Bakgrund: För att minska risken för fallrelaterade skador hos amputerade är envaliderad modell som beskriver och undersöker balans viktigt. The invertedpendulum model (IPM) är en validerad modell som beskriver människans posturalakontroll vid stående. Validiteten är ifrågasättbar för transtibialtamputerade då desaknar aktiv plantarflektion i ankelleden. Därför hypotiserade Rusaw och Ramstrand(2016) att en ny modell krävdes.Metod: Protesanvändare (n = 8) och en kontrollgrupp (n = 7) utförde tre tester,stående på två kraftplattor, under tre olika villkor (totalt 9 tester). Villkoren var ögonöppna, ögon stängda samt feedback på viktfördelning. Data samlades in ochkorrelationskoefficienterna beräknades för att undersöka skillnaderna mellangruppernas medelvärden. För att validera modellen kinetiskt använde Alinder ochEdholm mekaniska begränsningar på kontrollgruppen. Detta i form av en anordningsom låste centre of pressure till en specifik punkt.Resultat: Som hypotiserat blev korrelationen mellan vänster sida för kontrollgruppen(r = -0.557) och den intakta sidan för protesbrukarna (r = -0.423) negativ. Dessutomvar korrelationen och för både protesanvändarna (r = 0.024) och kontrollgruppen (r= 0,207) nära 0 på högersida.Slutsats: Rusaw och Ramstrands (2016) nya modell kunde valideras utifrån resultatetpå denna studie.

Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur dagens chefer inom tjänstemannasektorn upplever det gränslösa arbetslivet. Metodik: Med syfte att besvara vår problemformulering har en kvalitativ studie genomförts med en induktiv ansats. Studien har bestått av semistrukturerade intervjuer med chefer inom tjänstemannasektorn i Kalmar län. Slutsats: Dagens gränslösa arbetsliv upplevs genom ökade krav ha övergått till ett ständigt arbete genom den nya tillgängligheten och krav från olika håll. För att klara av det gränslösa arbetslivet är det viktigt med tydlighet, skillnader i roller samt begränsningar i arbetet för att skapa balans genom återhämtning.

Detta  arbete  studerar  huruvida  en  dynamisk  balansering  av  rättvisa  kan  förhöja spelares uppfattning av balans i tävlingsinriktade asymmetriska spel. Arbetet grundar sig  på  att  balans  är  relativt  vilket  gör  att  statisk  balansering  i  tävlingsinriktade asymmetriska spel kan uppfattas som orättvisa. Arbetet utgår ifrån Schell och Sirlins definitioner  av  balans  samt  bygger  på  deras  teorier  om  hur  ett  rättvist  spel  bör designas. Ett kortspel med en dynamisk balanseringsmekanik utvecklas och testas av tre  grupper  där  en  grupp  spelar  utan  den  dynamiska  balanseringsmekaniken,  en grupp  spelar  med  den  och  en  grupp  spelar  både  med  och  utan  den  dynamiska balanseringsmekaniken. Under undersökningen erhålls data dels genom observation av  spelandet  och  dels  från  semistrukturerade  intervjuer.  Resultaten  ger  ingen enhetlig  bild  men  tyder  på  att  en  dynamisk  balanseringsmekanik  kan  förhindra  att obalans  uppstår  samt  att  det  i  de  grupper  den  använts  upplevdes  öka  spelets underhållningsvärde.

Förtroendearbetstid är en form av flexibel arbetstidsmodell som blivit vanligare i dagens samhälle. Författarna har i denna undersökning genomfört semistrukturerade intervjuer av anställda konsulenter i en statlig myndighet i Sverige. Intervjudeltagarna som samtliga har förtroendearbetstid arbetade i tre olika distrikt, två kvinnor och sju män valdes genom ett målinriktat urval. Med denna studie har författarna avsett att i en statlig myndighet undersöka konsulenters upplevelse av att ha förtroendearbetstid, samt hur förtroendearbetstidens påverkan på balansen mellan arbetsliv och privatliv upplevs. Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visade att merparten av konsulenterna upplevde förtroendearbetstiden som en fördelaktig arbetsform. Trots att arbetet i perioder innebar hög arbetsbelastning, var upplevelsen ändå att förtroendearbetstiden tack vare den höga graden av egenkontroll och frihet, möjliggjorde balans mellan arbetsliv och privatliv.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka om en skillnad existerar mellan kvinnor och män avseende balansen mellan arbete och fritid samt fritid och arbete för de som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Detta i avseende både konflikt samt berikning. Denna studie undersöktes kvantitativt samt deduktivt. En webbaserad enkät skickades ut till urvalet anställda som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Dessa enkäter skickades ut på ett företag samt via sociala medier. 56 respondenter deltog och som sedan analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test. Resultatet visade signifikant skillnad gällande kön och arbetets berikning på fritiden, medan inga signifikanta skillnader i avseende kön och konflikt mellan arbete och fritid, fritid och arbete samt fritidens berikning på arbetet. Detta både bekräftar samt motstrider tidigare forskning gällande kön och balans mellan arbete och fritid.

Ett intresse för frågor kopplade till det ständigt aktuella “livspusslet” förde oss in på hur villkoren och förutsättningarna på arbetsmarknaden har förändrat vårt arbetssätt till följd av digitalisering och teknologisk utveckling. Digitala hjälpmedel har resulterat i att medarbetare kan utföra sina arbetsuppgifter oberoende tid och rum, ett fenomen som benämns gränslöshet. Studien söker svar på hur det gränslösa arbetslivet upplevs i en kontext av samspelet mellan arbetsliv och privatliv i termer av berikning (positiv påverkan) och konflikt (negativ påverkan). Fallstudien genomfördes på ett IT-företag och finner att arbetet i stor utsträckning karaktäriseras av gränslöshet. Medarbetarna upplever övervägande hög grad av berikning samtidigt som merparten upplever ingen till låg grad av konflikt. Det tycks därmed finnas goda förutsättningar för att balans ska kunna uppnås. Flexibilitet tycks tillsammans med förmågor som till exempel självförtroende, optimism och fysiskt välmående vara det som bidrar mest till berikning. Beträffande konflikt tycks tid vara den faktor som bidrar mest. Studiens resultat tyder på att ju oftare medarbetarna arbetar gränslöst desto högre grad av berikning upplever de och dessutom desto lägre grad av konflikt.

Introduktion: Höftfrakturer är vanligt förekommande bland den äldre befolkningen. Riskfaktorer är multifaktoriella, men den starkaste är en fallolycka. Dessa patienter är i stor risk för förtida död och bestående funktionsnedsättningar om de inte får optimal vård. Fysioterapi riktar sig mot att förbättra gångförmågan och patientens självständighet i vardagslivet. Styrketräning är en metod som ofta används i rehabiliteringsperioden för att återfå muskelstyrka vilket ofta är den mest nedsatta funktionsförmågan, men den kan även påverka balans och gångförmåga. Evidensen för hur träningen ska struktureras är bristfällig. Syftet med denna studie är att undersöka styrketräningens effekt på muskelstyrka, balans och gånghastighet för äldre personer med höftfraktur.  Metod: En systematisk ansats användes vid sökandet efter artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen resulterade i totalt 145 artiklar enligt den givna söksträngen. Elva av dessa ansågs vara relevanta utifrån inklusion- och exklusionskriterierna och ingår i detta arbete. Resultat: Träningen gav signifikanta effekter i olika utfallsmått för muskelstyrka i majoriteten av studierna. Effekten på balansförmågan var delad eftersom resultaten visade i liknande uträckning på både signifikanta och icke signifikanta effekter. Vad gäller effekterna för gånghastighet, var det enbart några studier som visade på signifikanta effekter. Detta var främst på maximal gånghastighet, inte normal gånghastighet.  Konklusion: Styrketräningen har starka positiva effekter på muskelstyrka bland äldre personer med höftfraktur. Den verkar även ha positiva effekter på balans. Normal gånghastighet verkar dock inte gynnas i någon stor utsträckning med hjälp av styrketräning medan maximal gånghastighet verkar gynnas något mer.

Den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del i en hållbar och hälsosam organisation och handlar bland annat om att skapa balans i förhållanden mellan krav och resurser. Det är också av stor vikt att medarbetarna, oavsett roll i organisationen, känner delaktighet och meningsfullhet samt att det finns möjlighet till personlig utveckling. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala vård- och omsorgschefer ser på sina förutsättningar när det kommer till att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Detta syfte uppnås bäst genom en semistrukturerad intervjustudie som sedan analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analys kom vi fram till fyra huvudkategorier; utbildningsnivå enhetschef, skapa förutsättningar, enhetschefers närvaro samt schemamässiga förutsättningar, planering och struktur. Utifrån kategorierna framkom att det är viktigt för respondenterna att få adekvat utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Det är också viktigt för respondenterna att det finns ett väl etablerat kontaktnät till stödfunktioner runt verksamheten att vända sig till vid behov. Att vara lyhörd i sin kommunikation med medarbetarna anses viktigt men också att få medarbetarna att trivas och känna glädje i sitt arbete och på sin arbetsplats. Genom att få medarbetarna att arbeta på samma sätt samt se till att arbetsgruppen har en god kompetensnivå, vilket i sin tur fördelar arbetsbördan väl, skapas förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö. En närvarande chef är viktigt för alla medarbetare och största utmaningen här är att tillgodose de medarbetare som tjänstgör nattetid. En del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är att upptäcka riskfaktorer i tid samt att skapa mötesforum där den psykosociala arbetsmiljön arbetas med.

I rapporten beskrivs projektarbetet som genomförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet. Studien utfördes med designprocessen i fokus och dess innefattande steg. Slutgiltig presentation av projektet görs i form av en rapport, en slutpresentation och till sist en opponering. Utöver detta kommer projektet presenteras i form av en utställning som på grund av rådande Coronapandemi sker digitalt. Uppdragsgivaren för arbetet är företaget Nitraboats AB som är beläget i Stockholm. Nitraboats AB är ett svenskt företag som konstruerar, tillverkar och säljer högprestandabåtar för fritids- och tävlingsanvändning. Projektets syfte är att undersöka olika metoder för att förlänga en befintlig båtmodell med en fot samt förflytta båtens tyngdpunkt efter förlängningen för att vinkeln mellan båten och vattenlinjen ska hållas så liten som möjligt. Anledningen till detta är att Nitraboats AB vill utöka sitt modellsortiment med ytterligare en modell som är en fot längre än deras idag längsta modell Nitra 29 och samtidigt optimera båtens balans med hänsyn till bränsleförbrukning och körprestanda utan att nämnvärt öka totalvikten på båten. Slutligen är syftet att identifiera vilken lösning som är konstruktionsmässigt enklast för Nitraboats AB att implementera i produktionen. Studien har genomförts med de faser som ingår i produktutvecklingsprocessen projektstart, förstudie, produktspecifikation, idégenerering, konceptgenerering, konceptval, slutlig konstruktion, utställning/redovisning samt rapport/projektavslut. Studien har utförts under vårterminen 2021. Det slutgiltiga konceptet resulterade i en förlängning av befintligt båtskrov med hjälp av en separat flytkropp som monteras på båtens akterspegel. Lösningen uppfyller problemformuleringens två huvudpunkter att förlänga båten en fot och att minska båtens vinkel mot vattenytan med hjälp av den flytkraft som flytkroppen genererar.