saknades fördjupad kunskap om sambandet dem emellan. Vidare visade resultatet att det gjordes många bra anpassningar i skolan för elever med AST, men att de inte var tillräckliga.

Förskolan är den utbildningsinstitution som tar emot alla barn, det vill säga även barn med funktionsnedsättningar som exempelvis autism spectrum disorder [ASD]. Barn i behov av särskilt stöd ska bli bemötta och inkluderade i förskolan och det är förskollärarens uppgift att anpassa och bemöta dessa barn. Förskollärarens kompetens kring diagnosen har en avgörande betydelse för att skapa en förståelse och därav kunna inkludera dessa barn i verksamheten. Forskning (e.g. D´Agostino & Douglas, 2021; Gaffney Catalano, Fives, Mckeating & Barnes,2022) visar att attityden till att inkludera barn med ASD blir mer positiv om det finns förståelse och kunskap. Därav blir kvalitén på den utbildning och den grad av inkludering dessa barn kan få beroende av den kunskap och verktyg som förskolläraren besitter. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att översiktligt beskriva de granskade artiklarnas syfte, metod och resultat för att vidare kunna kartlägga och analysera vad forskningen visar när det gäller inkludering av barn med ASD i förskolan. Vidare är syftet även att undersöka inom vilka områden det finns en samsyn mellan den studielitteratur som läses vid Högskolan i Borås och forskningen. Efter noga formulerade urvalskriterier samt sökord som är kopplade till våra frågeställningar genomfördes sökningar i två olika databaser för att finna artiklar relaterade till vårt område. Sökprocessen resulterade i tolv relevanta artiklar som sammanställdes i en tabell. Tabellen är basen för den systematiska litteraturstudien. Artiklarnas syfte, frågeställningar, metod och resultat analyserades för att kartlägga forskningsområdet. Resultaten i denna systematiska litteraturstudie visar att pedagogens kunskap och attityd är avgörande när det kommer till att inkludera barn med ASD i förskolan. Kommunikation och samarbete mellan förskola och hemmet är viktigt, detta för att utbyta information och kunskap kring det enskilda barnet och därav kunna bemöta på bästa sätt. Kartläggning, anpassning och hjälpmedel bör ske utifrån varje enskilt barn med ASD. Resultaten visade även på att användning av program som är utformade för barn med ASD ger positiva resultat.

Introduktion: Autismspektrumtillstånd (AST) är en komplex neurologisk funktionsnedsättning som börjar tidigt i livet, under spädbarnsåldern eller i barndomen. De största utmaningarna för individer med AST ligger inom områden för social interaktion och kommunikation med andra människor, samt repetitivt beteendemönster. Syfte: Att utforska föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd (AST). Metod: En beskrivande allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes enligt Friberg (2017). Litteraturöversikten baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar. Teoretisk referensram var Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM.  Resultat: I resultatet presenteras tre kategorier: Brist på kunskap och förståelse, beskriver föräldrars erfarenheter av diagnosprocessen. Hälsa och autismens påverkan på familjen, beskriver föräldrars hälsa och upplevelser i det vardagliga livet. Välbefinnande, beskriver föräldrars sätt att kunna återhämta sig och få respit.  Slutsats: Denna studie visade att föräldrar till barn med AST upplever stor stress och arbetsbelastning, både psykiskt och fysiskt, vilket beskrivs i studien som osynligt för samhället. I studien framkommer det att inom hälso- och sjukvården är det svårt att få en tidig diagnos, på grund av brist på kunskap och förståelse hos vårdpersonalen och när diagnosen väl var fastställd kunde det vara svårt för vissa föräldrar att hantera situationen. Föräldrar i studien upplevde utmaningar i olika miljöer, inklusive hemmet, offentliga platser, hälso- och sjukvården samt skolan. Studien visade på samhällets brist på förståelse för AST och dess stereotypa syn på barns beteende, vilket bidrar till att föräldrar känner sig dömda, missförstådda och isolerade. Trots detta har majoriteten av föräldrarna en stor motståndskraft (resiliens) och flera föräldrar i studien beskrev att ha ett barn med AST bidrog till att de har fått en ökad personlig utveckling, en mer jordnära livssyn på livet samt en glädje för barnets framsteg i livet. / Introduction: Autism Spectrum Disorder (ASD) is a complex neurological impairment that begins early in life, during infancy or childhood. The greatest challenges for individuals with ASD lie within the areas of social interaction and communication with other people, as well as repetitive behavior patterns.  Aim: To explore parent’s experiences and perceptions of being a parent to a child with autism spectrum disorder (ASD). Method: A descriptive literature review with a qualitative approach was conducted according to Friberg (2017). The literature review was based on ten original scientific articles. Antonovsky’s theory, sense of coherence, SOC was used as the theoretical framework. Results: The results are presented in three categories: Lack of knowledge and understanding, which describes parent’s experiences of the diagnostic process. Health and the impact of autism on the family, which describes parent’s health and experiences in everyday life. Well-being, which describes parent’s ways of being able to recover and get respite.  Conclusion: This study demonstrated that parent’s of children with ASD experience significant stress and workload, both mentally and physically, which is often invisible to society. The study reveals that within healthcare, it is often challenging to get an early diagnosis due to a lack of knowledge and understanding among healthcare professionals. Once the diagnosis is established, it can be difficult for some parent’s to handle the situation. The parent’s in this study experienced challenges in various environments, including the home, public places, health care, and school. The study highlights society’s lack of understanding of ASD and stereotypical views on children’s behavior which contribute to parent’s feeling judged, misunderstood, and isolated. Despite this, most parent’s demonstrate a resilience for adversity, an enhanced personal growth, a more realistic perspective on life, and a joy for their children’s achievements in life.

Abstrakt Bakgrund: Ungefär en procent av världens barn har autismspektrumtillstånd, en funktionsnedsättning med brister i kommunikation, interaktion, perception och beteende. Barnets behov och beteende skapar utmaningar i familjelivet. Föräldraskapet kan vara krävande med svårigheter att prioritera och hitta en balans i vardagen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har autismspektrumtillstånd. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, Psycinfo och Pubmed. För att analysera studierna användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Livet blir aldrig detsamma, Vardag på bristningsgränsen och Pressad tillvaro. Samt tio underkategorier: Ett chockartat besked, Utlämnad i vårdens händer, Kunskapens avgörande roll, Barnets behov går först, Börda som tynger ned, Kämpa med ekonomin, I ett utsatt läge, Oro för framtiden, Relationen skakas om och Vikten av stöd. Konklusion: Föräldrar beskrev att kunskapen om autismspektrumtillstånd var låg. Vardagen påverkades socialt, känslomässigt och ekonomiskt. För att se helhet och arbeta personcentrerat bör sjuksköterskor reflektera över sin medvetenhet och förståelse för människors olika kunskap, bakgrund och kultur. / Abstract Background: Approximately one percent of the world's children have autism spectrum disorders, a disability with deficits in communication, interaction, perception and behavior. The child's needs and behavior create challenges in family life. Parenthood can be demanding with difficulties in prioritizing and finding a balance in everyday life. Aim: To illuminate parents' experiences of living with children who have autism spectrum disorder. Methods: A literature study based on twelve qualitative studies. Database search was carried out in Cinahl, Psycinfo and Pubmed. Friberg's five-step model was used to analyze the studies. Results: The result of the analysis presents in three main categories: Life will never be the same, Everyday life on the breaking point and Existence under pressure. As well as ten subcategories: Shocking information, Left in the hands of healthcare, The decisive role of knowledge, The child's needs come first, Burden that weighs down, Struggles with economy, In a vulnerable position, Worry about the future, Ordeals in the relationship and The importance of support. Conclusion: Parents described that knowledge about autism spectrum conditions was low. Everyday life was affected socially, emotionally and financially. Nurses should work person-centred and have a holistic view, reflect on their awareness and understanding of people's different knowledge, background and culture.

The purpose of this study is to highlight how some teachers in the compulsory school for learning disabilities describe how they enable communication for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. The study is a qualitative study based on two group interviews with three informants in each group. The informants are all working in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of mediation, appropriation, proximal development zone and scaffolding. The result shows that the teachers enable communication for students with autism spectrum disorders and intellectual disabilities in various ways, especially with visual support and augmentative and alternative communication (AAC) tools. The study shows that it is important to have knowledge about autism spectrum disorders and intellectual disability and how the disabilities affect communication with the pupils. My hope is that this study can contribute with knowledge of how communication is made possible for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. / Syftet med denna studie är att belysa hur några pedagoger i grundsärskolan inriktning träningsskola beskriver hur de möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på två gruppintervjuer med tre informanter i varje grupp. Informanterna arbetar alla i grundsärskolan inriktning träningsskola. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen mediering, appropriering, proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att pedagogerna möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt, framför allt med visuellt stöd och alternativ kompletterande kommunikation (AKK) hjälpmedel. I studien framgår att det är viktigt att ha kunskap kring autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning och hur funktionsnedsättningarna påverkar kommunikationen hos eleverna. Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskap kring hur kommunikation möjliggörs för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning.

No description available.

Inledning: Svårigheterna som förekommer vid autismspektrumtillstånd påverkar individer och familjer i stor omfattning. Denna studie fokuserar på att förstå hur föräldrar uppfattar sin situation och hur de beskriver familjens behov av stöd och hjälp. Frågeställningar: Hur upplever föräldrar att relationerna och livet i familjen påverkas när en individ i familjen har funktionsnedsättningar inom autismspektrum? Hur beskriver föräldrar familjens behov av stöd och hjälp? Metod: I arbetet har kvalitativ metod använts. I studien har åtta föräldrar intervjuats. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys. Resultat: Tre teman framkom i analysen: diagnos - en sorg och en lättnad, energikrävande vardag samt ett kämpande för rätt hjälp och stöd. Diskussion: Föräldrarna beskriver att diagnosen, även om det också finns en sorg, medverkat till att öka förståelsen för barnet och barnets beteende. Det framkommer att funktionsnedsättningarna tar energi och tid, att skapandet av ett vardagligt liv blir som en omfattande och tidskrävande arbetsuppgift. Föräldrarna rapporterar i intervjuerna att de får kämpa hårt för att barnet ska få rätt stöd och hjälp. / Introduction: Autism-related disabilities have large effects on both individuals and families. This study focuses on how parents experience their situation and how they describe the family’s need for support and counceling. Research questions: How do the families experience the impact of autism on their relationships and their family life? How do the families describe their need of counceling and support? Method: In this study a qualitative methodology was used. Parents of five children/ young adults were interviewed. The interviews were analysed using thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis: diagnosis – both a sadness and relief, energy consuming daily life and struggling to get the right counceling and support. Discussion: Parents describe that the diagnosis, although considered a sadness, also contributed to increase the understanding of the child and its behaviour. The disabilities of the child impact the family’s daily life and the daily life becomes an energy and time consuming task for the parents. Parents report that they have to struggle to get the right counceling and support.

Very little information exists regarding the communication ofnonverbal adults with severe Intellectual Disabilities(ID) and Autism Spectrum Disorder(ASD). Most research in this area pertains to children. This study poses the following questions: “Howdononverbal, intellectually disabled adults who haveASD and those people who have contact with them on a regular day-to-day basis communicate with each other? What enhancesand or strengthens this communication? Can positive development in communication occur?”Based upon the data retrieved from eleven interviews, portraits of the communicative relationships of nonverbal adults with ID and ASDand their caregivers were compiled. The results of the study confirmed the existence of a personalized, functional system of communication between nonverbal adults with severe ID and ASD and their caregivers. The information gathered revealed improvement in communication. It was discovered, moreover, that a key factor in communicative development was the creation of common conceptual ground between caregiver and service user. Several attitudes and behaviors on the part of caregivers were noted to increase this common conceptual ground. The study’s conclusion cites the limitations, in methodology and scope, of the current investigation, and calls for more wide-ranging research on the communication of nonverbal adults with ID and ASD. / Det finnsidagintemycket information tillgängliggällandekommunikation avicke-verbala vuxna med gravtintellektuella funktionshinder ochAutismspektrumtillstånd. En stor delav forskningsom har bedrivitsidetta område gäller barn. Frågeställningarna i denna uppsats är: ”Hur kommuniceraricke-verbala vuxna med intellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillståndi sin vardagmed de människor som finns runt omkring dem?Vad är det som gynnaroch förstärkerdenna kommunikation? Kan dennakommunikationutvecklas och förbättras?Med information från intervjuer med elva omsorgsgivare skapades femporträtt av detkommunikativa samspeletmellan icke-verbala individer med gravtintellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillstånd, och deras kontaktmän. Studiens resultat visade att det finns ettfungerande, individualiserat kommunikationssystem mellan omsorgstagare och omsorgsgivare. En förbättring i kommunikationennoterades. Man har kunnat se att omsorgsgivarens attitydoch förhållningsättgentemot omsorgstagaren varit betydande fördenna förbättring. Resultatenvisade att utvidgning av den gemensamma konceptuella grunden[common conceptual ground] mellan omsorgstagare och omsorgsgivare var en viktig faktor i den kommunikativaförbättringen. Flera faktorer visade sig vara avgörande i expansionen av den gemensamma konceptuella grunden. Det påpekasatt det fanns uppenbara begränsningar i bredden och metodeni denna studie och det konstateras att det finns behovav mera omfattande forskning omkommunikation av icke-verbala vuxna med intellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillstånd.

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers’ descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the student´s functioning in aschool context. As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees’ experiences described from the basis of an interview guide. This process also allowed room for flexibility where the interviewees were given the opportunity to elaborate on their views and ideas. This flexibility added valuable aspects of the teachers' experiences of mapping.   In the analysis ofmy result, I found that mappingwas importantin situations wherethe student'scontextneeded tobe made visible.The teachersexplained that themappingtoolwasan aidin understandinglearning andmoodas well asin detecting recurringpatterns in learning and mood. Based onthis information,teachersoccasionallyandin limitedcontextshave been able toadjust their teaching. Italso emerged that thetool of mappinghad notchanged theteachers'way of educating, butrather been used as a complementtothe learning situation. / Studiens syfte fokuserar på hur pedagoger på en gymnasiesärskola, elever inom autismspektrat, beskriver sina erfarenheter av att arbeta med ett kartläggande verktyg, Nylander (2012). I mina frågeställningar har jag utgått ifrån hur pedagogerna beskriver sina erfarenheter av kartläggningens genomförande, om resultatet av kartläggningen påverkat pedagogernas arbete i undervisningen och om kartläggningen kan bidra till ett synliggörande och tydliggörande av elevens fungerande i dess skolsammanhang.   Då studien bygger på fem intervjuer där pedagoger reflekterar utifrån verktyget kartläggning blev det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med omgivningen, en grund att utgå ifrån. Metoden har varit intervjuer utifrån en kvalitativ forskningsintervju. Genom att använda intervjuer kunde jag fånga den mångfald som de intervjuade beskrev utifrån en färdig intervjuguide. I denna process gavs även utrymme för flexibilitet där de intervjuade erbjöds möjlighet att utveckla sina synpunkter och idéer. Denna flexibilitet adderade värdefulla aspekter av pedagogernas erfarenheter kring kartläggning.     I analysen av mitt resultat fann jag att kartläggningen hade betydelse i situationer där elevens sammanhang behövde synliggöras. Pedagogerna förklarade att verktyget kartläggning blev ett stöd till förståelse av lärande och mående samt upptäckten av återkommande mönster i dessa. Utifrån denna information har pedagogerna stundtals och i begränsade kontexter kunnat anpassa undervisningen. Här framkom även att verktyget inte hade förändrat pedagogernas sätt att undervisa, utan snarare blivit ett komplement i lärsituationen.