I denna uppsats undersöks användningen, användbarheten, samt för- och nackdelar medäventyrsrollspel som behandlingsform vid psykisk ohälsa och autismspektrumtillstånd.För att studera detta har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med verksammapraktiker. Resultatet visar att behandlingens struktur är liknande för olika klientgrupperäven om behandlingsfokuset kan skilja sig beroende på klientens problematik.Återkommande teman är användandet av fantasin som verktyg vid behandling,äventyrsrollspelet som ramverk, social träning samt möjligheten till personligutveckling vilket är positiva aspekter av behandlingen. Dock är behandlingen begränsadför individer med vissa typer av problematik och skulle därmed fungera bättre som enkompletterande terapi. Den har även högt ställda kompetenskrav på behandlare som villanvända metoden. I diskussionen använder vi symbolisk interaktionism som teoretisktramverk för att tolka resultatet. / This study explores the usage, applications, as well as the pros and cons of utilizingtabletop role-playing games as a method of therapy for individuals with mental illnessand autism spectrum disorder. Qualitative interviews were conducted with practitionerswho apply the method. The result shows that the method is structured similarly fordifferent client groups while treatment focus changes according to individual diagnoses.Some recurring themes were: fantasy as a tool for therapy, the tabletop role-playinggame framework, social training, and possibility for personal growth which are allpositive aspects of the treatment. However, the treatment has limitations when used onindividuals with certain types of mental health problems and would instead work betteras a complementary treatment. However, a high level of competence is required forpractitioners who wish to utilize the method. In the discussion we seek to answer ourexplored issues through a symbolic interactionist theoretical standpoint.

Social camouflaging is prevalent among patients with Autism spectrum disorder [ASD] and entails copying and/or masking behaviours, personality traits and adaptive functioning in order to adjust to environmental demands. The aim of this thesis was to explore clinicians’ experiences of working with adult patients with ASD who display social camouflaging. Research questions explored clinicians’ perceptions of frequency and nature of social camouflaging among males and females with ASD, as well as their competence and confidence in working with these patients. This was examined using a mixed-methods sequential explanatory design, consisting of a quantitative and a qualitative phase. Quantitative data was collected through a web-based questionnaire which was completed by clinicians [n=31] working in a specialised setting in Sweden. Four clinicians [n=4] also participated in qualitative semi-structured interviews. Paired samples t-tests indicated that females were observed to display social camouflaging more often. Clinicians’ competence and confidence did not differ to a significant degree between males and females when social camouflaging was displayed. Possible explanations for this were discussed through the main themes found in the qualitative thematic analysis. The themes consisted of clinicians’ understanding of social camouflaging, perceived obstacles when working with this group of patients and important prerequisites for clinicians in order to overcome these obstacles. The findings emphasized the need to broaden the view of ASD through future research, since it causes gaps of knowledge that clinicians seldom have the opportunities to fill. Furthermore, measures to enable support and resources for clinicians are needed to help this patient group. / Social kamouflering förekommer hos patienter med Autismspektrumtillstånd [AST] och kan yttra sig genom kopiering och/eller maskering av beteenden, personlighetsdrag och adaptiv funktion för att möjliggöra en anpassning i linje med omgivningens krav. Syftet med denna uppsats var att undersöka klinikers upplevelser av att möta vuxna patienter med AST som uppvisar social kamouflering. Frågeställningarna undersökte klinikers upplevelse av frekvens och natur av social kamouflering hos män och kvinnor med AST, samt deras kompetens och självsäkerhet i mötet med dessa patienter. Detta undersöktes genom en mixad metod med sekventiell förklarande design, innehållande en kvantitativ och en kvalitativ fas. Kvantitativa data samlades in genom ett webb-baserat formulär som fylldes i av kliniker [n=31] från specialiserade enheter i Sverige. Fyra av dessa kliniker [n=4] deltog även i kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Parade t-tester indikerade att kvinnor observerades uppvisa social kamouflering mer frekvent. Klinikers kompetens och självsäkerhet skilde sig inte till en betydande grad mellan män och kvinnor när social kamouflering uppvisades. Möjliga förklaringar till detta diskuterades utifrån de huvudteman som återfanns i den kvalitativa tematiska analysen. Teman inkluderade klinikers förståelse av social kamouflering, upplevda hinder i mötet med denna patientgrupp samt viktiga förutsättningar för att överkomma dessa hinder. Resultaten betonade vikten av att framtida forskning breddar bilden av AST, eftersom det tycks skapa kunskapsluckor som kliniker sällan ges möjlighet att fylla. Utöver detta framhölls behovet av åtgärder för att möjliggöra stöd och resurser för kliniker för att de skall kunna hjälpa denna patientgrupp.

This study aims to contribute with increased knowledge about how teaching and learning environment can be designed to increase the conditions for children with autism to achieve the knowledge requirements for reading comprehension in Swedish grade 3, by examining how some elementary teachers describe that they adapt method and environment for students with autism. Theoretical framework consists of Rogoff's socio-cultural theory that all learning can be analyzed through three different lenses: the cultural, the interpersonal and the individual, which together provide a holistic view of learning. Additional key concepts are scaffolding, mediation, the proximal development zone and appropriation. The study is based on a qualitative approach and the basis for data collection is written questionnaires combined with a focus group. The focus group discussion was recorded and transcribed. Transcription and questionnaire responses were analyzed using a thematic analysis model. The results show that it is required that the teacher has knowledge of autism, and that there are organizational conditions, for students with autism to be able to receive support and adaptations that correspond to the student's needs. Adaptations regarding the learning environment that are highlighted in the results are screens in the classroom, ear protectors, image support, schedules on the bench and at the board, support for time perception, active work with energy regulation, and digital aids. Teaching methods for increased reading comprehension ability that are lifted are to stop when reading and discuss, to think aloud, use image support, create pre-understanding in the student, and to give the student reading comprehension tools. In addition to adaptations in the learning environment and teaching, a need for support in social contexts for students with autism is also raised, and the importance of all adjustments being made in a way that does not have stigmatizing effects. / Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap kring hur undervisning och lärandemiljö kan utformas för att öka förutsättningarna för barn med autism att uppnå kunskapskraven för läsförståelse i svenska årskurs 3, genom att undersöka hur några grundlärare beskriver att de anpassar metod och miljö för elever med autism. Teoretiskt ramverk utgörs av Rogoffs sociokulturella teori om att allt lärande går att analysera genom tre olika linser: den kulturella, den mellanmänskliga och den individuella, som tillsammans ger en helhetssyn på lärande. Ytterligare centrala begrepp är scaffolding, mediering, den proximala utvecklingszonen och appropriering. Studien bygger på kvalitativ ansats och som grund för datainsamling ligger skriftliga enkäter tillsammans med en fokusgrupp. Fokusgruppens diskussion spelades in och transkriberades. Transkribering och enkätsvar analyserades genom en tematisk analysmodell. Resultatet visar att det krävs att läraren har kunskap om autism och att det finns organisatoriska förutsättningar för att elever med autism ska kunna få stöttning och anpassningar som motsvarar elevens behov. Anpassningar gällande lärmiljön som lyfts i resultatet är skärmar i klassrummet, hörselkåpor, bildstöd, scheman på bänken och vid tavlan, stöd för tidsuppfattning, aktivt arbete med energireglering, samt digitala hjälpmedel. Undervisningsmetoder för ökad läsförståelseförmåga som lyfts är att stanna upp vid läsning och diskutera, att tänka högt, använda bildstöd, skapa förförståelse hos eleven, samt att ge eleven läsförståelseverktyg. Utöver anpassningar i lärmiljö och undervisning lyfts även ett stödbehov i sociala sammanhang för elever med autism, samt vikten av att alla anpassningar görs på ett sätt som inte får stigmatiserande effekter.

The main purpose of the study was to examine the significance of contextual factors from a patient / support person perspective in order to be able to achieve quality experiences in health care for patients with an autism diagnosis. The research study was based on a member survey of the interest group Autism and Asperger's Association, whose questions mainly concerned experiences of contact with health care. From the survey, free text responses from respondents have been processed with a qualitative thematic analysis where the results show that contextual factors such as competence, attitude, accessibility and continuity according to the respondent group can contribute to quality experiences in health care. The results from the analysis also showed a correspondence between these factors and the fundament on which the thesis' theoretical starting point, the theory of person-centered care, rests. This means that tools to meet the needs of autism patients are already available for professionals within the line of health care, but that these probably need to be complied to a greater extent and adapted to a greater extent to this patient group.This research study is relevant for the line of social work because as a professional in this widespread working area you often come across individuals which has an autism spectrum disorder. This may involve work with users and patients in areas such as health care, social psychiatry or social welfare. Regardless of the profession in which professionals meet people with autism, a general knowledge of associated disabilities and the related needs that may arise is needed. / Studien hade som sitt huvudsakliga syfte att ur ett patient/stödpersonsperspektiv undersöka kontextuella faktorers betydelse för att skall kunna uppnå goda vårdupplevelser inom hälso- och sjukvård för patienter med en AST-diagnos. Studien utgick från en medlemsundersökning av intresseorganisationen Autism- ochAsperger förbundet vars frågor främst berörde upplevelser av kontakt med hälso- och sjukvård. Från undersökningen har fritextsvar från respondenter bearbetats med en kvalitativ temaanalys där resultaten visar att kontextuella faktorer som kompetens, bemötande, tillgänglighet och kontinuitet enligt respondentgruppen kan bidra till goda vårdupplevelser. Resultaten från analysen visade även en överenstämmelse mellan dessa faktorer och de fundament som uppsatsens teoretiska utgångspunkt, teorin kring personcentrerad vård vilar på. Detta innebär att verktyg för att tillgodose AST-patienters behov redan finns att tillgå för vården men att dessa troligtvis behöver efterlevas i högre grad och anpassas i högre utsträckning efter den aktuella patientgruppen. Studien är relevant för socialt arbete då man som yrkesutövare inom detta breda yrkesområde ofta kommer i kontakt med individer som diagnostiserats med AST. Det kan handla om arbete med brukare och patienter inom områden som exempelvis hälso- och sjukvård, socialpsykiatri eller biståndshandläggning. Oavsett inom vilken profession som professionella möter personer med AST behövs en generell kunskap om tillhörande funktionsnedsättningar och till dessa kopplade behov som kan uppstå.

Antalet hemmakämpare ökar i vårt samhälle, barn som mår så dåligt att de inte klarar av att gå till skolan. Många av dessa är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat AST som ofta har svårigheter med både kognitiva och sociala förmågor. Forskning om estetiskt skapande för barn med AST har visat att det finns möjligheter i estetiskt skapande för att dessa barns svårigheter ska mildras. Denna studie syftar till att undersöka om estetiskt skapande kan användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna utveckla sina förmågor. I studien intervjuades fem respondenter: en psykologkonsult, en bild och textilslöjdslärare,en textilslöjdslärare, en specialpedagog och en bildterapeut. Resultaten är presenterade och diskuterade utifrån syftet med studien. Studien visade uppfattningen att estetiskt skapande har potential till att användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna träna och utveckla kognitiva förmågor, sociala förmågor samt dämpa ångestproblematik. För att nå ett gott resultat behöver dock vissa kriterier uppfyllas: kunskap om funktionsnedsättningen och rätt ämnesanpassningar.

Personer med autismspektrumtillstånd kan uppleva olika funktionshinder. Funktionshindren kan resultera i att mänskliga rättigheter för personer med autismspektrumtillstånd inte tillgodoses som alla andra. Varje individ utvecklas och bygger sin identitet baserad på olika faktorer som har påverkat denne under livets gång. Det kan vara viktigt att förstå hur olika faktorer kan påverka upplevelsen av identitet för personer med autismspektrumtillstånd, för att sedan skapa ett inkluderande samhälle som upprätthåller mänskliga rättigheter. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka befintlig forskning som belyser olika faktorer som kan påverka upplevelsen av identitet för vuxna personer med autismspektrumtillstånd. Denna studie utgår från en strukturerad kartläggande litteraturöversikt med inspiration av en systematisk litteraturöversikt. Alla 18 slutgiltiga studier som inkluderades i denna litteraturöversikt tematiseras enligt Braun och Clarke (2006). Fyra huvudteman identifierades: makt och balans, stigma och stereotyper, diagnosens betydelse och acceptans av diagnosen. Resultaten visar att stigma är en betydande faktor som påverkar upplevelsen av identitet för personer med autismspektrumtillstånd. Stigma påverkade upplevelsen av identitet för personer med autismspektrumtillstånd genom att denne utgjorde bland annat utanförskap, negativ självuppfattning och känsla av att vara annorlunda. Inför framtida forskning hade det varit relevant att bland annat forska om olika insatser som samhället hade kunnat tillämpa för att minska stigmatiseringen för personer med autismspektrumtillstånd. / Individuals with autism spectrum disorder can experience various disabilities. These disabilities may result in the human rights for individuals with autism spectrum disorder not being met like everyone else. Each individual develops and builds their identity based on various factors that have influenced them throughout their lives. It can be important to understand how different factors can affect the experience of identity for individuals with autism spectrum disorder, in order to create an inclusive society that upholds human rights. The purpose of this literature review is to examine existing research that highlights various factors that can affect the experiences of identity for adults with autism spectrum disorder. This study is based on a structured mapping literature review inspired by a systematic literature review. All 18 final studies included in this literature review were thematized according to Braun and Clarke (2006). Four main themes were identified: Power and Balance, Stigma and Stereotypes, Significaticance of Diagnosis and Acceptance of Diagnosis. The results show that stigma is a significant factor that affects the experiences of identity for individuals with autism spectrum disorder. Stigma impacted the experience of identity by causing, among other things, exclusion, negative self-perception and a feeling of being different. For future research, it would be relevant to investigate various interventions that society could implement to reduce the stigmatization of individuals with autism spectrum disorder.

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST. / Today you can read a lot about Autism spectrum disorder, but most of the literature is for the people that already have the diagnosis or the people around them and some of the books come from people who have the diagnosis themselves. What we think is missing on the market today is a book for children who meet people with ASD in everyday life. Therefore we created a children’s book about ASD. We believe it’s important for children without knowledge to understand their classmates with ASD. In an educational way they should be able to read and understand what it means to have ASD. A background study was made to gain a better understanding of ASD and how to write a children’s book. A survey was also made to find out people’s general perception and knowledge about ASD. After the background study we designed a children’s book for children in the age of 7–9 years. To test our bookprototype we met class 3A and 3B of Hälsinggårdsskolan in Falun. They got to read the book and afterwards they answered questions about what they learned and thought about the book. The test of our bookprototype showed that the audience appreciated the book and that they learned and had a better understanding of people with ASD.

No description available.

Being a woman and living with autism spectrum disorder (ASD) involves double difficulties. Women need to put up with gender-normative demands on how women should be and women with ASD also face difficulties when trying to live “as others”, despite their symptoms. In this thesis we aim to, from an intersectional perspective, study how women with ASD handle gender-normative demands in combination with the maintenance of a good self-image and relationships with others. Our study is a qualitative literature study in which the empirics are based on autobiographies written by, or in collaboration with, women with ASD. The results, concerning the difficulties that women with ASD face, go hand in hand with what previous studies show; women with ASD are shown to mask and imitate their surroundings and theirself-image often change when being diagnosed. Our addition to previous studies is the critical approach to how researchers refer to and study women with functional variation. We find a unilateral perspective insufficient and stress that an intersectional perspective is needed to understand the difficulties women with ASD face. Functional variation or gender alone does not give a full perspective. In our study we therefore have an intersectional, multidimensional, perspective and show that the difficulties women with ASD experience are not only related to their diagnosis but also to their gender.

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.