Antalet hemmakämpare ökar i vårt samhälle, barn som mår så dåligt att de inte klarar av att gå till skolan. Många av dessa är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat AST som ofta har svårigheter med både kognitiva och sociala förmågor. Forskning om estetiskt skapande för barn med AST har visat att det finns möjligheter i estetiskt skapande för att dessa barns svårigheter ska mildras. Denna studie syftar till att undersöka om estetiskt skapande kan användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna utveckla sina förmågor. I studien intervjuades fem respondenter: en psykologkonsult, en bild och textilslöjdslärare,en textilslöjdslärare, en specialpedagog och en bildterapeut. Resultaten är presenterade och diskuterade utifrån syftet med studien. Studien visade uppfattningen att estetiskt skapande har potential till att användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna träna och utveckla kognitiva förmågor, sociala förmågor samt dämpa ångestproblematik. För att nå ett gott resultat behöver dock vissa kriterier uppfyllas: kunskap om funktionsnedsättningen och rätt ämnesanpassningar.

Personer med autismspektrumtillstånd kan uppleva olika funktionshinder. Funktionshindren kan resultera i att mänskliga rättigheter för personer med autismspektrumtillstånd inte tillgodoses som alla andra. Varje individ utvecklas och bygger sin identitet baserad på olika faktorer som har påverkat denne under livets gång. Det kan vara viktigt att förstå hur olika faktorer kan påverka upplevelsen av identitet för personer med autismspektrumtillstånd, för att sedan skapa ett inkluderande samhälle som upprätthåller mänskliga rättigheter. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka befintlig forskning som belyser olika faktorer som kan påverka upplevelsen av identitet för vuxna personer med autismspektrumtillstånd. Denna studie utgår från en strukturerad kartläggande litteraturöversikt med inspiration av en systematisk litteraturöversikt. Alla 18 slutgiltiga studier som inkluderades i denna litteraturöversikt tematiseras enligt Braun och Clarke (2006). Fyra huvudteman identifierades: makt och balans, stigma och stereotyper, diagnosens betydelse och acceptans av diagnosen. Resultaten visar att stigma är en betydande faktor som påverkar upplevelsen av identitet för personer med autismspektrumtillstånd. Stigma påverkade upplevelsen av identitet för personer med autismspektrumtillstånd genom att denne utgjorde bland annat utanförskap, negativ självuppfattning och känsla av att vara annorlunda. Inför framtida forskning hade det varit relevant att bland annat forska om olika insatser som samhället hade kunnat tillämpa för att minska stigmatiseringen för personer med autismspektrumtillstånd. / Individuals with autism spectrum disorder can experience various disabilities. These disabilities may result in the human rights for individuals with autism spectrum disorder not being met like everyone else. Each individual develops and builds their identity based on various factors that have influenced them throughout their lives. It can be important to understand how different factors can affect the experience of identity for individuals with autism spectrum disorder, in order to create an inclusive society that upholds human rights. The purpose of this literature review is to examine existing research that highlights various factors that can affect the experiences of identity for adults with autism spectrum disorder. This study is based on a structured mapping literature review inspired by a systematic literature review. All 18 final studies included in this literature review were thematized according to Braun and Clarke (2006). Four main themes were identified: Power and Balance, Stigma and Stereotypes, Significaticance of Diagnosis and Acceptance of Diagnosis. The results show that stigma is a significant factor that affects the experiences of identity for individuals with autism spectrum disorder. Stigma impacted the experience of identity by causing, among other things, exclusion, negative self-perception and a feeling of being different. For future research, it would be relevant to investigate various interventions that society could implement to reduce the stigmatization of individuals with autism spectrum disorder.

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST. / Today you can read a lot about Autism spectrum disorder, but most of the literature is for the people that already have the diagnosis or the people around them and some of the books come from people who have the diagnosis themselves. What we think is missing on the market today is a book for children who meet people with ASD in everyday life. Therefore we created a children’s book about ASD. We believe it’s important for children without knowledge to understand their classmates with ASD. In an educational way they should be able to read and understand what it means to have ASD. A background study was made to gain a better understanding of ASD and how to write a children’s book. A survey was also made to find out people’s general perception and knowledge about ASD. After the background study we designed a children’s book for children in the age of 7–9 years. To test our bookprototype we met class 3A and 3B of Hälsinggårdsskolan in Falun. They got to read the book and afterwards they answered questions about what they learned and thought about the book. The test of our bookprototype showed that the audience appreciated the book and that they learned and had a better understanding of people with ASD.

No description available.

Being a woman and living with autism spectrum disorder (ASD) involves double difficulties. Women need to put up with gender-normative demands on how women should be and women with ASD also face difficulties when trying to live “as others”, despite their symptoms. In this thesis we aim to, from an intersectional perspective, study how women with ASD handle gender-normative demands in combination with the maintenance of a good self-image and relationships with others. Our study is a qualitative literature study in which the empirics are based on autobiographies written by, or in collaboration with, women with ASD. The results, concerning the difficulties that women with ASD face, go hand in hand with what previous studies show; women with ASD are shown to mask and imitate their surroundings and theirself-image often change when being diagnosed. Our addition to previous studies is the critical approach to how researchers refer to and study women with functional variation. We find a unilateral perspective insufficient and stress that an intersectional perspective is needed to understand the difficulties women with ASD face. Functional variation or gender alone does not give a full perspective. In our study we therefore have an intersectional, multidimensional, perspective and show that the difficulties women with ASD experience are not only related to their diagnosis but also to their gender.

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

Psykisk ohälsa, som ångest och depression, är vanligt inom autismspektrumtillstånd (AST). Syftet i studien var att undersöka effekten av stress, självkänsla och copingstrategier på den psykiska ohälsan. Stickprovet bestod av 123 vuxna personer med AST och en kontrollgrupp utan diagnoser (n= 115). Enligt oberoende t-test hade personer inom AST statistiskt signifikant högre grad av både ångest och depression. Båda grupperna hade förhöjda nivåer på ångest. AST-gruppen hade även förhöjd nivå på depression. Socialventilering var emellertid en skyddsfaktor för utveckling av depression i båda grupperna. AST-gruppen hade statistiskt signifikant lägre självkänsla och högre grad av upplevd stress än kontrollgruppen. AST-gruppen hade en sämre förmåga till problemlösande coping och positiv omtolkning. AST-gruppen hade även statistiskt signifikant högre grad av affektiv hantering och förnekande. / Mental health difficulties like anxiety and depression are highly prevalent among individuals with autism spectrum disorder (ASD). The aim of the study was to examine the effects of stress, self-esteem and coping strategies on mental health difficulties. The ASD group consisted of 123 individuals and 115 persons without diagnoses. According to the independet t-test, people within ASD had statistically significantly higher degrees of both anxiety and depression Both groups had elevated levels of anxiety. The ASD group had also elevated degrees of depression. Social venting was a preventive factor against developing depression in both groups. The ASD group had lower self-esteem and higher perceived stress compared to the control group. The ASD group had statistically significantly higher levels of affective coping and denial. The ASD group had also less degrees of problem solving and positive reinterpretation compared to the control group.

Autismspektrumtillstånd kännetecknas av kärnsymtomen stereotypa, repetitiva beteenden samt nedsatt förmåga att kunna hantera sociala relationer. Diagnostisering försvåras dock av att inga biomarkörer finns tillgängliga än. Forskning pågår för att få klarhet i patofysiologiska mekanismer, där funna defekta gener ger en bild av ökade svårigheter för nervcellen att reglera signaler efter behov. Behandling som riktar sig mot kärnsymtomen vid autismspektrumtillstånd finns ej, men forskning pågår för att hitta lämpliga läkemedel. Syftet med detta arbete var att sammanställa senaste forskningen inom detta område, via sökning efter dubbelblinda randomiserade kontrollerade studier, för att utvärdera om något läkemedel kommer finnas på marknaden inom en snar framtid. Studier med D-vitamin, bumetanid (diuretikum), suramin (antipurinergt), memantin ”extended release” (mot Alzheimers sjukdom), metylerad vitamin B12 och celecoxib (anti-inflammatoriskt) som adjuvans till risperidon (neuroleptikum) utvärderades för effekten på kärnsymtom vid autismspektrumtillstånd. Bumetanid, som är ett loop-diuretikum, var det läkemedel som kommit längre än övriga. Om även fas 3 ger positiva resultat så finns möjligheten att detta kan släppas på europeiska marknaden om några år för behandling av kärnsymtom vid autismspektrumtillstånd. Övriga substanser var i ett mycket tidigt utvecklingsstadium. / Autism spectrum disorder is characterised by the core symptoms stereotypic, repetitive behaviors and impaired ability to handle social relationships. Diagnostics, however, is complicated by the fact that no biomarkers are available yet, i.e. one cannot take a blood test to decide if the individual can be diagnosed with autism spectrum disorder. Research, however, is ongoing in this field hopefully also leading to markers that can be used when evaluating degree of severity during clinical research where potential pharmaceuticals are evaluated in humans. Research is ongoing to clarify pathophysiological mechanisms. Identified clusters of defective genes suggest increased difficulties of nerve cells to regulate signals as needed. For example, excitation or inhibition of nerve cells can be enhanced. Treatment aimed at the core symptoms of autism spectrum disorder is not available, but research is ongoing to find suitable drugs. The purpose of this work was to compile the latest research in this area through a search for doubleblinded randomized controlled studies to evaluate whether any drug will be available on the market in the near future. Studies with vitamin D, bumetanide (diuretic), suramin (antipurinergic), memantine “extended release” formulation (Alzheimer’s disease drug), methylated vitamin B12 and celecoxib (anti-inflammatory) as adjuvant to risperidone (neuroleptic) were evaluated for the effect on core symptoms in autism spectrum disorder. Bumetanide, which is a loop-diuretic, is the drug that has come further than the rest. If the continued development of this drug also gives positive results, there is the possibility that this drug can be released on the European market in a few years, for treatment of core symtoms. The other substances evaluated were at a very early stage of development. Some of these, however, can be of extra interest. For example D‑vitamin which can have some potential effect. Also it gives minimal side effects.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur personal som arbetar nära unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom upplever att gruppens delaktighet i samhället ser ut. Vidare har vi undersökt vilka eventuella möjligheter och hinder som personalen anser att personer i denna grupp möter när de deltar i samhället samt hur personalen ser på framtiden för unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom i relation till delaktighet i samhället. Studien har en kvalitativ ansats och är fenomenologisk. Empirin består av sex intervjuer med personal inom socialtjänsten och i olika verksamheter inom LSS på uppdrag av socialtjänsten. De transkriberade intervjuerna har analyserat med hjälp av innehållsanalys. Våra resultat visar att unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom inte har full delaktighet i samhället, vilket har resulterat i utanförskap för denna grupp. Det framkommer även att det är samhällets 'normalbild' som skapar diskriminering och förtryck för människor med olika funktionsvariationer och att det sker till den grad att deras styrkor delvis förbises. Våra resultat visar också att även då unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom är stigmatiserade så pågår ett synliggörande som kan ge en positiv effekt på gruppens delaktighet i samhället. / The purpose of this study has been to illustrate how staff working closely with young adults with a diagnosis of Asperger's syndrome experience the group's participation in society. Furthermore, we have investigated what potential opportunities and obstacles that the staff consider that people in this group meet when they participate in society and how the staff view the future of young adults with Asperger's syndrome in relation to participation in society. We have had a qualitative phenomenological approach to our study. Field data consists of six interviews with staff working closely with the group, within the social service and in various LSS functions on behalf of social services. The transcribed interviews have been analyzed using a content analysis. Our results show that young adults with Asperger's syndrome experience insufficient participation in society, which has resulted in exclusion. It also appears that society's 'normal image' creates discrimination and oppression for people with different functional variations to the extent that their strengths are partially overlooked. Our results also show that even though young adults with a diagnosis of Asperger's syndrome are stigmatized there is an ongoing visualization that can have a positive effect on the groups participation in society.

Inledning: Autism eller Autismspektrumtillstånd (AST) kännetecknas av varierande svårigheter inom tre områden: förmåga till ömsesidigt socialt samspel, förmåga till ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga, flexibilitet och variation i beteende och intressen. AST drabbar cirka 1 % av barnen i Sverige och anses uppkomma till följd av avvikelser i vissa delar av hjärnan. Diagnosen AST görs vanligen efter två års ålder med hjälp av intervjuer med närstående och observationer av barnets beteende. Sökandet efter abnormiteter i hjärnan hos barn med AST har pågått sedan 1980-talet. Tekniska framsteg i datorer och magnetisk resonanstomografi (MR) innebär att forskare kan kartlägga hjärnan som aldrig tidigare. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa och beskriva den senaste forskningen om MRs användning för tidig diagnos av autism och beskriva konsekvenser för röntgensjuksköterskans yrke. Metod: Studien har gjorts som en allmän litteraturöversikt. Fjorton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultaten delades först upp i tre olika grupper: fynd från strukturell MR, fynd från funktionell MR och konsekvenser för röntgensjuksköterskor. Dessa grupper delades ytterligare till ett antal underkategorier. Slutsats: Ett flertal avvikelser i hjärnan hittades hos barn som senare utvecklar AST. Avvikelser i hjärnvolymen, extra-axiell vätska, corpus callosum, anisotropiska värden, bearbetning av ljud och visuell orienteringsförmåga. Det verkar troligt att efter mer forskning blir dessa biomarkörer tillräckligt pålitliga att användas som diagnostiskt verktyg. Om MR undersökningar av barn med AST blir rutinmässiga kommer röntgensjuksköterskor att behöva ny kunskap och ny kompetens framför allt med hantering av barn med AST. / Introduction: Autism or Autism spectrum disorder (ASD) is characterized by varying degrees of difficulty in three areas: mutual social interaction, mutual communication and imagination, flexibility and variety of behavior and interests. ASD affects approximately 1% of children in Sweden and is thought to be due to deviations in certain regions of the brain. A diagnosis is usually made after the age of two with the help of interviews with family members and observations of the child’s behaviour. The search for abnormalities in the brains of children with ASD had been going on since the 1980s. Technical advances in computers and magnetic resonance imaging (MRI) mean that researchers can map the brain like never before. Aim: The aim of this study was to compile and describe the latest research on MRI's use for the early diagnosis of autism and describe the consequences for the radiology nurse's profession. Method: The study has been conducted as a literature review. Fourteen scientific articles were quality controlled and analyzed. Results: The results were first divided into three different groups: findings from structural MRI, findings from functional MRI and consequences for radiology nurses. These groups were then divided further into a number of subgroups. Conclusion: A number of abnormalities were found in the brains of children who later develop ASD. Abnormalities were found in brain volume, extra-axial fluid, corpus callosum, fractional anisotropy values, processing of sound and visual orientation. It seems probable that after more research these biomarkers will become reliable enough to be used as a diagnostic tool. If MRI examinations of children with ASD become routine then radiology nurses will need new knowledge and skills above all in the handling of children with ASD.