Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att belysa vilka de viktigaste komponenterna och faktorerna inom leisure constraints theory är hos tjejer, 21 år eller äldre, som fortsätter med organiserad idrott. Frågeställningarna som behandlades var: vilken komponent inom leisure constraints theory är den viktigaste? och vilka faktorer inom de tre olika komponenterna är de viktigaste? Metod: Detta var en tvärsnittsstudie där 53 tjejer mellan 21–30+ år svarade på en kvantitativ enkät om anledningar att fortsätta idrotta baserad på leisure constraints theory. Enkäten använde påståenden där respondenterna fick svara på en likertskala från 1–5, “stämmer inte alls” till “stämmer helt”. Likertskalan omvandlades till poäng 1–5 som nyttjades till att räkna ut medelvärde för varje komponent och totalpoäng för varje faktor. Resultat: Studien visade att faktorer inom den intrapersonella komponenten, såsom glädje för idrotten och inre motivation, skattades högst. De interpersonella faktorer som ansågs viktigast var support från familjen och ingen upplevd press från vänner utanför idrotten. Att ekonomi inte var ett hinder för fortsatt idrottande samt att träningsanläggningen och organisationen ansågs vara tillfredsställande var de viktigaste strukturella faktorerna. Slutsats: Inom leisure constraints theory är det intrapersonella faktorer som är viktigast för tjejer, 21 år eller äldre som fortsatt med organiserad idrott. Genom att ta hänsyn till de faktorer som visade sig vara viktigast för fortsatt idrottande kan idrottsrörelsen i stort och lokala föreningar främja ett livslångt organiserat idrottande för tjejer, så att de kan ta del av alla de fysiska, psykiska och sociala hälsofördelar idrotten medför.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom studieavhopputifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Även att undersöka de faktorer som kan påverka ungdomar vid gymnasievalet och slutligen att undersöka de förebyggande åtgärderna som gymnasieskolan kan använda sig av för att förebygga studieavhopp.Studiens frågeställningar har formulerats som följande: Vilka faktorer uppfattar studie- och yrkesvägledarna påverkar ungdomarnas beslut att hoppa av gymnasiet? Hur ser studie- och yrkesvägledarna kopplingen mellan gymnasievalet i grundskolan och beslutet att eleverna väljer att hoppa av gymnasiet? Samt hur stor påverkan har gymnasiemässan på elevernas gymnasieval? På vilket sätt kan effektiv vägledning i gymnasiet förebygga studieavhopp?Vi har använt kvalitativ forskningsmetod och genomfört sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Den tidigare forskningen förklarar de möjliga faktorerna som påverkar ungdomarna att ta beslutet att avbryta sina studier samt vad skolan kan göra för att förebygga studieavhopp från gymnasiet. För att analysera studiens resultat har Careership teorin och STF modellenanvänts.Resultat som denna studie kom fram till var att det fanns olika orsaker till studieavhopp från gymnasiet exempelvis fel gymnasieval, påverkan av omgivningen samt skolmiljön.Även gymnasiemässan hade stor påverkan vid gymnasievalet. Studien visar dessutomvikten av att skolan fångar upp dessa elever så fort som möjligt och sätter in lämpliga stödinsatser för att förebygga studieavhopp.

Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ”Idrottslyftet”, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott.  Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var flera olika faktorer som påverkade flickornas val till att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Faktorerna var: familj och vänner och föreningsidrotten. Skolidrotten pekades också ut som en negativ faktor. Diskussionen kopplar resultatet till två hälsoperspektiv; patogenes och salutogenes. Resultatet relaterat till patogenes diskuterar faktorerna kring varför unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott, samt flickornas syn på hur skolorna bedriver sin idrottsundervisning. Vidare diskuteras resultatets salutogena anknytning kring hur idrottsföreningar och skolidrotten kan arbeta för att minska på avhoppen inom idrottsföreningarna och få fler flickor att bli aktiva på fritiden och fortsätta att vara aktiva i framtiden. Konklusionerna var att idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott borde bedriva en förening grundad på Idrotten vill (som handlar om idrottens idé. Idrottsföreningar och Riksidrottsförbundet har tillsammans skapat riktlinjer för idrottens utformning i svenska förbund och föreningar) och föreningsfostran, men samtidigt beröra tävlingsfostran. En idrottsförening som kan balansera dessa tre faktorer kommer att ha goda förutsättningar att nå framgång på olika sätt. Skolor borde se över innehållet i idrottsundervisningen, göra den mer variationsrik och stimulerande för eleverna. Även samhället och föräldrar borde tillsammans arbeta för att barn och ungdomar ska få en positivare attityd gentemot idrott. / Since 2007 the Swedish government has allocated 500 millions SEK per annum, for a project named “Idrottslyftet”, the aim is to enhance the child and youth sport within five years. Despite this, it seems that more young girls choose to stop participating in organized sport clubs. The aim with this study was to find out why girls stop participating in organized sport clubs. The method that was used was focus groups, and 13 focus groups interviews (n=118) was performed in northeast Skåne. Qualitative content analysis was used as the analysis method. The result showed that there were several factors that influenced the girls to stop participating in organized sport clubs. The factors were friends and family and sport clubs. The physical education was also pointed out as a negative factor. The discussion was divided into two health perspectives; pathogenesis and salutogenesis. In pathogenesis the focus was to find out why young girls choose to dropout of organized sport clubs, and the interviewees perspective on the physical education curriculum. In salutogenesis, the discussion focus on, how sport clubs and physical education in schools can prevent dropouts and pursue more physical activity by young females in their spare time and in their future. The conclusions were that sport clubs that perform child and youth sports should perform their activities conforming with the Swedish Idrotten vill ideology and club education, but also a touch of competition education. A sport club that can balance these three factors will probably reach success in different ways. Schools should oversee the curriculum in physical education and make it more variable and stimulating for the students. But also the society and the families should cooperate to pursue a better and more positive attitude towards physical activity among young people.

Facebook är ett internetbaserat socialt nätverk och tillika en mötesplats för nästan en miljard människor världen över. Nyligen introducerades företaget på den amerikanska Nasdaq-börsen och det skulle komma att bli en av de högst värderade börsnoteringarna någonsin. Förväntningarna på Facebook är enorma, men samtidigt hörs kritiska röster om hur aktieägarnas förväntningar på ekonomisk avkastning kommer tillfredsställas på bekostnad av användarnas integritet detta skulle i förlängningen skapa missnöje. Det är onekligen en imponerande framgångssaga men i takt med ökande närvaro på internet i allmänhet och Facebook i synnerhet framstår det också som ett socialt fenomen värt att studera. Det är en plats där miljontals människor interagerar dagligen, men man kan fråga sig vari lockelsen ligger med Facebook och vilka biverkningar som tillkommer. Det är en intressant fråga att ställa sig huruvida det finns skäl att bryta upp med sin facebookprofil och vad som händer sedan. Den här studien har som ansats att närma sig fenomenet Facebook genom att lyssna till dess avhoppare. Det är en kvalitativ analys av unga vuxna i Sverige som alla vid någon punkt frivilligt lämnat Facebook och det är en studie – helt unik i sitt slag. / Facebook is an Internet based social network as well as a meeting-place for almost a billion people all around the world. Recently the company went public on Nasdaq and it would revile itself to be one of the highest valued introductions the stock market has ever seen. The expectations on Facebook are enormous, yet Facebook is receiving harsh criticism for risking the integrity and satisfaction of its users to please the shareholders demand for return on investment. It is certainly an impressing success story but as we spend an increasing part of our time on the Internet and particularly on Facebook it seems to be a social phenomena worth studying. It is a meeting place where millions of people interact on a daily basis and the question arises of wherein the Facebook lure lies, and whether there might be any side effects to it. Questions regarding whether there could be any reason to break up with ones Facebook are at the centre of this study as well as the question of what happens after dropping out? The aim of this study is to tune in to the stories of young adult users in Sweden who have, at one point or another, chosen to drop out in order to further deepen our understanding of Facebook. It is a study, first of its kind.

Det här arbetet ägnas åt att närmare studera vad som händer med människans sociala och psykiska välbefinnande när de av olika anledningar väljer att lämna sin frikyrka på en liten ort. Vi har gjort narrativa intervjuer av tio olika respondenter som alla valt av olika anledningar att lämna sin frikyrkliga församling. Transkribering har sedan skett med fokus på att hitta gemensamma nämnare och tolka våra respondenters upplevelser. I den analys vi har gjort av empirin har vi dragit slutsatsen att de sociala och psykiska konsekvenserna är att det lilla samhället påverkar ex-medlemmarnas välbefinnande, framförallt genom starka skuld och skamkänslor och hotar de sociala band som funnits i så många år.  Naturligtvis finns det inte ett skäl till att en individ väljer att lämna men en stor bidragande orsak är lång tids ytagerande och frihetskänslan från församlingen och frihet till något annat. Men, vad ska folk säga? / This project pays particular attention to the effects on the social and psychological well-being of people, who for different reasons choose to leave their church in a small community. We have performed narrative interviews with ten respondents who all had different reasons for leaving their congregations. The obtained data has then been transcribed with focus on finding common denominators, as well as interpreting our respondents' experiences. In our analysis of the collected data, we conclude that the social and psychological consequences are that the small community will have an influence on the ex member's well-being, above all through strong feelings of guilt and shame and threats to long-standing social ties.There is, of course, more than one single reason why a person decides to leave, but a major contributing reason is long term surface acting and a sense of freedom from the congregation, as well as freedom to do other things. But what will people say?

No description available.

Aim This study aimed to investigate at what age young adolescence in Dalarna stops competing in cross-country skiing. Furthermore, to explore possible reasons to why they decide to stop competing. Method To answer the aim a mixed-method was applied. The data collection comprised a quantitative statistical study of when young adolescence from five different teams stopped competing. Additionally, 10 qualitative interviews were conducted with six young adolescence, three coaches and Dalarnas ski associations head of management training. Results The results show that most young adolescents in Dalarnas association stops competing when they reach the age of 12-13. Furthermore, the results suggest that there isn’t just one specific reason to why young adolescence in Dalarnas stops competing. Instead five reoccurring themes: performance, other sports, parents, interpersonal relationships and physical prerequisites were found. Conclusion The results show that the age where most young adolescents stops competing is 12-13 years. Additionally that here is no simple answer to why young adolescent in Dalarna stops competing. Instead the reasons why they decide to stop competing consists of many different factors. With background from the result a conclusion can be made that there is need of improvement, from the association as well as the teams, concerning how to make competition more attractive to youth in Dalarna. The two most common areas to talk about amongst the interview subjects were performance and interpersonal relationships. Therefore those two areas might be a good starting point in the process of keeping youth in competition context. / Syfte Syftet med studien var att undersöka vid vilken ålder barn och ungdomar inom Dalarnas Skidförbund slutar att delta i längdskidtävlingar. Vidare att undersöka möjliga bakomliggande orsaker till att barn och ungdomar slutat tävla. Metod För att besvara syftet med studien applicerades en blandad metod. Delstudie ett är av kvantitativ karaktär och innehåller data gällande vid vilken ålder som unga längdskidåkare inom Dalarnas Skidförbund slutar tävla. Delstudie 2 är av kvalitativ karaktär och består av tio intervjuer. Sex av dessa var med ungdomar som valt att sluta, tre var med aktiva ledare och den sista intervjun var med den utbildningsansvariga i Dalarnas Skidförbund. Resultat Resultatet visar på att barn- och ungdomar inom Dalarnas Skidförbund slutar tävla när de når 12- 13 års ålder. Vidare tyder resultatet på att det inte finns någon specifik enskild anledning till att barn och ungdomar inom Dalarnas Skidförbund slutar att tävla på längdskidor. Istället identifierades fem återkommande teman: Prestation/resultat, andra idrotter, föräldrar, social samhörighet och fysiska förutsättningar. Slutsatser Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar inom Dalarnas Skidförbund slutar vid 12-13 års ålder. Vidare att det inte finns något enkelt svar på varför barn och ungdomar i Dalarnas Skidförbund slutar att tävla på längdskidor. Istället grundas deras beslut att sluta tävla på ett flertal olika faktorer. Utifrån studiens resultat går det att dra slutsatsen att det finns förbättringspotential både inom klubbarna men även hos förbundet när det gäller arbetet för att behålla tävlingsaktiva längdskidåkare i distriktet. Det som intervjudeltagarna pratade mest om var prestation/resultat och social samhörighet. Därför kan dessa två områden vara en bra startpunkt att utgå från i arbetet för att behålla tävlingsaktiva inom distriktet.

Girls choose to drop out of sports in a higher rate than men. According to some researchers there are several factors that affects their decisions to drop out or continue with their sport. The purpose with this study is to increase knowledge about young female athletes and how they look at their future in elite sports, also how the girls experience their elite efforts, and what they find important in it. The study examines what is required for young female elite athletes to continue their elite efforts and what factors affect how the girls look at their future. In this study, a qualitative survey in the form of semi-structured interviews has been conducted. The selection consisted of six girls from the sports soccer, ice hockey and taekwondo. The result showed that the athletes consider having fun and to develop to be the most important in sport. Factors that made the athletes continue their elite efforts was right conditions and their sport clubs. The factors that determines how athletes look at their future were their goals and dreams, as well as motivation. The conclusion of this study was that the conditions can be different between team athletes and individual athletes. The individual athletes in this study seemed more satisfied with their situation than the team athletes.

Syftet med arbetet var att först beskriva hur avhoppsprocessen kan gå till enligt Helen Ebaughs (1988) ”role-exit theory” och sedan identifiera och analysera de sociopsykologiska processer som verkar inom ramen för avhoppsprocessen. Det empiriska materialet som analyserades med hjälp av en kvalitativ insats var tre självbiografier av avhoppare från tre olika nyreligiösa rörelser. Materialet inhämtades genom en djupläsning av de tre självbiografierna som står i fokus i denna studie. Resultatet analyserades med hjälp av Ebaughs (1988) teori om rollbyte och tidigare forskning. Resultatet visade att avhoppsprocessen är en komplex process i vilken olika sociopsykologiska processer verkar. Tvivel visade sig vara den första processen som sker under avhoppsprocessen. Andra faktorer, som alternativa sociala roller, kriser i ens liv samt stödet av individens sociala nätverk är sådant som enligt Ebaughs teori kan påverka avhoppet. Ännu en faktor som framkom i analysen av självbiografierna och påverkade individernas beslut att lämna de respektive nyreligiösa rörelserna var avhopparnas kontakt med Internet som de använde sig av för att bland annat få information om de respektive rörelserna från ett annat perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka före detta elitsatsande simmares upplevelse av idrottsgymnasium och förstå avslutsprocessen i att sluta med elitsatsningen. För att besvara detta baseras studien på tolv intervjuer med elitsatsande simmare som ingått i idrottsgymnasium men valt att hoppa av under gymnasietiden eller inom två år efter examen. Vidare analyseras detta med hjälp av två teoretiska ramverk, Ebaughs beslutsprocess och push/pull/anti-push/anti-pull-modellen. Resultatet visar att simmarnas upplevelse av idrottsgymnasiet är unik. Vidare lyfts att avslutsprocessen påbörjas av orsaker som tränarbyte, sociala anledningar utanför idrotten, pandemin covid-19 och minskad entusiasm. Simmarna sökte sig under den tiden till långsiktiga alternativ genom fortsatta studier eller arbete. Beslutet till avhoppet framkommer därefter som mångfasetterad och komplext där en till sju olika faktorer sammantaget utgör beslutet. Bland dessa faktorer återfinns: missnöje med tränare; utebliven utveckling; prestationsångest; tidskrävande; sociala anledningar inom idrotten; ohälsa; ekonomisk brist i idrotten; minskad motivation; sociala anledningar utanför idrotten; andra prioriteringar. Efter avhoppet upplever simmarna en identitetskris varpå det var lättare att hantera den med ett fokus utöver idrotten samt ett planerat avhopp. Genom studien betonas en helhetssyn på den idrottande individen, gemenskapen och tränarens roll som värdefulla i avslutsprocessen. / The aim of this study is to examine former elite swimmers experience of sports high school and understand the process of drop-out from the elite sport. To answer this question the study gathered data from twelve interviews with elite swimmers who were part of a sports high school but chose to drop out during high school or within two years after graduation. Furthermore, this is analyzed using two theoretical frameworks, Ebaugh's decision-making process and the push/pull/anti-push/anti-pull model. The results show that the swimmers experience of the sports high school is unique. Furthermore, it is emphasized that the decision-making process is started for reasons such as a change of coach, social reasons outside of sports, the pandemic covid-19 and reduced enthusiasm. During that time, the swimmers sought long-term alternatives through further studies or work. The decision to drop out then appears to be multifaceted and complex, with one to seven different factors together constituting the decision. These factors include: dissatisfaction with coaches; lack of development; performance anxiety; time consuming; social reasons in sport; illness; economic shortage in sports; decreased motivation; social reasons outside of sports; other priorities. After the dropout, the swimmers experience an identity crisis, whereupon it was easier to handle it with a focus outside of swimming and a planned drop-out. The study emphasizes a holistic view of the individual athlete, the community and the role of the coaches as valuable in the process of the decision.