Inledning. Vårdbranschen är i nuläget den mest utsatta branschen när det kommer till sjukskrivningar i Sverige. Studier visar att många som sjukskriver sig gör detta på grund av kroppsskador som ofta uppkommit till följd av en lägre fysisk kapacitet än vad arbetet kräver, något som skulle kunna minska om fysisk aktivitet samt utbildning kring vikten av detta ingick i vårdutbildningen. Syfte. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten.

Denna studie är en kandidatuppsats i designteknik som utförs på uppdrag av ett svenskt modeföretag för att utveckla nya livgrunder till oversize-plagg. Företaget har problem med överdelar på damavdelningen som lutar bakåt vilket visar sig främst på plagg med mycket rörelsevidd. Studien undersöker olika grunder ur litteratur som jämförs med två grunder från företaget, en med insnitt och en utan. Dessa modifieras sedan för att uppnå kriterierna för en god balans. Arbetet utförs genom mönsterkonstruktion i ett CAD-program, drapering och uppsömnad av toiler. Alla toiler provas av på tre till fem provmodeller i storlek 38 som passar företagets målgrupp samt på provdocka och virtuellt på en avatar i 3D. Skillnaderna konstruktionsmässigt analyseras i ett ritprogram där 2D mönstren placeras ovanpå varandra och jämförs. De största skillnaderna mellan litteraturens- och företagets grunder är axelsömmens lutning, axelsömmens placering och halsdjupet vilka justeras på företagets grunder. Form på axelsömmen visar sig i denna studie ha betydelse för att få till en bra balans samtidigt som halsen ligger slätt mot kroppen, främst på grunden utan insnitt. / This is a bachelor essay in garment technology which is performed on behalf of a Swedish fashion company to develop new top basic patterns for oversize garments.  The company is experiencing a problem among tops at the department for women with garments leaning backwards, specifically on garment with a lot of ease. This study examines different basic patters from literature and compares it with two basic patterns from the company, one with a dart and one without. These basic patters are later modified to fit the criteria of a good balance. The method chosen for this study is patternmaking in a CAD-program, draping and sewing of sample garments. All sample garments are fitted on three to five models in size 38 which fits the target group of the company. It is also tried on a dummy and virtually on a 3D avatar. Differences in the pattern are analyzed in a drawing program where the 2D pieces are placed on top of each other. The biggest difference between the basic pattern from the literature and the company is the slant of the shoulder seam, the placement of it and the depth of the neckline which is modified on the basic patters from the company. Shape on the shoulder seam shows significant meaning in achieving good balance as well as a neckline that lies flat against the body, especially on the basic pattern without a dart.

The transparency within sustainability reporting has been criticized during a long period of time. This can be explained by, among other things, inadequate comparability, balance and clarity in sustainability reporting. When the transparency is inadequate, the stakeholders can lose the reliance in the companies which could adversely affect the companies. Within the Swedish forestry industry, there is a great deal of tension between the companies and its stakeholders. It partly depends on the great number of parties who must share the areas of the forest. The stakeholders therefore demand greater transparency regarding the companies’ environmental impact and preventive environmental work. The lack of transparency resulted in introducing a new Swedish law in 2017. The new law aims to improve the transparency by making sustainability reporting mandatory. Previous studies believe that the introduction of regulatory sustainability reporting will improve the quality of the reports and thus transparency will increase. It is these changed conditions in sustainability reporting that have led to the research question: How has the transparency been affected by mandatory sustainability reporting within the Swedish forestry industry? In order to answer the research question, a qualitative content analysis was conducted on five forestry companies’ sustainability reports between the years 2015-2018. The qualitative content analysis is based on comparability, balance and clarity which all contribute to the transparency. The three concepts have been operationalized through a categorization matrix. This matrix has been used to analyze the 20 sustainability reports. The study has also applied both the legitimacy theory, and the stakeholder theory to create understanding of how the introduction of mandatory sustainability reporting has affected the transparency. The result showed that the transparency overall stayed relatively unchanged throughout the four years. The comparability showed a slight negative change, while the clarity showed a slight positive change. The balance was almost unchanged throughout the studied years. This can be explained by companies’ pursuit for legitimacy leading to an undermining of the transparency. Another possible explanation is that the new law has had no effect after two years and that transparency will improve over time. The study also showed that the transparency is deficient both before and after the introduction of the new law.

Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats vars syfte var att öka förståelsen hur socialsekreterare och förskollärare förhåller sig till riktlinjerna i sitt handlande. Vidare ville vi se hur de hanterar den emotionella balansen i sin professionella roll. Studien utgår från deras livsvärld och systemvärld kopplat till deras professionella vardag. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där totalt sex respondenter har deltagit. För att ha en god grund att diskutera studiens resultat har två teorier använts; fenomenologi och Habermas teori om livsvärlden och systemvärlden. Resultatet av denna uppsats visade att den emotionella balansen i arbetet är svår att handskas med, men att den hanteras genom stöd från kollegor och psykologer. Socialsekreterarna förhåller sig till sina riktlinjer med hjälp av BBIC-modellen när de fattar viktiga beslut. Förskollärarna förhåller sig till sin anmälningsplikt genom att anmäla till socialtjänsten vid minsta lilla misstanke om att ett barn far illa. Analysen visade att båda professionerna alltid utgick från barnets bästa och att detta påverkade den emotionella balansen. Det framkom även att samverkan mellan socialtjänsten och förskolan är betydelsefull. De värderade samarbetet mellan dem som högt och att det är en trygghet för dem att de har ett nära samarbete. / The study was conducted with a qualitative research approach whose purpose was to understand how social workers and preschool teachers relate to the guidelines. Based on this, the study was based on their life and system-world linked to their professional everyday life. We chose to conduct semi-structured interviews. The number of respondents who participated in this study was six. The theories that we used was phenomenology as well as Habermas system and lifeworld theory. The result of this study shows that the emotional balance of the work was handled through the support of psychologists and colleagues. The social workers used the BBIC-model when making important decisions. Preschool teachers respond to their duty to report by reporting to the social services in the slightest suspicion that a child is ill. The analysis showed that both of the professions always based their decision-making on the best interest of the child and that this seemed to affect their emotional balance. They seemed to value the collaboration between preschools and the social services very highly.

Följande studies syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som deltidsanställda kvinnor inom den kommunala barnomsorgen upplever att de har till att kunna öka sin sysselsättningsgrad till en heltidsanställning. Det är ett aktuellt ämne idag eftersom det redan idag råder brist på utbildad personal inom förskoleverksamheten. Vidare visar den demografiska utvecklingens framtidsprognoser att fler barn kommer att behöva barnomsorg i framtiden samtidigt som verksamheten utmanas av stora pensionsavgångar. Om fler väljer att arbeta heltid skulle det kommande rekryteringsbehovet minska. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån innefattar områden som Work Life Balance, krav, kontroll och socialt stöd, ansträngning och återhämtningsmodellen, möjlighetsstrukturen och genussystemet. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten belyser att det är mycket individuellt vad kvinnorna upplever som orsaker till sin deltidsanställning samt vilka hinder och möjligheter de ser till en heltidsanställning. Återkommande teman är dock vikten av återhämtning, arbetsmiljö, arbetsbelastning både i hemmet och på arbetet. Genusnormer framträder som högst relevanta för hur många av kvinnorna upplever krav och förväntningar som de ställer på sig själva. Kvinnornas huvudsakliga skäl till att arbeta deltid är relaterat till att deras tid och energi inte räcker till för att kunna balansera mellan arbetslivets- och privatlivets krav.

Denna uppsats analyserar den rytmiska strukturen i fyra dikter av Edith Södergran, två från hennes första diktsamling och två från hennes sista, postuma samling. Den rytmiska analysen utgår ifrån kognitiv metrisk teori och fokuserar på läsarens mentala upplevelse av rytmiska intryck. Dikterna granskas utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv där de individuella versradernas struktur såväl som den övergripande strofkonstruktionen är central.  Huvudsakliga begrepp i den rytmiska analysen är balans och kraft, tagna från George Lakoff och Mark Johnssons teori om perceptionsmönster. Här uppmärksammas dikternas regelbundenhet när det kommer till alternering av stavelsebetoning, versradens längd och möjligheten att upprätthålla stadig meter, där balans och obalans syftar till närvaron eller avsaknaden av symmetrier och kraft syftar till upplevelsen av rytmens tempo.  Uppsatsen utgår även ifrån rytmiska analysmetoder utvecklade av Reuven Tsur och Richard Cureton. Detta innebär att uppsatsen använder sig av begreppet gestalt, lånat från gestaltpsykologi, samt Curetons tre rytmiska komponenter, kallade meter, gruppering och prolongering. Gestalter syftar här på samlingar av enskilda enheter som uppfattas som helheter. Meter står för upplevelsen av slagkraftig, upprepande rytmik, gruppering för upplevda symmetrier i bl.a. stavelsedistributionen och prolongering för känslan av progression mot ett mål i dikten. Dessa begrepp används i uppsatsen för att tydliggöra dikternas rytmiska struktur i sin helhet, medan kraft och balans används för att beskriva den effekt som strukturerna har på läsaren.  Resultatet av analyserna är att de fyra dikterna använder stark variation och skiftningar mellan olika former och perceptionsmönster. Analysen uppmärksammar också att både de tidiga och de sena Södergrandikterna kan ses som rytmiskt komplexa och mångfacetterade. Analysen visar att Södergran har, både i sina tidigaste publicerade och i sina sista dikter, en vilja att konstant variera och komplicera läsarens upplevelse. De ord som bäst karaktäriserar de fyra dikternas rytmiska intryck är förändring och förnyelse.

Introduktion: Balans definieras som förmågan att kontrollera tyngdpunkten i förhållande till understödsytan. Bålen är centrum av de kinetiska kedjorna och har en betydelsefull roll vid utförande och kvalitén på rörelser. Tidigare studier har föreslagit att bålstabilitetsträning har en positiv effekt på dynamisk balans. Nedsatt balans kan ge upphov till skador och rehabilitering av dessa sker ofta kliniskt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bålstabilitet och dynamisk balans hos unga friska individer. Metod: Studien omfattade 8 försökspersoner. Förfrågan om medverkan sändes till sex klassgrupper med universitetsstudenter på Facebook. Dynamisk balans testades via star excursion balance test och bålstabiliteten testades via core muscle strength and stability test. Resultat: Mellan bålstabilitet och dynamisk balans vid stående på höger fot och sträckning av vänster fot, fanns ett måttligt positivt samband vid riktning posteriomedialt (r=0.63). Samt ett lågt positivt samband vid riktning posteriolateralt (r=0.35). Ett lågt negativt samband kunde ses vid stående på vänster fot och sträckning av höger fot, i den anteriora riktningen (r=-0.45). Konklusion: Samband kan antydas mellan bålstabilitet och dynamisk balans vid enstaka sträckriktningar och skiljer sig beroende på stödfot. Större studier behövs för vidare undersökning inom området.

Aandagtekort-hiperaktiwiteitsversteuring (ATHV) is een van die deeglikste nagevorste opvoedkundig-sielkundige versteurings. Dit is ook een van die versteurings waarvan die voorkoms drasties vermeerder het oor die laaste drie dekades, met ʼn voorkoms by skoolkinders van 3 tot 17%. Dit kom ook by volwassenes voor. Stimulantmedikasie word algemeen in die behandeling van ATHV voorgeskryf. Ander algemene behandelingsmodaliteite sluit onder andere gedragsterapie, dieët aanpassings en arbeidsterapie in. Oefening as hulpmiddel in die bestuur van ATHV, word goed in die literatuur beskryf, maar word ten spyte hiervan nie algemeen voorgeskryf in die behandeling van ATHV nie. Die primêre doel van die studie was om die rol wat die biokinetikus as oefenkundige te speel het in die bestuur van ATHV, te ondersoek. Die hipotese was dat ATHV-pasiënte wat deelneem aan ʼn oefenprogram onder leiding van ʼn biokinetikus, ʼn verbetering sal toon in akademiese prestasie en gedrag. Die verband tussen ATHV-simptome, aërobiese fiksheid, soepelheid, liggaamsamestelling en balans is ook ondersoek. Deur middel van ʼn meervuldige gevallestudieontwerp is die rol van die biokinetikus in dié verband ondersoek. ʼn Gemengde benadering, met kwantitatiewe sowel as kwalitatiewe elemente, is gebruik ten einde ʼn ryk en omvattende studie te kon doen. Riglyne vir die assessering van ATHV-pasiënte, asook beste oefenpraktyke, is uit die literatuur afgelei. Vyf deelnemers het vir ʼn tydperk van twee tot drie skoolkwartale aan die studie deelgeneem. Die intervensie het bestaan uit ʼn oefenprogram van ongeveer 30 minute per dag, vyf dae per week. Al die deelnemers is vooraf, asook tydens en na die studie getoets aan die hand van die volgende: Liggaamsamestelling, aërobiese fiksheid, soepelheid en balans. Onderhoude met onderwyseresse en ouers, skoolrapporte en vraelyste is verder gebruik om inligting in te samel. Deelnemers het ook narratiewe verslae gelewer oor die belewenis van hulle deelname. Die resultate van hierdie studie het die hipotese ondersteun. Die deelnemers het verbeterings ten opsigte van akademiese prestasie en gedrag getoon. Hulle aërobiese kapasiteit, liggaamsamestelling, soepelheid en balans het ook verbeter en die verband tussen die onderskeie parameters en die ATHVsimptome van elke deelnemer, is aangetoon en individueel bespreek. ʼn Gedeelde sorgooreenkomsmodel is ontwikkel om die rol van die biokinetikus duidelik aan te dui. ʼn Evaluasieprotokol vir gebruik deur biokinetici is ontwikkel en riglyne vir programontwerp vir die ATHV-pasiënt is saamgestel. Die gevolgtrekking van die studie is dat die biokinetikus ʼn besliste rol te speel het in die bestuur van ATHV. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Biokinetics, Sport and Leisure Sciences / unrestricted

Organisationers till synes ostrukturerade användning av önskeschema och skilda åsikter kring arbetssättets påverkan på medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv, har utgjort grunden för denna studie. Ett sätt att förklara dessa åsiktsvariationer är genom individuella skillnader i medarbetarens värderingar och prioriteringar i livet vilket ledde fram till studiens kunskapsgap, att nivån av maskulinitet skulle kunna vara en faktor som har betydelse för individens balans. Studiens syfte är att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema.       Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med respondenter som använder eller har använt önskeschema den senaste tiden genomfördes för att skapa ett underlag för att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans. Med anledning av vårt positivistiska förhållningssätt och studiens deduktiva ansats genomfördes en tematisk analys utifrån syftets grundläggande begrepp.   Respondenterna uppvisade en generellt låg maskulinitet samt en generell uppfattning om att önskeschema bidrar positivt till balans mellan arbetsliv och privatliv. Vid djupare analys kunde vi gruppera respondenterna i grupper med olika nivåer av maskulinitet, och fann att ju lägre nivå av maskulinitet medarbetaren har, desto mer anser medarbetaren att önskeschema har positivt effekt på deras balans. För detta samband krävs dock att individen uppvisar en grundläggande acceptans för arbetsvillkoren. Vi har funnit tre tänkbara skäl till detta: en tidskonflikt hos individen, en diskrepans mellan upplevd och verklig tid samt basala arbetsvillkor kallade hygienfaktorer.   Denna studie har visat att medarbetare med en lägre nivå av maskulinitet upplever att användning av önskeschema i högre grad hjälper dem att nå balans mellan arbetsliv och privatliv, än vad människor med en något högre maskulinitet upplever. Sambandet har dock endast studerats i olika nivåer av låg maskulinitet.

No description available.