Inledning: Autism eller Autismspektrumtillstånd (AST) kännetecknas av varierande svårigheter inom tre områden: förmåga till ömsesidigt socialt samspel, förmåga till ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga, flexibilitet och variation i beteende och intressen. AST drabbar cirka 1 % av barnen i Sverige och anses uppkomma till följd av avvikelser i vissa delar av hjärnan. Diagnosen AST görs vanligen efter två års ålder med hjälp av intervjuer med närstående och observationer av barnets beteende. Sökandet efter abnormiteter i hjärnan hos barn med AST har pågått sedan 1980-talet. Tekniska framsteg i datorer och magnetisk resonanstomografi (MR) innebär att forskare kan kartlägga hjärnan som aldrig tidigare. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa och beskriva den senaste forskningen om MRs användning för tidig diagnos av autism och beskriva konsekvenser för röntgensjuksköterskans yrke. Metod: Studien har gjorts som en allmän litteraturöversikt. Fjorton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultaten delades först upp i tre olika grupper: fynd från strukturell MR, fynd från funktionell MR och konsekvenser för röntgensjuksköterskor. Dessa grupper delades ytterligare till ett antal underkategorier. Slutsats: Ett flertal avvikelser i hjärnan hittades hos barn som senare utvecklar AST. Avvikelser i hjärnvolymen, extra-axiell vätska, corpus callosum, anisotropiska värden, bearbetning av ljud och visuell orienteringsförmåga. Det verkar troligt att efter mer forskning blir dessa biomarkörer tillräckligt pålitliga att användas som diagnostiskt verktyg. Om MR undersökningar av barn med AST blir rutinmässiga kommer röntgensjuksköterskor att behöva ny kunskap och ny kompetens framför allt med hantering av barn med AST. / Introduction: Autism or Autism spectrum disorder (ASD) is characterized by varying degrees of difficulty in three areas: mutual social interaction, mutual communication and imagination, flexibility and variety of behavior and interests. ASD affects approximately 1% of children in Sweden and is thought to be due to deviations in certain regions of the brain. A diagnosis is usually made after the age of two with the help of interviews with family members and observations of the child’s behaviour. The search for abnormalities in the brains of children with ASD had been going on since the 1980s. Technical advances in computers and magnetic resonance imaging (MRI) mean that researchers can map the brain like never before. Aim: The aim of this study was to compile and describe the latest research on MRI's use for the early diagnosis of autism and describe the consequences for the radiology nurse's profession. Method: The study has been conducted as a literature review. Fourteen scientific articles were quality controlled and analyzed. Results: The results were first divided into three different groups: findings from structural MRI, findings from functional MRI and consequences for radiology nurses. These groups were then divided further into a number of subgroups. Conclusion: A number of abnormalities were found in the brains of children who later develop ASD. Abnormalities were found in brain volume, extra-axial fluid, corpus callosum, fractional anisotropy values, processing of sound and visual orientation. It seems probable that after more research these biomarkers will become reliable enough to be used as a diagnostic tool. If MRI examinations of children with ASD become routine then radiology nurses will need new knowledge and skills above all in the handling of children with ASD.

This thesis is a part of Master Degree within the field of Education science at Kristianstad University. The aim of this study is based on a few informants’ descriptions and experiences of the schools in a municipal school changed their work to increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders (ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented, how it has influenced the student group's schooling and what success factors and challenges the school has encountered. According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regular school be available to all scholars. However, several studies and accounts show that primary schools have found it difficult to meet the educational needs of students with ASD.  The national board of education (2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizing the school for not investigating the students' needs and supply adequate support. The study was conducted by a qualitative approach; data were collected through semi-structured - and focus interviews. The choice to use interviews are based on interesting to let each informant describes how their school, meet and educated students with ASD and what elements they consider important developments of an inclusive school for pupils with ASD. The implication of the results confirms that by increasing the knowledge about autism spectrum disorders of the instructors, the school has developed a more including learning environment for the students. By creating, a flexible organization in the school’s students gives the chance to be in school on their own terms. Belonging to a class on their own terms, with the possibility of instructing in different contexts, has increased the presence of many students.

Bakgrund: Runt en procent av jordens befolkning beräknas ha en autismdiagnos. Det anses öka individens livskvalité om autismdiagnos erhålls tidigt i livet, något som kvinnor i högre grad riskerar att inte få relaterat till en annan symtombild än den män uppvisar. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors erfarenheter av att ha växt upp med odiagnostiserad högfungerande autism. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt intervjuades elva kvinnor och data har analyserats med hjälp av Braun & Clarkes tematiska analys. Fynd: Analysen genererade i fem huvudteman med totalt 15 underteman. Fynden visar att studiens deltagare upplevt sig som avvikande under uppväxten. Samtliga hade haft svårigheter med socialt samspel och kommunikation samt psykiska besvär. Olika svårigheter i skolan beskrevs liksom känslighet för olika typer av stimuli. Konklusion: Det är tydligt att kvinnorna i studien presenterat symtom på autismspektrumstörning under uppväxten, vilket har lett till olika sorters lidande. Samhället generellt och sjukvårdspersonal mer specifikt behöver ha bättre kunskap om hur symtom på autism kan presentera sig olika hos flickor och pojkar. Detta för att de ska kunna erhålla det stöd de har rätt till och förhindra onödigt lidande. / Background: About one percent of the world’s population is estimated to have an autism diagnosis. It is considered to increase an individual's quality of life to obtain an autism diagnosis early in life, something that women risk not getting related to another symptom picture that men exhibit. Aim: The aim was to describe young women’s experience of growing up with an undiagnosed high-functioning autism. Method: A qualitative interview study with inductive approach was conducted. A total of eleven women was interviewed and data was analysed with Braun & Clarks thematic analysis. Findings: The analysis generated in five main themes and 15 sub-themes. The findings show that the participants of this study experienced themselves as deviant during their childhood. They all had difficulty with social interaction, communication as well as psychological problems. Various difficulty in school were described as sell as sensitivity to different types of stimuli. Conclusion: It is clear that the women in this study presented symptoms of autism spectrum disorder during childhood, which has led to various types of suffering. Society in general and healthcare professionals more specifically need to have better knowledge of how symptoms of autism can present themselves differently in girls and boys. This is to enable them to obtain the support they are entitled to and prevent unnecessary suffering.

The study aims to describe how practitioners view their assignment regarding guidance, support and treatment for normally gifted adolescents between 13-17 years with autism spectrum disorder and comorbidity. Practitioners' experience in Social service, Child and youth psychiatry and Habilitation, division of responsibility, and the needs of the target group were studied through six semi-structured interviews which were analyzed thematically and based on new institutional theory.    Results show that in the field and domain there are three players acting on different logics depending on assignment, law, target group, intervention logic and care level offered. There is a domain consensus on youths with less complex problems, where the respective level of care meets the needs according to staff. Domain claims differ and are characterized by domain conflict regarding the individuals with the greatest needs. The adolescents with most psychiatric diagnoses receive the least help from Habilitation and Child and youth psychiatry, in spite of these having the most expertise. The Social service is responsible for placement based on the responsibility logic, despite reporting a lack of specific competence. The design of the organizations governs efforts rather than the needs of the target group.

The aim of this study is to explore how a number of transgender individuals with an autism diagnosis relate to contemporary discourses such as neurotypicality and gender binarism. To achieve this aim, the study applies the tools of discursive psychology in combination with qualitative interviews. The over-arching theoretical and methodological platform on which this study is based derives from a social constructivist perspective emanating in an analytical approach based on discourse psychology. The results show that the informants construct themselves and their surroundings in ways that are dependent on the various interpretative repertoires employed to justify identities seen as deviant. The informants characterise themselves in accordance with or in contrast to neurotypical stereotypes. Despite displaying differing reactions to a binary two-gender system, the informants give the impression that they, in various ways, accept this perception in constructing openness to their social surroundings. The choice between either conforming to a norm or being open about ones gender identity and diagnosis is constructed in relation to the stigma that the category of deviant implies. Being diagnosed with autism seems to inhibit the transformation of gender identity, but to ease the coming-out process of being transgender due to the low or non-existent expectations of their immediate surroundings.

Tidigare forskning visar att stödpersonal till brukare som har ett utmanande beteende har en komplex och ibland svår arbetssituation och yrkesroll. Stödpersonalen upplever känslor som rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, ilska och tidlöshet i mötet med en brukare som har ett utmanande beteende. Utmanande beteende hos brukare har identifierats som en anledning till att stödpersonal blir utbränd. Stödpersonal kan tillskriva brukarna intentionen att de vill skada andra eller sig själv och att det är möjligt att kontrollera detta beteende. Utbildningsnivån hos stödpersonalen påverkar attityden till brukare som har ett utmanande beteende. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur stödpersonal upplever och ser på individer med ett utmanande beteende samt upplever sin arbetssituation. Med fokus på stödpersonalens känslor och yrkesroll. För att besvara syfte och frågeställningar har kvalitativ metod med semistrukturerad intervju används. Empirin har analyserats med tematiskanalys metod. Hochschilds teorier om emotionellt arbete, känsloregler och socialt utbyte har använts för att skapa förståelse. Resultatet tyder på att det troligtvis är svårt att uppnå ett djupagerande emotionellt arbete i de situationer där brukare har ett utmanande beteende och att en emotiv dissonans uppstår. Det fanns känsloregler på arbetsplatserna skapad av utbildning, kurser, diskussioner och handlingsplaner. Informanterna hade en god människosyn likt en humanistisk människosyn. Outbildad personal har ofta ett annat tankesätt. Denna kunskap, eller brist på kunskap, kan tänkas påverka stödpersonalens syn på och attityd till brukaren. Arbetssituationen beskrevs som jobbig, påfrestande, utmanande men även bra, kul, omväxlande och positiv. En del informanter ansåg att stödet de fick från chefer inte var tillräckligt. Det kan tänkas att det är lättare för chefer att ge stödpersonalen stöd i form av utbildningar, handlingsplaner, teammöten och uppföljningar än att ge stöd i emotionshantering. Ett bra stöd innehåller även ett stöd i emotionshantering, då det är en stor del av arbetet med brukare som har ett utmanande beteende. / Previous research shows that care staff for individuals who have challenging behavior have a complex and sometimes difficult work situation and professional role. Care staff experience feelings like fear, powerlessness, sadness, anger and timelessness in the encounter with an individual who has a challenging behavior. Challenging behavior by clients has been identified as a reason why the care staff burns out. Care staff can assign clients the intention that they want to hurt others or themselves and that it is possible to control this behavior. The education level of care staff affects the attitude towards clients who have a challenging behavior. The purpose of this study is to create an understanding of how care staff experience and see individuals with a challenging behavior and experience their work situation. Focusing on the care staff's emotions and professional role. To answer purpose and questions, qualitative method with semi structured interview has been used. Hochschild's theories about emotional labor, feeling rules and emotions as social exchanges have been used to create understanding. Empire has been analyzed with the thematic analysis method. The result suggests that it is probably difficult to achieve a deep acting emotional labor in those situations where clients have challenging behavior and that an emotive dissonance occurs. There are feeling rules in the workplace created by education, courses, discussions and action plans. The informants have a good view of human beings, similar to a humanistic view of humanity. Uneducated staff often have a different mindset. This knowledge, or lack of knowledge, may affect the support staff's views and attitude towards the client. The work situation is described as difficult, stressful, challenging but also good, fun, varied and positive. Some informants felt that the support they received from managers wasn’t enough. It might be that its easier for the managers to support care staff in the form of education, action plans, theme meetings and follow-up than support them in emotion management. A good support also includes support in emotion management, as it is a major part of the work with users who have a challenging behavior.

Bakgrund Autismspektrumtillstånd [AST] har ökat i prevalens över tid. Tidigare har inte vuxna diagnostiserats med AST. Idag diagnostiseras allt fler i vuxen ålder. Att diagnostiseras med AST först i vuxen ålder medför en ökad risk för komorbida tillstånd. I och med att allt fler diagnostiseras med AST i vuxen ålder är det av intresse att förstå hur sen diagnostisering av AST kan upplevas. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av att diagnostiseras med autismspektrumtillstånd i vuxen ålder. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga inkluderade artiklar genomgick en kvalitetsgranskning. De inkluderade artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys. Resultat Datan resulterade i fyra huvudkategorier; Erfarenheter från livet före diagnosen, Den diagnostiska processen, Den känslomässiga upplevelsen av att få diagnosen samtDiagnosens påverkan på livet. Resultatet påvisade en komplex emotionell upplevelse med flertalet upplevda barriärer till diagnostisering av AST hos personer i vuxen ålder. Upplevelsen av diagnosens betydelse varierar. Flera studiedeltagare fann stort värde i sin diagnos och upplevde att diagnosen har stor påverkan på livet samt ger ett nytt perspektiv. Andra studiedeltagare upplevde att diagnosen inte förändrat deras liv särskilt mycket. Slutsats I föreliggande studie framkommer en ökad känsla av sammanhang för en majoritet av personer som diagnostiseras med AST i vuxen ålder. Vidare belyser denna litteraturöversikt att den komplexa upplevelse som en sen diagnostisering innebär kräver individuellt anpassade stödåtgärder som i dagsläget upplevs som bristfälliga. / Background Autism spectrum condition [ASC] or Autism spectrum disorder [ASD] is increasing in prevalence. Historically adults were not diagnosed with ASC. Today it is getting more common to receive the diagnosis as an adult. Comorbidities are common within the autism spectrum. Diagnosis of ASD in adulthood increases the risk of comorbidities. Since ASDs are getting more common world wide and more people are being diagnosed in adulthood it is of relevance to highlight the experiences of getting the diagnosis in early, mid and late adulthood.  Aim This study aimed to highlight experiences of being diagnosed with ASD in adulthood.  Method Non-systematic literature review based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. All included scientific articles underwent a quality review. The included articles were analyzed through an integrated analysis. Results The data resulted in four main categories; Experiences from before the diagnosis, The diagnostic process, The emotional experience of receiving the diagnosis and The diagnosis’ impact on life. The results indicate a complex emotional experience. The results indicated a complex emotional experience with several perceived barriers to diagnosing ASC in adults. The experience of the significance of the diagnosis varies. Several study participants find great value in their diagnosis and feel that the diagnosis has a major impact on life and gives a new perspective. Other study participants felt that the diagnosis did not change their lives and their perspective.  Conclusions In the present study, an increased sense of coherence emerged for most individuals diagnosed with ASD in adulthood. Furthermore, this literature review highlights that the complex experience that a late diagnosis entails requires individually adapted support measures, of which are currently perceived as deficient.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått.  Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

Inledning och Bakgrund: Flertalet elever med Autism spectrum disorder (ASD) uppnår inte kunskapsmålen i skolan. Eleverna kan ha svårigheter att förbereda och färdigställa uppgifter. Svårigheterna för eleverna med Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) gäller vanligtvis instruktioner och förståelse för uppgifter. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka arbetsterapeutiska interventioner som används i skolan för elever med diagnoserna ASD och/eller ADHD. Metod: Studien genomfördes i form av en scoping review. Resultat: Totalt inkluderades 13 artiklar. Resultatet visade på fyra teman av interventioner: Aktiviteter för förbättring av kognitiva strategier, Kognitiva hjälpmedel för ökad delaktighet, Stabilitets-/terapibollar och tyngdvästar för större fokus på skoluppgifter samt Strategier för att förbättra utförande av aktiviteter i skolan. Slutsats: Det finns en variation av arbetsterapeutiska interventioner i skolan för elever med ASD och/eller ADHD. Interventionerna ledde till ökad delaktighet, förbättrade kognitiva strategier, större fokus på skoluppgifter, medvetenhet av känslor, ökad självständighet, samt förbättring av koncentrationen för eleverna i skolan. / Introduction and Background: Most students with Autism Spectrum Disorder (ASD) do not achieve the knowledge goals in school. Students might have difficulties preparing and completing assignments. The difficulties for students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) usually relate to instructions and understanding tasks. Aim: The aim of the study was to identify which occupational therapy interventions are used in school for students aged 9–13 years with diagnoses ASD and/or ADHD. Method: The study was conducted in form of a scoping review. Results: In total, 13 articles were included. The results showed four themes of interventions: Activities for improving cognitive strategies, Cognitive aids for increased participation, Stability/therapy balls and weighted vests for greater focus on school tasks and Strategies for improving the performance of activities at school. Conclusion: There is a variety of occupational therapy interventions in school for students with ASD and/or ADHD. The interventions led to increased participation, improved cognitive strategies, greater focus on school tasks, awareness of emotions, increased independence, and improved concentration for students in school.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått. Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.