Introduktion: Flertalet grundläggande fysiska färdigheter har beskrivits för att en individ ska prestera vid idrott. Svenska innebandyförbundet beskriver en individs fysiska träningstatus genom fem fysiska grundfärdigheter: styrka, snabbhet, uthållighet, rörlighet och koordination. Ett vanligt krav i många idrotter är att ändra riktning och brukar vara en faktor som tränas i rehabiliteringen efter skada. Samband mellan förmåga att ändra riktning och fysiska färdigheter kan ge tränare och fysioterapeuter öka insikt om vilka fysiska färdiheter som påverkar prestationen. Syfte: Undersöka fysiska färdigheters samband med förmåga att ändra riktning hos manliga elitinnebandyspelare. Metod: 37 manliga elitinnebandyspelare, från två lag i Svenska Superligan, deltog i en tvärsnittstudie. Testpersonerna tillfrågades om ålder, aktuella skador, innebandyerfarenhet och testades i längd, vikt, förmåga att ändra riktning, snabbhet, explosivitet, styrka i nedre extremitet, bålstyrka, dynamisk balans, rörlighet i nedre extremitet, och aerob uthållighet uppdelat på två testtillfällen. Univariat regressionsanalys utfördes för att studera samband och vilka test som mest förklarade en snabb tid på riktningsförändringstestet. Multipel regressionsanalys användes för att analysera till vilken grad de fysiska prestationstesten kunde förklara variansen på riktningsförändringstestet. Resultat: Body mass index (BMI) , 5-, 10- och 20 meter sprint, counter movement jump och beeptestet visade signifikanta samband med riktningsförändringstestet. Den slutgiltiga regressionsmodellen inkluderade vaiablerna BMI och 10 meter sprint och förklarade tillsammans variansen på riktningsförändringstestet med R2 = 0.44. Slutsats: Fysioterapeuter och tränare som har som mål att öka prestation i riktningsförändringar hos sina klienter bör fokusera på att rehabiliteringen och träningen innehåller explosiv träning och att klienten inte går upp i vikt. Lite forskning finns på manliga elitinnebandyspelare och vi uppmuntrar till vidare forskning på denna population.

This study critically examines the phenomenon of false balance in Swedish media coverage of climate change from 1988 to 2002. The research design replicates the methodological framework of Boykoff and Boykoff (2004), applying quantitative content analysis to a selection of Swedish newspapers and comparing with their findings on American newspapers. The false balance occurred when media reporting gave equal weight to scientifically supported and scientifically unsupported views on the causes of climate change. The findings reveal a stark contrast between Swedish and American media. While American newspapers frequently employed false balance, Swedish newspapers predominantly depicted it as a scientifically established fact. Only a small fraction of the Swedish articles presented a false balance. The study delves into the journalistic practices and societal contexts influencing these representations. It suggests that Swedish journalists were less exposed to advocacy frames promoting climate skepticism, prevalent in the U.S. Various journalistic models – from aligning with personal beliefs and interpretive journalism to neutral frame-sending – are explored to understand the media's portrayal of climate change. Additionally, previous research considers the impact of broader political and societal consensus in Sweden on climate science at the time, unlike the politicization that took place in the United States, which likely contributed to the identified difference between the USA and Sweden.  This thesis contributes to the understanding of the media's role in shaping public discourse on climate change and underscores the importance of professional journalistic practices in conveying scientific realities. Keywords: False Balance, Climate Change, Media Coverage, Swedish Newspapers

No description available.

Dagens arbetsliv ställer helt andra krav på individen än förr. På arbetsmarknaden krävs flexibilitet och eget ansvar, där individen förväntas kunna arbeta när som helst och var som helst. Dessa faktorer har bidragit till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv som kan orsaka olika former av ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever sin psykiska hälsa i relation till balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Studien bygger på en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom sex enskilda semistrukturerade intervjuer, materialet har sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer att föräldrar idag är väl medvetna om obalansen mellan arbetsliv och familjeliv. De uttrycker att det påverkar deras hälsa negativt på flera sätt, alltifrån stress och oro till sömnsvårigheter och konflikter. För att hantera denna obalans skapas rutiner, ansvarsfördelning i hemmet och tid till fritid, dessa nämns som faktorer som skapar en form av kontroll över obalansen. Studiens slutsats är att föräldrarna upplever att arbetsliv och familjeliv idag handlar mycket om att skapa rutiner och få saker att falla på plats, där de sänker sina krav på sin egen hälsa. / Today's career choices and ambitions impose different demands on the individuals than in the past. In a labour market that demands flexibility and responsibility, the individuals are expected to be able to work almost anytime and from anywhere. These factors have contributed to an imbalance between work and family life that can trigger various forms of illness. In this study, I investigate how parents of young children perceive their mental health in relation to the balance between work and family life. This is achieved through a study that employs qualitative methods and data collection based on six individual semi-structured interviews, where the material is then analysed based on a manifest content analysis. The results show that today’s parents are well aware of the imbalance between their work and family life, and that this negatively affects their health in several ways, ranging from stress and anxiety to sleep problems and personal conflicts. To address this imbalance the parents creates routines, shared responsibilities at home, and allow personal time for leisure, in an attempt to create a form of control over this imbalance. The conclusion of this study is that parent’s experience that they have to have routines at work and family life, where the parents have lower demands on their own health.

The aim of the present study was to develop and validate a Swedish questionnaire assessing conditions of actual work flexibility and its determinants. Data was collected by qualitative Think aloud- interviews with three persons, and through discussions with a reference group. The results from the interviews and discussions showed that corrections were needed for some of the concepts, questions, design and number of items. Next, a cross-sectional study was performed by sending the adjusted questionnaire to three companies in Sweden (N = 266), which was answered by 92 employees. The results supported the adjustments and the questionnaires’ content validity and face validity (> 95 % of the employees agreed). Three Principal component analyses showed comprehensible factors for the three main areas of questions: determinants of actual flexibility, technology use, and work-non-work balance, indicating structural validity of the questionnaire. Furthermore, hypothesis testing showed as expected that the most index variables of actual work flexibility could significantly separate the groups with varying extents of regulated work, indicating construct validity. To conclude, this Master thesis has revealed several question domains valid for inclusion in future surveys regarding actual work flexibility and associations with health and wellbeing at work. / Dagens teknik möjliggör för anställda att arbeta mer flexibelt i tid och rum, men forskningen ger ännu en oklar bild över om det har en positiv eller negativ inverkan på de anställdas hälsa och välbefinnande. Den här oklarheten kan ha att göra med att det inom forskningen funnits en brist på tillförlitliga enkätbaserade mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag. Syftet med den här uppsatsen var att utveckla och validitetstesta ett svenskt frågeformulär som kan fånga upp determinanter för- och förekomsten av faktisk flexibilitet hos tjänstemän med olika grad av reglerat arbete. En enkät utvecklades och dess innehålls- och ytvaliditet prövades genom kvalitativa intervjuer med tre personer, samt i diskussioner med referenspersoner. Enkäten skickades därefter ut till 266 tjänstemän inom tre företag med olika grad av flexibelt arbete och besvarades av totalt 92 anställda. En enkel kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna och diskussionerna visade att enkäten behövde korrigeras utifrån de fyra temaområdena, begrepp, frågor, struktur/enkätupplägg och omfattning. Efter korrigeringarna indikerade svaren från de anställda på företagen att frågor och begrepp nu hade god innehållsvaliditet och ytvaliditet (> 95 %), men att frågornas struktur/enkätupplägg kunde tydliggöras (16,3 %). Tre Principalkomponentanalyser på enkätdata visade även att tydliga faktorer kunde dras ut för determinanterna, samt för de två delområdena inom faktisk flexibilitet (teknik och uppkoppling; balans mellan arbete- och privatliv), vilket stödjer strukturell validitet. Vidare visade hypotesprövningen att merparten av frågorna om faktisk flexibilitet gav signifikanta skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, vilket stödjer begreppsvaliditet. Resultaten bör betraktas som ett första steg i utvecklingen av ett svenskt frågeformulär om flexibelt arbete. Den här uppsatsen har genererat flera valida frågeområden som kan inkluderas vid framtida kartläggningar av flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos Räddningstjänsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt på vilket sätt arbetsschemat upplevs påverka dels arbetets innehåll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrån syftet undersöka hur stor andel som är nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bättre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmässig synvinkel samt för privatlivet.  Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger på den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmäns åsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat. Resultatet visar att många brandmän är missnöjda med dagens arbetsschema och det har framkommit olika förslag på hur det kan bli bättre, till exempel genom att dela upp dagtidspassen under samtliga veckor. En majoritet upplever att arbetsschemat stör privatlivet, men att de positiva aspekterna väger upp de negativa. Till det positiva hör bland annat att brandmännen är lediga mycket på dagtid och därmed hinner utföra många sysslor. Resultatet har analyserats genom SPSS och teorier om gränser, rollkonflikter och resursbevarande modellen. / The study aims to create awareness of the work schedules importance of Emergency Services. This by examine the attitudes that exist around working hours and in which way the work schedule is perceived to affect both the content of work and the balance between work and personal life. Based on the purpose we want to examine the proportion who are satisfied or dissatisfied with the work schedule and see what makes it perceived as good or not good from different aspects. Finally, we want to examine whether it is perceived to be better solutions to the work schedule, from a labor point of view as well as for the personal life. We conducted a method combining quantitative and qualitative methods. The emphasis of the survey is on the quantitative part because it brings out all the firemen's opinions, while the qualitative elements have contributed to a deeper picture of the experiences around the work schedule. The result show that many firefighters are dissatisfied with the current work schedule and have come to different suggestions on how it can be better, for example by splitting the daytime shifts during all weeks. A majority feel that the work schedule interferes with the personal life, but that the positive aspects offsetting the negative. On the positive side, among other things, the firemen are vacant a lot in the daytime and thus have time to do many chores. The results were analyzed by SPSS and theories about boundaries, role conflicts and conservation of resources model.

Besöksnäringen har historiskt sett lidit av hög personalomsättning och idag är efterfrågan på kvalificerade kockar stor. Studier visar att Work-life Balance, som belyser betydelsen av anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv, är en central variabel kopplad till anställdas intentioner att stanna inom eller lämna en organisation. Då balans varierar mellan grupper och individer avsåg studien att specifikt studera kockar. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur restauranger kan arbeta för att bidra till kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. För att bidra med kunskap och fördjupad förståelse i ämnet, avsåg studien beskriva hur restauranger arbetar med dessa frågor samt hur yrkesverksamma kockar uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. En fallstudie genomfördes på tre svenska restauranger där en kökschef och en kock på vardera restaurang intervjuades. Resultatet visade att restaurangerna i viss utsträckning arbetar med strukturella stöd, men desto mer med kulturella stöd i syfte att främja de anställdas upplevelse av balans. De implementerade kulturella stöden av restaurangerna samt den yrkesgemenskap som existerar inom kockyrket visade sig bidra till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Resultatet indikerade vidare att kockarna upplever balans trots att de spenderar mycket tid på arbetet samt att karaktärsdrag kopplade till kockyrket, bland annat passion och kreativitet, bidrar till deras upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. Då studien vittnar om att kockyrket i sig samt den yrkesgemenskap som existerar påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv, belyser studien slutligen vikten av att studera specifika yrkesgrupper och deras förutsättningar till balans.

Den senaste tidens stora uppmärksamhet gällande ökningen av utmattningssyndrom genererar i diskussioner kring hur man får livspusslet att gå ihop. I takt med ökade folksjukdomar så ökar även individens ansvar för sin egen hälsa vilket medför att friskvårdsbranschen blomstrar. Friskvårdsbranschen är idag en av Sveriges starkast växande branscher där föreliggande studie menar att det behövs mer arbetslivsforskning inom branschen och framförallt av yrket personlig tränare. I takt med den ökning som skett av yrket och med grund i den ökade folksjukdomen, utmattningssyndrom, ligger således studiens fokus på work life balance. Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för hur personliga tränare upplever sitt arbete samt deras erfarenheter av relationen mellan arbete och övrigt liv. Från syftet har frågeställningar rörande tränarnas inställning till sitt arbete formulerats samt vilka typer av relationer personliga tränare har till sina klienter. Studien syftar även till att besvara hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet ser ut. Föreliggande studie är en kvalitativ studie där sju personer som arbetar som personliga tränare har intervjuats med frågor berörande ämnet. Respondenternas erfarenheter och upplevelser är den empiriska data som studiens resultat baseras på. Empirin har analyserats och kopplats samman med den teoretiska referensramen i syfte att förklara studiens resultat. Den teoretiska referensramen syftar till att ge en redogörelse för väsentliga teorier och tidigare forskning kring det berörda forskningsområdet. Resultatet visar att de flesta inte upplever balans i tillvaron. Resultatet visar att det är krav från arbetet som påverkar tillfredsställelsen i övriga livet och inte tvärtom. Resultatet visar att flexibilitet och tillgänglighet påverkar balansen i största grad. Resultatet visar att ramar och gränser till arbetet skapar möjlighet till balans. Resultatet belyser att de personliga tränarna skapar nära relationer till sina klienter. Resultatet visar även att de personliga tränarna anser att de arbetar med sin hobby, där dominerande inställningen är ett passionerat förhållningsätt till arbetet. De personliga tränarna anser sig själva arbeta med att göra skillnad för människor samt hjälpa andra. Samtliga respondenter älskar friheten arbetet ger det vill säga att själv kunna styra över sin egen tid. Personliga tränare värderar friheten med att kunna välja arbetsplats samt arbetstider. De personliga tränarna värderar den självständighet och flexibilitet som arbetet genererar.

Bakgrund: Att kombinera mat och dryck handlar i hög grad om att uppnå balans och harmoni. För att välsmakande kombinationer ska uppnå balans och harmoni måste hänsyn tas till grundsmaker, textur och liknande aromer samt kontraster och likheter i kombinationen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om gemensamma grundsmaker och aromatisk likhet i mat- och dryckeskombinationer har betydelse för balans och harmoni. Metod: Utifrån subjektiva bedömningar av grundsmaker och hetta av Calientes drycker Blåbär/Citrongräs och Lime/Ingefära samt med hjälp av konceptet aromatisk likhet receptutvecklades fyra maträtter. Rätterna i kombination med drycken testades i ett konsumenttest där 38 respondenter fick svara på frågor om gillande och upplevd harmoni. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplevde balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationerna och indikerar att inte bara en aspekt utan flera måste tas i beaktande vid kombination av mat och dryck. Slutsats: Gemensamma grundsmaker, aromatisk likhet samt individens subjektiva smakupplevelse har betydelse för upplevd balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationer. / Background: Combining food and drink is foremost about achieving balance and harmony. To reach balance and harmony in food and beverage combinations taste, texture and flavour need to be considered. Contrasts and similarities need to be considered as well. Aim: The aim of the study is to explore if similar basic tastes and aromatic similarity has an impact on balance and harmony in food and beverage pairing. Method: Based on subjective estimation of Calientes drinks Blueberry/Lemongrass and Lime/Ginger and with the help of aromatic similarity, four dishes were developed. The dishes in combination with the drinks were tested in a consumer test where 38 respondents were asked to answer questions about liking and perceived harmony. Result: The result shows that the majority of respondents experienced balance and harmony in the food and drink combinations and indicate that not only one aspect but several must be taken into consideration when combining food and drink. Conclusion: Similar basic tastes, aromatic similarity and the individual's subjective taste experience are important for perceived balance and harmony in food and drink combinations.

Bakgrund, psykiskt välbefinnande har sjunkit bland barn i Sverige och många barn uppfyller inte rekommendationen för fysisk aktivitet. Betydelsen av fritidsaktiviteter är relativt väl beforskat utifrån barns perspektiv, föräldrarnas syn är dock mindre undersökt. Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattning om betydelsen av barns delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter. Metoden som användes hade en kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer. Det användes ett avsiktligt urval, där 11 deltagare deltog. Vid bearbetningen av datamaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav en varierad uppfattning om betydelsen av delaktighet i fritidsaktiviteter för barnen. Det handlade om gemenskap, utvecklingen och lärdomar för barnen. Självförtroendet barnen fick under fritidsaktiviteterna, vikten av bekräftelse och det fysiska värdet hade också betydelse. Men även begränsningar som behövs framkom. Slutsats, variationen men även likheterna i resultatet har gett en fördjupad bild inom ämnet. Den gemensamma beskrivningen för de flesta var att fritidsaktiviteten gav glädje, utveckling, välbefinnande och ett sammanhang. Förhoppningen är att studien ska leda till en större utsträckning av användningen av fritidsaktiviteter som ett hälsofrämjande redskap för arbetsterapeuter. / Background, mental health has declined among children in Sweden and many of them does not meet the recommendation for physical activity. The importance of leisure activities is relatively well researched from the perspective of children, however, the parent’s view is less studied. The purpose of the study was to describe parent’s perception of the importance of children’s participation in organized leisure activities. The method used was quantitative design with semi structured interviews. Purposive sampling was used, where 11 participants participated. The material was processed using qualitative content analysis. The result gave a varied perception of the importance of participation in leisure activities for children. It was about the importance of community, development and lessons from the leisure activities. The self-confidence children received during leisure activities, the importance of confirmation and the physical value also had significance. The need of limitations also emerged. Conclusion, the variation but also the similarities in the result have given an in-depth picture of the subject. The common description was that the leisure activity provided joy, development, well-being and a context. The hope is that the study will lead to a greater extent of the use of leisure activities as a health-promoting tool for occupational therapists.