Marknaden har visat på en signifikant ökning av finansiellt sparande samtidigt som investmentbolag har ökat avsevärt i popularitet. Den allmänna uppfattningen är att småspararna inte är särskilt kompetenta angående aktier och aktiemarknaden i stort. Följaktligen kan det finnas en viss tro om att investmentbolagen har bättre förmåga att förvalta deras kapital än gemene man. Både ignorans och inkompetens har spelat en stor roll i tidigare finanskriser därför är en undersökning av småspararnas begränsade kunskap och beteende av stor betydelse i syfte att främja framtidens finansiella stabilitet. Denna studie har som syfte att avgöra ifall det finns en tro bland mindre privata investerare gällande investmentsbolagens förmåga att investera kapital. Analysen som genomförs examinerar småspararnas kompetens och risken associerad med begränsad kunskap kring innebörden av deras investeringar. Det uppstår en särskild risk om aktörerna på marknaden och den genomsnittliga människan investerar beaktningslöst med en blind tro för investmentbolag utan att veta vilka underliggande tillgångar de investerar i. Vidare undersöks även investmentbolagens möjligheter att slå marknaden på lång sikt. Studien innefattar fyra semi-strukturerade intervjuer med bland annat finansiella institut och 35 strukturerade intervjuer med småsparare via en enkät. Resultaten visar på högt förtroende för investmentbolagens förmåga att investera och förädla deras portfölj. Studien visar också att det finns en kunskapslucka bland småsparare gällande finansiella marknaden och aktier i stort. Det fastställs också att kunskapen hos småsparare gällande de underliggande tillgångarna vilka de investerar i är begränsad och att bristen på kompetens leder till ökad volatilitet. Slutligen visar även studien att investmentbolag har de medlen som möjliggör att de kan slå marknaden på lång sikt men i begränsad omfattning. / Observations show an overall increase in financial savings and investment companies have experienced a significant growth in popularity. The general perception is that the small private investors are not that invested in the mechanics of financial markets and how stocks behave. Furthermore, small private investors might have an overconfidence in the investment companies’ ability to invest capital. Ignorance and incompetence have for instance played a significant part in the financial crisis 2007-2008. Therefore, investigating small savers’ investment behaviour is vital for ensuring future financial stability.  This study aims to determine whether there is an overconfidence among the small private investors regarding the investment companies’ ability to invest capital. Furthermore, an analysis will be conducted to examine the small savers’ competence since there is a particular risk associated with small having little to no knowledge of what their investments entail. This study also analyses the investment companies’ ability to beat the market.  This study is a qualitative analysis based on four semi-structured interviews conducted with monetary institutions and the most owned investment company in Sweden. Additionally, the study includes 35 structured interviews that were conducted with small private investors through a survey. The conclusion of this study is that there is high confidence among small private investors in the investment companies’ abilities to invest in and manage companies. Furthermore, this thesis shows lacking knowledge for small savers regarding financial markets and stocks at large. There is also a knowledge gap for small savers regarding the underlying assets that small savers invest in through funds and investment companies. Regarding the investment companies’ ability to beat the market, this study concludes that these companies have a leverage that allow for opportunities, though limited, to beat the market in the long term.

Introduktion: Sedan ändringen i lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag år 2011 ska de kommunala bostadsbolagen agera enligt affärsmässiga principer. Affärsmässiga principer innebär bland annat att avkastningen ska vara marknadsmässig för att säkerställa en stark och neutral konkurrens på bostadsmarknaden. Genom att jämföra avkastningen i kommunala bostadsbolag med privata bostadsbolag undersöker denna studie om offentligt ägande innebär en skillnad som kan snedvrida konkurrensen. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra avkastningen i kommunala bostadsbolag med avkastningen i privata bostadsbolag.  Metod: Studien har en deduktiv ansats med ett eklektiskt teoretiskt angreppssätt för att formulera studiens hypotes. De kvantitativa tvärsnittsdata som studien baseras på har samlats in genom årsredovisningar och undersökts genom regressionsanalyser för att pröva studiens hypotes. Slutsats: Studiens slutsats är att kommunala bostadsbolaghar lägre avkastning än privata bostadsbolag. Analysen visar att räntabilitet på både totalt och eget kapital är signifikant lägre för kommunala bostadsbolag även när det kontrolleras för faktorerna ägarspridning, agentens agerande, storlek, bostadsmarknadens styrka, utdelningar och extern finansiering. / Introduction: Since the change in Law (2010:879) on public municipal housing companies in 2011 the municipal housing companies should now act according to commercial principals. Among other things commercial principals implies that the rate of return should be adjusted to the conditions on the housing market to ensure a strong and neutral competition. By comparing the rate of return in municipal housing companies with the rate of return in private housing companies this study examines if public ownership make a difference that can distort competition. Purpose: The purpose of this study is to compare the rate of return in municipal housing companies with the rate of return in private housing companies. Method: The study has a deductive approach with an eclectic theoretical perspective to formulate the hypothesis. The quantitative cross-sectional data have been gathered through annual reports and then examined in regression analyzes to test the hypothesis. Conclusion: The conclusion of this study is that municipal housing companies do have a lower rate of return than private housing companies. The analyzes show that both return on assets and return on equity is significantly lower for municipal housing companies even when controlled for concentration of ownership, agent behavior, size, the strength in the housing market, dividends and external financing.

Studien avsåg studera Private Equity-ägda och icke Private Equity-ägda nynoteringars långsiktiga avkastning. Med hjälp av bakomliggande faktorer så som ägarstruktur, underprissättning, marknadsvärde, storlek på nynotering, ålder, bransch samt heta och kalla marknader, identifierades om det fanns skillnader och vad de i så fall kunde bero på. Vidare undersöktes om nynoteringarna var underprissatta och om underprissättningen i så fall skiljde sig mellan de två ägarstrukturerna. I denna studie tillämpades ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv ansats för att analysera sekundärdatan som samlades in. Urvalet bestod av 43 bolag varav 25 var PE-ägda och 18 var icke PE-ägda. Sekundärdata samlades in från ett flertal olika källor däribland Nasdaq, Skatteverket, Zephyr och Finansinspektionen. PE-ägda nynoteringar presterade bättre än icke PE-ägda på lång sikt, både för Buy-and-hold abnormal return (BHAR) 1 och 3 år. Samtliga nynoteringar var i genomsnitt underprissatta där PE-ägda uppvisade en högre underprissättning. Utöver resultatet att samtliga nynoteringar i genomsnitt var underprissatta, vilket var signifikant på en 0,1 procentsnivå, var ingen av skillnaderna signifikant. Slutligen uppvisade underprissättning som enda variabel en signifikant positiv påverkan på både BHAR 1 och 3 år. För BHAR 1 år visade dessutom storleken på nynoteringen och en av de fyra åldersgrupperna tio-nitton, i jämförelse med referensgruppen, en positiv signifikant påverkan. / The aim of this study was to determine whether there were any differences in the long-run performance between Private-Equity-backed and non-Private-Equity-backed IPOs. Further, the authors chose a number of variables from previous studies in order to examine whether these could explain the long-run performance of IPOs on the Swedish stock market Stockholmsbörsen. Finally, the study examined whether the IPOs was underpriced and if it differed between the two ownership structures. In this study a quantitative method with a deductive approach was used in order to analyze the collected secondary data. The study's sample consisted of 43 companies, of which 25 were Private-Equity-backed and 18 were non-Private-Equity-backed. The secondary data were collected from a variety of sources such as Nasdaq, Skatteverket, Zephyr and Finansinspektionen. Private-Equity-backed IPOs performed better than non-Private-Equity-backed IPOs in the long-run, both for BHAR 1 and 3 years. Further, all the IPOs were on average underpriced, where Private-Equity-backed showed a higher underpricing. Aside from the fact that all the IPOs were underpriced, which was significant at a 0.1 percent level, none of the differences were significant. Finally, the only variable that showed a significant positive impact on both BHAR 1 and 3 years was underpricing. For BHAR 1 year the size of the IPO and one of the four age groups 10-19, in comparison with the reference group, also showed a positive significant impact.

När ett bolag tar in kapital genom en emission kan de antingen använda sig av en riktademissionen eller av en företrädesemission. Tidigare forskning har visat att bolag har ennegativ aktieutveckling efter en nyemission. Senare forskning har visat att både valet avvilken typ av emission som bolaget använder sig av, och det annonserade motivet tillemissionen, påverkar avkastningen. Syftet med denna studie är att undersöka abnormavkastning på kort och lång sikt, samt skillnader i avkastning, för de två olikaemissionstyperna. Kort sikt defineras i studien som två dagar, annonseringsdagen samtnästföljande handelsdag, medan lång sikt defineras som 12 månader. Vi mäter även om detannonserade motivet påverkar den kortsiktiga avkastningen. Urvalet består av 187observationer från bolag noterade på Stockholmsbörsen mellan 2012-2016. Bolag somannonserar om att de behöver ta in kapital genom en företrädesemission, har en abnormnegativ avkastning vid annonsering, men ingen abnorm avkastning på lång sikt. För bolagsom valde att ta in kapital genom en riktad emission har ingen annonseringseffekt kunnaturskiljas, men den långsiktiga avkastningen är positiv. Om motivet till en nyemission ärförenat med en investering, förvärv eller expansion, har företagets aktiekurs i genomsnitt haften positv utveckling.

Bakgrund: De senaste åren har en stark underprissättningstrend observerats i det ökande antalet börsnoteringar, vilket har skapat ett starkt investerarintresse. En stor del av dessa nyintroducerade bolag är småbolag, varav de flesta noteras på mindre handelsplatsformer, så kallade MTF:er. MTF:en Aktietorget introducerade flest företag till den svenska aktiemarknaden 2010-2014, varför detta har valts till studiens undersökningsområde.Tidigare studier har bevisat att det finns en hög volatilitet i nyintroduktioner och småbolag, vilket i finansiella sammanhang betyder att en sådan investering är mer riskfylld. Dock saknas liknande studier på downside volatilitet, alltså risken för förlust. Denna studie ämnar därför att jämföra den traditionellt riskjusterade avkastningen i form av sharpekvoten, mot avkastningen justerad för downside risk, den så kallade sortinokvoten. Detta nyare mått på risk är en del av den postmoderna portföljteorin, som tar hänsyn till en mer förlustaversiv investerare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera den riskjusterade avkastningen i nynoteringar på Aktietorget för att jämföra med etablerade bolag på OMX Stockholm. Den riskjusterade avkastningen beräknas genom sharpe-respektive sortinokvoten och jämförs sedan för att undersöka eventuella skillnader i bedömningen av aktiernas prestation. Genomförande: Uppsatsen är en eventstudie med deduktiv ansats. Undersökningen har inkluderat nynoteringar på Aktietorget mellan 2010-2014 och jämförelseaktier består av branschindex från OMXSPI.Den riskjusterade avkastningen har beräknats via modifierade kvoter. Samband mellan sharpe-respektive sortinokvoten har undersökts genom icke-parametrisk rangordningskorrelation. Slutsats: Studien kan inte bevisa en signifikant abnormal avkastning i nynoteringar på Aktietorget, men observerar en genomsnittlig överavkastning upp till en månad. De riskjusterade kvoterna har mycket stark rangordningskorrelation, vilket innebär att studiens resultat inte kan motivera en fortsatt användning av sortinokvoten. / Background: In recent years, a strong underpricing trend has been observed in the increasing number of IPOs, which has created a strong investor interest. A large part of these IPO companies are small firms, most of which are listed on smaller trading venues, known as MTFs. The MTF Aktietorget introduced most companies to the Swedish stock market during 2010-2014, so it has been chosen as the area for this research.Previous studies have shown that there is high volatility in new introductions and small companies, which in financial terms means that such an investment contains more risk. However, similar studies on downside risk are lacking. This study therefore aims to compare the traditional risk-adjusted return in the form of the sharpe ratio, against the return adjusted for downside risk, the so-called sortino ratio. This newer measure of risk is part of the postmodern portfolio theory, which takes into account a more loss-aversive investor. Purpose: The purpose of this paper is to analyze the risk-adjusted return in IPOs on Aktietorget and compare it with the return of established companies on OMX Stockholm. The risk-adjusted return is calculated by the sharpe and sortino ratios, respectively, and are later compared with each other to investigate possible differences in the estimation of performance for the stocks. Methodology: This paper is an event study with a deductive approach. The study has included IPOs on Aktietorget between 2010-2014 and comparative stocks, consisted of industry index from OMXSPI.The risk-adjusted return has been calculated using modified ratios and the relationship between the sharp and sortino ratios has been investigated by non-parametric ranking correlations. Conclusion: The study can't prove any significant abnormal return in IPOs on Aktietorget, but observes an average excess return of up to one month. The risk-adjusted ratios have very strong rank correlation, thus empirical results can't motivate the continued use of the sortino ratio.

Med finansiella egenskaper som liknar konventionella obligationer spelar gröna obligationer en viktig roll i kampen mot klimatförändringar. Trots att marknaden för gröna obligationer har vuxit snabbt sedan 2008 så har sambandet mellan de gröna egenskaperna hos en obligation och dess avkastning inte studerats i en större utsträckning. I den här studien använder vi data från Eikon och regressionsmodeller för att undersöka hur de gröna egenskaperna påverkar obligationens avkastning, likviditet och volatilitet på den skandinaviska marknaden. Vår studie visar att gröna obligationer har en lägre avkastning (-42,7 baspunkter) än motsvarande konventionella obligationer. Resultatet i vår studie tyder också på skillnader i likviditet och volatilitet (0,01 respektive 0,30 baspunkter) men dessa resultat är ej signifikanta. Eftersom det här forskningsområdet är i ett tidigt stadie kan den här studien ligga till grund för framtida forskning. I takt med att den skandinaviska marknaden för gröna obligationer växer kan vår studie replikeras för att se om resultaten blir mer signifikanta när urvalsstorleken blir större. / With financial attributes similar to conventional bonds, green bonds play an important role in the fight against climate change. Even though the green bond market has seen a rapid growth since 2008, the relationship between the bond's greenness and its yield has not been studied to a great extent. In this study, we use a set of data from Eikon and regression analysis to examine how the green traits of a bond affects its yield, liquidity and volatility on the Scandinavian market. We match 62 green and conventional bonds into 31 bond pairs and show that the yield of green bonds are -42,7 basis points lower than its conventional counterparts. Our study also indicates that green bonds are slightly more liquid (0,01 basis points) and more volatile (0,30 basis points) but these results are not significant. Since the research in this field is in its initial phase, this study may serve as a foundation for future research. If the market for green bonds proceeds to grow in Scandinavia, our study could be replicated to see if the results may be more significant as the sample size increases.

Genom att använda ett stort urval av riktkurser utgivna på företag inom OMXS30 under åren 2010–2019, undersöker vi huruvida riktkursförändringar ger upphov till en marknadseffekt eller inte. Med hjälp av en eventstudie visar vi på en signifikant riskjusterad avkastning dagarna omkring förändringen i riktkursen. Genom att dela in riktkursförändringarna i kvintiler, visar studien att graden av riskjusteradavkastning dessutom är hänförbart till dels hur pass stor riktkursförändringen är, dels om den är att beakta som positiv eller negativ. Dessa resultat är särskilt starka när förändringen i riktkursen är ställd mot den tidigare riktkursen av samma analyshus, snarare än när den är ställd mot rådande aktiekurs. Därtill genomförs en regressionsanalys vars resultat stödjer ett positivt samband mellan riktkursförändring och riskjusterad avkastning. Slutligen medför studien ny relevant information om kvartalsrapporters effekt när det kommer till studier om riktkursförändringar. Till skillnad från den tidigare forskningen, eliminerar vi riktkurser som sammanfaller med kvartalsrapporter och visar på skillnader i den riskjusterade avkastningen som följer. / By using a large dataset of target prices issued on companies included in the OMXS30 index during the years 2010-2019, we examine whether target prices cause a short-term market reaction. By doing this, we take an event-study approach and find a significant abnormal return around the days the target price is published. By categorizing the change in target prices into different quintiles, we also show that the size of the abnormal return is due to the change in the target price and whether it’s considered positive or negative. These results are especially salient when the change in target price is based on the earlier target price from the same firm rather than the current stock price. In addition to the event-study a regression analysis is performed, which supports the positive association between the target price change and the abnormal return. This paper also provides useful information about the effects from quarterly reports in prior studies. Unlike previous research, we exclude all target prices that coincide with quarterly reports and find differences in the abnormal return that follows.

Denna uppsats observerar och analyserar hur medlemmar på sociala medier påverkas av aktiegrupper. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en djupare förståelse till hur kunskapen bland medlemmar i aktiegrupper generellt ser ut och om det går att se likheter mellan faktorer som kunskap och investeringsbeteende och hur det återspeglas i deras totala avkastning. Med begreppet kunskapsfaktorer avses de variabler som påverkar medlemmarnas avkastning på deras aktier. Sådana variabler kan vara investeringsbeteende, mängden aktier som ägs eller finansiell kunskap. Med begreppet finansiell kunskap avser denna studie kunskap och förståelse inom finansiering, investering och aktiekunskap som behandlas i finansiell litteratur. Tillvägagångssätt som valdes för studien var en kvantitativ enkät som skrevs i Google Forms och delades i flera svenska aktiegrupper på Facebook där enkäten totalt fick 402 svar. Enkätfrågorna undersökte forskningsfrågorna med hjälp av olika variabler där frågor om ålder, utbildning, grad av engagemang i forum och finansiell kunskap ställdes. Enkäten utfördes anonymt och inga personuppgifter lagrades. Vidare upprättades enkätresultaten med hjälp av deskriptiv statistik. Därefter analyserades resterande variabler med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av regressionsanalysen visade att det enbart var två variabler som var statistisk signifikanta och korrelerade till positiv avkastning för medlemmarna i aktiegrupperna. De andra variablerna var inte statistisk signifikanta. Resultatet av analysen visade att det fanns flera likheter bland medlemmarna i dessa aktiegrupper. Likheterna som observerades var bland annat hur ofta medlemmarna i dessa grupper besökte aktieforum, utbildning och åldern. Ålder som observerades var relativt jämnt fördelat bland respondenterna där cirka hälften av respondenterna var mellan 18–35 år. Frågorna kring utbildning visade att cirka 66 % av respondenterna hade en högskole- eller universitetsutbildning. De flesta respondenterna svarade att de var studenter. Det går därmed att konstatera att medlemmarna i dessa aktiegrupper tenderar att vara unga och har genomsnittligt en högskole- eller universitetsutbildning. Resultatet av regressionsanalysen visade på att två av variablerna påverkade avkastningen positivt. Dessa två variabler var ”Äger du fler än tio olika aktier?” och ”Har du läst böcker eller annan litteratur som behandlar aktier?”. / This study analyses how social media impact members of forums regarding shares investments, return on equity on these investments and how social media affects these members in their investment behaviour. The study sets out to observe the level of financial literacy among these members and if there are factors that affect their investment returns. The study was conducted via a survey with a regression analysis along with descriptive statistics. The survey questions were designed to measure the research questions with several variables such as age, education, frequency of visiting stock forums etc. The survey was shared on stock forums on Facebook and gathered a total of 402 responses. These responses were then analysed. The results of the survey conclude that there are only two statistically significant factors that affect the investment returns for members of these forums, while also observing the similarities between members: The majority are young (between 18–35) and 66 % of participants have college/university education.

Bakgrund: Både aktieinvesteringar samt fastighetsinvesteringar har blivit populära investeringsalternativ hos den svenska befolkningen. Låga bostadsräntor och nya förmånliga aktiesparformer har bidragit till ett gynnsamt investeringsklimat på både fastighetsmarknaden och aktiemarknaden. Trots osäkerheter relaterade till utbrottet av coronapandemin nådde båda marknader rekordhöga prisnivåer under 2020 och förväntningarna på marknaderna har varit fortsatt höga. Eftersom det saknas tidigare studier på den svenska marknaden kring vilken investering som faktiskt har varit den mest lönsamma samt hur korrelationen ser ut mellan tillgångarna är detta av intresse att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra den riskjusterade avkastningen mellan en aktieinvestering och en bostadsrättsinvestering under olika tidsperioder samt studera korrelationen mellan dessa två tillgångar på lång sikt och under coronapandemin.  Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Månadsdata för aktieindexet OMXSPI samt prisdata för bostadsrätter på den svenska marknaden har inhämtats för tidsperioden 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen och korrelationen har beräknats för att undersöka eventuella skillnader mellan de två tillgångsslagen. Slutligen har signifikanstester gjorts på resultatet och regressioner har genomförts för att analysera sambandet mellan volatilitet och avkastning. Slutsats: Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad mellan de två tillgångsslagens avkastning. OMXSPI visade dock på en högre riskjusterad avkastning än bostadsrätter för alla de studerade tidsperioderna. På lång sikt var korrelationen mellan de två tillgångarna starkt positiv och det gick även att se en förstärkt korrelation under coronapandemin. / Background: Stock- and real estate investments are both investments that have become very popular in Sweden. Low mortgage interest rates and new affordable ways to invest in stock have created an investment friendly climate for both the real estate market and the stock market. Despite uncertainties related to the outbreak of the covid-pandemic, both the realestate market and the stock market reached record high levels in 2020 and the expectations on the market have been continuously high. There is a research gap on the Swedish market regarding which investment is the most profitable and how the two investments correlate witheach other, making it a relevant subject to study. Purpose: The purpose with this essay is to compare the risk-adjusted return between an investment in stock and an investment in real estate and study the long-term correlation between these two investments, and the correlation during the covid-pandemic. Methodology: The study was conducted through a quantitative method and a deductive approach. Monthly data for the stock index OMXSPI and real estate price data from the Swedish market were gathered for the time period 2011-2020. The risk-adjusted return and the correlation was calculated to study potential differences between the two investments. Finally, the results were statistically tested, and regressions were conducted to analyze the relationship between volatility and return. Conclusion: The result did not show any significant difference between the return of the two asset classes. However, OMXSPI did show a higher risk-adjusted return than the real estate index for all studied time periods. The correlation between the two asset classes was strongly positive in the long term and it was also possible to see an increased correlation during the covid-pandemic.

Denna studie undersöker den kortsiktiga värdeökningen som potentiellt genereras i anknytning till annonseringen av en avknoppning. Totalt undersöks 33 avknoppningar från svenska bolag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 1996-2019. Syftet var att utreda om annonseringar av svenska avknoppningar är förknippade med ett värdeskapande i form av positiv abnorm avkastning. Studien finner att bolagen i genomsnitt erhåller en positiv abnorm avkastning om 1,87% över ett tre dagar långt eventfönster i anslutning till annonseringen. För annonseringsdagen i sig är motsvarande värdeökning 1,12%. Studien undersöker dessutom hur värdeökning påverkas av variabler som på olika sätt kan anknytas till informationsasymmetri. De oberoende variabler som studeras är aktievolatilitet, industriell fokusering och bolagens byten av VD. Studien finner att aktievolatilitet har en tydlig positiv relation till storleken på värdeökningen. Industriell fokusering visas också ha en trolig koppling till värdeökningen. Studien finner däremot ingen tydlig relation mellan förekomsten av ett VD-byte och värdeökningen i anknytning till en avknoppning.