Inledning och Bakgrund: Flertalet elever med Autism spectrum disorder (ASD) uppnår inte kunskapsmålen i skolan. Eleverna kan ha svårigheter att förbereda och färdigställa uppgifter. Svårigheterna för eleverna med Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) gäller vanligtvis instruktioner och förståelse för uppgifter. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka arbetsterapeutiska interventioner som används i skolan för elever med diagnoserna ASD och/eller ADHD. Metod: Studien genomfördes i form av en scoping review. Resultat: Totalt inkluderades 13 artiklar. Resultatet visade på fyra teman av interventioner: Aktiviteter för förbättring av kognitiva strategier, Kognitiva hjälpmedel för ökad delaktighet, Stabilitets-/terapibollar och tyngdvästar för större fokus på skoluppgifter samt Strategier för att förbättra utförande av aktiviteter i skolan. Slutsats: Det finns en variation av arbetsterapeutiska interventioner i skolan för elever med ASD och/eller ADHD. Interventionerna ledde till ökad delaktighet, förbättrade kognitiva strategier, större fokus på skoluppgifter, medvetenhet av känslor, ökad självständighet, samt förbättring av koncentrationen för eleverna i skolan. / Introduction and Background: Most students with Autism Spectrum Disorder (ASD) do not achieve the knowledge goals in school. Students might have difficulties preparing and completing assignments. The difficulties for students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) usually relate to instructions and understanding tasks. Aim: The aim of the study was to identify which occupational therapy interventions are used in school for students aged 9–13 years with diagnoses ASD and/or ADHD. Method: The study was conducted in form of a scoping review. Results: In total, 13 articles were included. The results showed four themes of interventions: Activities for improving cognitive strategies, Cognitive aids for increased participation, Stability/therapy balls and weighted vests for greater focus on school tasks and Strategies for improving the performance of activities at school. Conclusion: There is a variety of occupational therapy interventions in school for students with ASD and/or ADHD. The interventions led to increased participation, improved cognitive strategies, greater focus on school tasks, awareness of emotions, increased independence, and improved concentration for students in school.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått. Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

En analys av en studie gjord av Lorenz och Heinitz (2014) på autistiska personers uppfattning om sig själva, sina förmågor och behov och en kartläggningsrapport av Specialpedagogiska skolmyndigheten från 2013 har belyst hur det hos dessa individer finns en potential långt utöver det normala. Skolmyndigheten (2013) rapporterar om att lärare saknar verktyg för att förstå elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, framförallt vid autismspektrumtillstånd där sådana verktyg ofta behöver vara individanpassade och därför varierar från elev till elev. Önskan om att hitta metoder för att använda tillgängliga läromedel eller önskan om handledning för att förstå eleverna bättre är någonting som lyfts upp då lärare menar sig vara vilsna kring vad man ska göra i den egna undervisningen med de metoder som finns. Med detta som grund motiverades jag till att utforma ett fortbildningsmaterial för lärare inom matematik som förhoppningsvis ska kunna stötta lärarna i deras kommunikation med elever med autismspektrumtillstånd. Som ett led i utvecklingsarbetet gjordes djupintervjuer med två lärare inom matematik och teknik och med fyra personer diagnosticerade med AST. Därefter analyserades intervjuerna med hjälp av tematisk analys för att sedan användas som underlag för diskussion kring några faktorer som påverkar elevens lärande. Faktorer som framkom var lärarnas undervisningsform, föreställningar av sin och elevens roll i lärandet och hur lärarens relation till de övriga lärare i kollegieteamet påverkar kvalitén av lärarens undervisning. Resultatet från djupintervjuerna visade att det hos elever med AST finns behov av tydlighet, struktur och tidsplanering. Vill man som lärare säkerställa en bra kommunikation med dessa elever behöver en förståelse för hur läraren kan förmedla förväntningar uppmärksammas. Sådana förväntningar kan vara såväl implicita och explicita. Förväntningar som t.ex. kan vara att läraren tilldelar uppgifter som befinner sig på en lägre nivå än elevens egen föreställning av sin förmåga. Läraren behöver också vara införstådd i elevens problematik och för det krävs ett mer omfattande arbete inom kollegiet som läraren är en del av. Detta eftersom ett bra stöd för eleven inte kan förväntas ges enbart av elevens egna lärare då elevens behov av stöd kräver insatser från flera olika yrkesgrupper. Vidare visade resultat från djupintervjuerna hur det hos elever med AST finns ett behov av social inkludering, däremot var det mindre tydligt hur eleverna skulle uppnå detta. Man hänvisade till att läraren saknar kunskap om hur elevens personligheter och intressen måste beaktas tillsammans innan man sammanför grupper. Också underströks hur eleven behöver lära sig hantera vissa sociala situationer, vad den ska säga och hur. Om inte det sker vågar eleven sällan inleda samtal med övriga klasskamrater och det i sin tur har jag kunnat visa påverka elevens fortsatta förståelse av matematik. Utvärdering av det utvecklade fortbildningsmaterialet gav värdefull återkoppling för att förbättra materialet. Utvärderingen genomfördes bland tre verksamma lärare. En lärare hade förstått det avsedda syftet och angav att materialet gav hen idéer om hur undervisning kan genomföras, t.ex. genom att omformulera sina uppgifter eller addera material inför vissa moment som kan göra det lättare för AST-elever att sätta sig in i dem. För de andra två lärarna var syftet otydligt och de angav att det saknades tillräckligt med uppgifter som läraren kunde använda för sina elever med AST, men att de förslagen som gavs ändå var uppskattade. / A study conducted by Lorenz and Heinitz (2014) on the view that autistic people have of themselves, their attributes as well as a survey done by Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2013) suggest that a lot of individuals on the spectrum may own a potential far beyond what is considered normal. The report from Skolmyndigheten (2013) paints an image of how present material for students with neuropsychiatric disorders are lacking, especially for those students who are on the autistic spectrum. These students are specially a challenge since every individual on the spectrum and thus a one-way solution is considered virtually impossible. Using this knowledge as a building block, I was motivated to construct an introductory material for teachers in mathematics to effectively communicate with students on the autistic spectrum. The material is based on surveys done in the form of deep interviews. These deep interviews were conducted with 2 teachers in math and technology and with 4 people diagnosed with ASD. Furthermore, the data from the interviews were analysed with the help of a tool called thematic analysis. Afterwards the data was used to discuss some of the factors that affect students learning. The factors involved in my discussion were the specific form of teaching, preconceptions about ones and students’ involvement in their own learning and how teacher interaction with the other teachers in the colleague team may impact the quality of student learning. Looking at the results from the deep interviews, we see that for people with ASD there is a desire for precision, structure and adequate time-planning. Good communication with these students requires the teachers’ understanding of how she can convey her conceptions, explicit as well as implicit, by her form of teaching, for example by recognizing how the distribution of lower level problems could downgrade a students’ perception of their own10ability. Teachers need to consider and understand the problems of specific students and in order to do that a more extensive cooperation is required with the rest of the team. Such cooperation is required since one need to consider how a complex diagnosis such as autism spectrum involves appropriate intervention regulated and influenced by people in different occupation groups. The final results concerned the opinions received by teachers regarding the realization of the introductory material. With regards to the intention to construct a material which can support understanding of the communication problems associated with autism, the results of evaluation from three teachers in mathematics and technology showed mix of responses. One of the three teachers had understood the purpose and commented on how the material inspired his own taking on how to teach for these students, for instance by reformulating problems or add material in the making of problems to make it easier for students on the autistic spectrum to engage with them. The other two teachers mentioned the lack of sufficient amount of math problems which could be of any use in their own teaching, although they saw how some of the parts were useful for other purposes. I suggest that the responses were mixed as an effect of misunderstanding of the real purpose of the introductory material. Since the making of a new introductory material given the feedback was not tested, the conclusions regarding how well this material meets the context cannot be properly validated.

Communication is vital for humans, and a delay in a child’s communication is not only negative for the individual, but for everyone surrounding them. In Swedish healthcare, communication delays are not always identified during the first important years of a child’s life and that needs to change. Research has shown that early intervention has a greater effect on improving children’s communication. The aim of this study is to investigate the effect of the ComeAlong Toddler parental course on children’s initiation and response to joint attention, compared to a follow up telephone consultation with a speech and language pathologist. In total, the parents of 38 children with communication delays were enrolled in the study and randomised into two groups. The children were all under 2,5 years old. Data has been collected pre- and post-intervention through an assessment carried out by a speech and language pathologist. These assessments were video recorded and coded for joint attention initiated by the child or adult and measured in seconds as well as the number of times the dyad was in joint attention. The result shows statistical significance in adult initiated joint attention when comparing the two groups. The median shows an increase in joint attention in both groups, with a larger increase in the ComeAlong Toddler group. / Att kunna kommunicera med sin omgivning är ett grundläggande behov hos människan. En störning i kommunikationsutvecklingen är inte bara negativt för individen utan också för alla i personens omgivning. Svårigheter i kommunikation uppmärksammas inte alltid under småbarnsåren. Detta är något som bör förändras, då tidigare forskning har visat att intervention i ett tidigt skede har en bättre effekt på kommunikationsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att jämföra KOMiTID-föräldrautbildning med ett uppföljande rådgivningssamtal via telefon gällande gemensam uppmärksamhet mellan barn och vuxen. I studien ingår 38 barn med kommunikationssvårigheter som randomiserats till två grupper. Samtliga barn var yngre än 2,5 år då studien inleddes. Barnens kommunikation bedömdes av logoped vid två tillfällen, före och efter intervention, med cirka sex månaders mellanrum. Dessa bedömningar har filmats och kodats gällande barn- och vuxeninitierad gemensam uppmärksamhet, mätt i sekunder och antal tillfällen. Resultatet visar en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna vid andra bedömningstillfället gällande vuxeninitierad gemensam uppmärksamhet. Medianvärdena visar en ökning i gemensam uppmärksamhet hos båda grupperna. Ökningen är störst hos barnen vars vårdnadshavare deltagit i interventionen KOMiTID.

Antalet barn med någon form av funktionsnedsättning har ökat i världen och detta innebär även att intresset för att inkludera elever med funktionsnedsättning i de vanliga klasserna (där det endast finns barn utan någon typ av funktionsnedsättning) också har ökat. En av de vanligaste diagnoserna tillhörande de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är autismspektrumstillstånd (AST) och inkluderar såväl diagnoserna Asberger som Autism syndrom. Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättning med diagnoser tillhörande AST har visat sig vara komplicerad. Denna litteraturstudie har för avsikt att undersöka vilka svårigheter och utmaningar som pedagoger möter vid inkludering av AST- elever i klassrummet, samt vilka strategier och metoder som är gynnsamma att använda sig av som pedagog vid inkludering av AST-elever i klassrummet.  Resultaten visar att mycket ansvar ligger hos pedagogen för att klassrumsmiljön ska bli inkluderande och för att AST- eleverna ska kunna skapa kompisrelationer. Resultatet visar även tydligt på att pedagogernas största utmaning är att underlätta AST-elevernas svårigheter i att hantera sociala relationer.Även underlätta sociala relationer med såväl klasskamrater som andra vuxna i klassrummet.

A large majority of adolescents with autism spectrum disorder (ASD) have one or more special interests, i.e. interests that they find to be extremely motivating and engaging. Also, students with ASD often struggle to focus in classroom settings, as academic assignments are typically not as motivating as their special interests. Previous research has shown that special interests can be used to increase academic on-task behavior for young children with ASD but is lacking in terms of academic on-task behavior in adolescents. In this study, a multiple-baseline across participants was used to determine whether altering academic assignments to match individuals’ special interests would increase on-task behaviors in three high school students with ASD. The intervention proved to be effective, as on-task behavior increased in all three participants. Although altering assignments did require some time from teachers this is likely justifiable, given the positive effects for the students. / En övervägande majoritet av ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST) har ett eller flera specialintressen; intressen som de tycker är extremt motiverande och engagerande. Dessutom uppvisar elever med AST ofta svårigheter med att fokusera i klassrumsmiljöer, eftersom akademiska uppgifter vanligtvis upplevs vara mindre motiverande än deras specialintressen. Tidigare forskning har visat att specialintressen kan användas för att öka akademiskt on-task-beteende hos små barn med AST, med det saknas forskning gällande detta område hos ungdomar. I den här studien användes en multipel baslinje-design för att undersöka hur inkluderandet av specialintressen i skoluppgifter påverkade akademiskt on-task beteende hos tre gymnasieelever med AST. Interventionen visade sig vara effektiv, då on-task-beteendet ökade hos alla tre deltagare. Trots att denna typ av anpassning av uppgifter är tidskrävande för lärare, är tidsåtgången sannolikt befogad utifrån de positiva effekter det hade för eleverna.

I denna studie undersöks yrkesverksamma inom skola och socialtjänst perspektiv på problematisk skolfrånvaro ifrån yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där nio intervjuer genomförts och inkluderade tio deltagare. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ekologisk systemteori och symbolisk interaktionism. Resultatet från studien visade på att problematisk skolfrånvaro ansågs uppstå av flera olika anledningar och att det inte är eleven som enbart är problemet utan att det är också samhället som brister när problematisk skolfrånvaro uppstår. Problematisk skolfrånvaro beskrivs som ett samlingsbegrepp för att elever inte är i skolan av olika anledningar eller inte hänger med i studierna. De insatser som studiens deltagare uppfattade vara mest effektiva mot problematisk skolfrånvaro var att kartlägga barnets situation, skapa en relation till barnet vårdnadshavare för att kunna ge rätt stöd och att personal gör sällskap med barnet till skolan. / This study explores problematic school absence through the perspectives of professionals from schools and social services. It is a qualitative semi-structured interview study involving nine interviews with ten participants. The interview material was analyzed through ecological systems theory and symbolic interactionism. The study indicates that problematic school absence is attributed to a variety of reasons and that the problem lies not solely with the pupils but also with society when problematic school absence occurs. Problematic school absence is described as an umbrella term for pupils not being in school for various reasons or not keeping up with their studies. The interventions perceived as most effective by the professionals interviewed were to map the child's situation, build a relationship with the child to provide the right support, and for staff to accompany the child to school.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.