Syftet med denna studie var att ta reda på hur enhetschefer inom Umeå Kommun upplever relationen mellan arbete och privatliv i förhållande till sin upplevda hälsa. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes för att tolka, förstå och förmedla enhetschefernas upplevelser. Resultatet visade på något skilda upplevelser gällande relationen mellan arbete och privatliv och kopplingen till hälsa. Upplevelsen av att ha en bra balans mellan arbete och privatliv framkom men enhetscheferna upplevde också att arbetslivet i perioder tog allt för stor plats i privatlivet. Enhetscheferna upplevde vissa svårigheter med att släppa tankarna på arbete utanför arbetstid vilket i sin tur kunde leda till stress och sömnsvårigheter. Samtliga enhetschefer upplevde att privatlivet inte inverkade på arbetslivet i någon större utsträckning. Positiva faktorer som bidrog till att balansera arbete och privatliv var möjligheten till flexibel arbetstid och organisatoriskt stöd i form av exempelvis företagshälsovård. Planering och framförhållning, att lämna sin arbetstelefon och dator på kontoret samt att prioritera var strategier som framkom för att lättare hantera relationen mellan arbete och privatliv.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av påtvingat distansarbete, sett ur medarbetarens perspektiv. År 2020 drog Covid-19 in över världen som en löpeld, en pandemi som drastiskt förändrade livet för mänskligheten. En stor del av detta berörde även arbetslivet då distansarbete blev en nödvändighet för att begränsa och stoppa smittan. Att arbeta på distans är inget nytt fenomen. Påtvingat distansarbete under en lång tid på grund av en pandemi är det dock. Tidigare forskning visar på att självvalt distansarbete påverkas av individens behov. Samtidigt är den psykosociala arbetsmiljön ett växande problemområde inom organisationer idag. Då flertalet faktorer pekar på att distansarbete kommer att bli en alltmer vanligare form för organisering av arbete är det centralt att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön har påverkats av påtvingat distansarbete. Studien utgår från fyra huvudsakliga frågeställningar rörande distansarbetets betydelse för psykosocial arbetsmiljö. KASAM och Krav-stöd-kontroll-modellen är centrala teoretiska perspektiv som tillämpas i studien då dessa teorier vanligen används för att undersöka just stress, balans och relationer. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat och analys visade att stress inte ökade med grund i distansarbetet. De anställda kände högre grad av kontroll, möjlighet att påverka och ökat socialt stöd. Det förtroende de upplever få från arbetsgivaren ökar motivationen och tillfredsställelsen på arbetet. Även vad det gällde inkludering och exkludering så framkom det genomgående en förbättring under distansarbetet, det vill säga exkluderingsprocesser minskade. Personliga relationer minskade i betydelse och intog en mer professionell karaktär, vilket uppskattades. Avseende balans mellan arbets- och privatliv så anses distansarbetet varit fördelaktigt. De anställda uppger en ökad livskvalitet och att deras välmående förbättras markant. Ökad tid med nära och kära, nedsatt känsla av stress samt faktorer som att träning och sömn får mer tid är exempel på de mest framstående beskrivningarna till varför de anställda upplever ökad livskvalitet. En konklusion i denna studie är därför att distansarbete - sett ur medarbetarperspektiv – upplevs vara så fördelaktigt så att organisationer även efter pandemin bör utveckla hybridlösningar för att kunna erbjuda valmöjligheter för anställda när det gäller att arbeta på plats eller på distans. / The purpose of this study is to create a deeper understanding of how the psychosocial work environment is affected by forced telework, seen from the employee's perspective. In 2020, Covid-19 swept across the world like wildfire, a pandemic that drastically changed the lives of humanity. A large part of this change affected working life when telework became a necessity to stop the infection. Working remotely is not a new phenomenon, but in this forced form. Previous research shows that self-chosen telework is affected by the individual's needs. At the same time, the psychosocial is a growing problem area within organizations today. Especially in terms of well-being, stress, abusive discrimination and balance between private- and workinglife. Since most factors indicate that teleworking will be a more extensive and customary work approach, it is of high relevance to create a deeper understanding of how psychosocial influences teleworking. To create a more experienced insight, this study is based on four main questions: How is stress experienced during teleworking ?, How is abusive discrimination treated during teleworking? and How is the impact on relationships with colleagues / managers experienced during telework? These four issues cover the overarching elements that are vital when discussing the psychosocial work environment. Theories regarding KASAM and Requirements-Support-Control models are useful as these theories are used to measure only stress, balance and relative. Through ten qualitative, semi-structured interviews we built empirical data to answer purpose. The results of the study and analysis showed that stress did not increase due to the distance work. The employees felt a higher degree of control, the opportunity to influence and increased social support. The trust they experience from the employer increases the motivation and satisfaction at work. Also in terms of inclusion and exclusion, there was a consistent improvement during the distance work. Relationships did not become as vital for the employees but take on a more professional character, which is appreciated. Exclusion is also seen as more difficult to implement in teleworking. Regarding the balance between work and private life, strong improvements emerged. The employees state an increased quality of life and that their well-being is significantly improved. Increased time with loved ones, reduced feeling of stress and factors such as exercise and sleep getting more time are the most prominent descriptions of why employees experience increased quality of life. Telework also is more important than psychosocial work environment and other factors in what employees will see as decisive factors in future work environments. The conclusion that telework is here to stay can be made and therefore a hybrid solution is required for the organizations of the future where they can offer choice for employees wherever they are.

I detta arbete undersökte jag hur begränsade panoreringsmöjligheter påverkade mitt producerande och låtskrivande. Genom att enbart placera ljud fullt vänster/höger (de två uppspelningskanalerna i stereoformatet) i en mix utmanade jag min uppfattning av musikalisk balans ur ett mixtekniskt perspektiv. Jag arbetade med fyra låtar totalt, två helt från början för att fokusera på låtskrivarprocessen och två låtar som redan var skrivna för att fokusera på produktion.  Ljudbilden som skapades kändes obekant till en början och sedan naturligare över tid. Som mixtekniskt intresserad och som ofta lägger tid på att designa ljud så gav denna metod mig en konstnärlig knuff som gjorde att jag arbetade mycket snabbare än vanligt. Jag upptäckte även att musikaliska händelser i en ljudbild (exempelvis trumslag eller byte av ton) påverkade min uppfattning av balans och jag insåg att dessa händelser sträckte sig över frekvensspektret. Istället för att se på balans som något jämnt hela tiden så såg jag efteråt på balans som förhållandet mellan musikaliska händelser. Händelsetäthet och frekvensinnehåll påverkade min uppmärksamhet. Händelser med olikt frekvensinnehåll gav känslan av att de balanserade varandra, lägre frekvenser fångade min uppmärksamhet lite mer jämfört med högre. Jag insåg att jag tidigare underskattat vikten av panorering i en ljudbild och att det fanns mer för mig att utforska inom området, denna typ av panorering är definitivt något jag skulle använda mig av i framtida produktioner.

Vårt syfte är att undersöka hur svenska elitsatsande gymnasieelever finner en balans mellan studier, livsroller och idrotten, samt hur de tänker kring begreppet karriär och karriärplanering. Studiens titel ”Till vilket pris?”, syftar på en hypotes där elitsatsande ungdomar offrar möjligheten till att utforska andra livsroller, prioriterar idrotten framför studier och är mindre benägna att karriärplanera för framtiden. För att undersöka detta har vi intervjuat sju gymnasieelever som under gymnasieåren har valt att kombinera en elitsatsning inom idrott parallellt med studier. Under intervjuerna har informanterna fått besvara frågor gällande deras föreställningar om begreppet karriär, upplevd balans mellan livsroller och huruvida de anser sig få stöd för att fatta väl underbyggda val inför framtiden. Resultatet visar på en delad föreställning gällande begreppet karriär och hur detta påverkar deras karriärplanering. Majoriteten av informanternas föreställningar om begreppet karriär innefattade en form av progression, samt framgång och lycka. Föreställningen av begreppet återspeglar sig i karriärplaneringen, vilket visar sig i hur informanterna karriärplanerar i större utsträckning än vad som framgått i den tidigare forskning. Det visar även på en medvetenhet gällande informanternas framtida karriärer, dock karriärplanerar de i en bred bemärkelse då syftet med karriärplaneringen ännu inte är helt bestämt. Resultatet visar också på hur majoriteten av informanterna allt som oftast väljer att prioritera idrotten framför det sociala livet, och även framför studier. Majoriteten av informanterna menar på att det främsta stödet till att fatta väl underbyggda val inför framtiden kommer hemifrån. Resultatet har analyserats utifrån Career Development Theory och Teorin om Rationella Val.

Under de senaste åren har forskning presenterats som påvisar en försämring i balans, knä- och fotledsstabilitet under kvinnors ägglossningsfas, vilket föreslås kan medföra en ökad skaderisk under deras idrottsutövande. Under ägglossningen är nivåerna av könshormonet östrogen som högst. Östrogenet påverkar enzymet lysyloxidas som hämmar kollagensyntesen i senor och ligament. Detta medför möjligen en ökad instabilitet i exempelvis knä- och fotled under ägglossningen.  Syftet med studien var att undersöka hur vanligt förekommande det är att idrottande fertila kvinnor anger en försämrad balans eller ökad skadebenägenhet under ägglossningsfasen.  Studien var en retrospektiv observationsstudie med kvantitativ metod. En enkät skickades ut till föreningsidrottande kvinnor som tränade minst tre gånger i veckan. De kvinnor som använde hormonella preventivmedel exkluderades från deltagande. Totalt deltog 17 kvinnor i studien. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna visste när de hade ägglossning men inte angav några förändringar i knä- och fotledsstabilitet, balans och ökad skadebenägenhet under denna fas. Dock angav nästan en fjärdedel helt eller delvis en försämrad balans under ägglossningen och strax över en fjärdedel angav en ökad skadebenägenhet under ägglossningen. Inga tydliga slutsatser kan dras men förändringar i balans och skadebenägenhet under ägglossningsfasen kan i vissa fall förekomma hos idrottande kvinnor och bör då tas i beaktning vid övningar där höga krav ställs på balans eller där ökad risk för skada finns. Fortsatt forskning rekommenderas.

Sammanfattning Hybridarbete är ett relativt nytt begrepp som introducerades under Covid-19 pandemin.Begreppet innebär att arbeta både på kontoret och på distans och antalet människor somomfattas av arbetsformen i Sverige har ökat. Eftersom det är ett nytt fenomen finns en begränsadforskning på området. Syftet med studien är att undersöka hybridarbetarens upplevelser frånhybridarbetet och att utforska hur det påverkar balansen mellan arbete och privatliv. Vårafrågeställningar tar sikte på hybridarbeternas upplevelser av arbetsformen och hurgränsdragningar mellan privatliv och arbetsliv påverkas av hybridarbetet. Teorin i studien utgårfrån Goffmans dramaturgiska perspektiv och krav-kontrollmodellen som används för attanalysera sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa. Den kvalitativa studiens underlag är sjusemistrukturerade intervjuer med respondenter i varierande åldrar, kön och yrkesroller från ettinternationellt företag med kontor i Stockholm.Resultatet pekar på att hybridarbetsformen har gjort att balansen mellan arbete och privatliv harförbättrats. Detta kopplas till ökad flexibilitet i arbetet, främst när det kommer till att styra överegen tid och prioritera bland arbetsuppgifter. Studien visar också att den fysiska interaktionenpå kontoret är mer ansträngande än den digitala, samtidigt som den fysiska interaktionen ärsaknad om/när den uteblir. Den fysiska interaktionen kopplas till att bli störd av kollegor vilketinnebär en ansträngning som inte upplevs vid arbete på distans. Resultatet visar avslutningsvisatt professionalism är viktig när det kommer till fysisk självpresentation på kontoret medandigitala självpresentationen tillåts vara mer avslappnad. I hemmet är medarbetarna i sin“naturliga” miljö vilket upplevs som avslappnande jämfört med på kontoret då inramningenoch interaktionen inte är självvald.Slutligen kan vi konstatera att tidigare forskning och studiens resultat pekar på att medarbetarevill jobba i en hybrid arbetsform framöver. Detta talar för att mer forskning inom områdetbehövs vilket kan bidra till ytterligare ökad livskvalitet för medarbetare i Sverige och världen.

Personal Life Coaching is a new profession in Sweden. A Personal Life Coach wants to empower his/her client to make changes, clarify needs and reach goals. A coach can also be just a pivotal human connection for dialogue. The need for coaching has grown due to the societal changes and unsure rules on the labourmarket. Personal Life Coaching lays the groundwork for competence development and good health. / Personal Life Coaching är en yrkeskår under framväxt, framförallt i USA. En Personal Life Coach vill hjälpa individer att kartlägga sin tidsanvädning, sina mål i livet och få fram vilka drivkrafter som styr individens handlande. En coach kan också vara ett bollplank och ge social responsivitet. Allt detta syftar till att öka möjligheten för att individen ska kunna uttrycka sin fulla potential på jobbet och i livet, den faktiska kompetensen. Det handlar om vilken samhällssituation vi befinner oss i och hur detta har skapat ett behov av större individuellt ansvar. Ett annat behov är att vi, de flesta av oss i I-världen, befinner oss på Maslows sista steg i behovshierarkin, självförverkligandet - och dessa behov har föranlett en ny yrkeskår att uppstå. Vad är Personal Life Coaching? Hur blir man det och hur jobbar konsulter idag med detta? Dessa frågor och ett försök att inbjuda coachingen en plats inom kompetensutveckling sker också här. Coachingen utgår helt från det individuella perspektivet medan kompetensutveckling oftast härrör från en vilja att öka den organisatoriska effektiviteten och vinsten. De är dock beroende av varandra genom insikten att individens motivation är grundläggande för all förändring, varför det ena inte utesluter det andra. Både kompetensutveckling och coaching kan vara en hälsofrämjande åtgärd.

Subarachnoidalblödning uppstår ofta urakut och patienten behöver omgående få vård och behandling. Patienter som insjuknar i en subarachnoidalblödning är ofta i behov av intensivvård under en längre tid. Dessa patienter kan drabbas av huvudvärk och ljud- och ljuskänslighet i efterförloppet vilket inte är optimalt i den störande intensivvårdsmiljön. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med subarachnoidalblödning i en intensivvårdsmiljö. Sex intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet av att vårda denna patientgrupp intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes för att analysera data. Examensarbetets resultat redovisas utifrån två kategorier med sex tillhörande underkategorier. Ett övergripande tema Att hitta en balans i vårdandet framkom. Resultatet visade att intensivvårdssjuksköterskan upplevde att vården av patienter med subarachnoidalblödning var komplicerad eftersom flera omvårdnadsproblem saknade tydliga lösningar och intensivvårdsmiljön inte mötte patientens behov av lugn.

The purpose of the study was to increase understanding of how the personal brand stands in relation to the corporate brand in the real estate brokerage industry. In addition, the study addresses the management of the balance between personal brand and corporate brand from the corporate perspective. Currently, the services offered by real estate agents are similar (Gilbukh & Goldsmith-Pinkham, 2018). Consequently, differentiation through personal branding becomes more important. As personal branding has a great impact on success, the study attempts to create an understanding of how personal brands stands in relation to the company’s brand and how companies manage the balance between the two. There is no relevant research highlighting this phenomenon in the brokerage sector, which is what the study aims to do. A qualitative method has been applied by collecting data through semi-structured interviews. The sample of respondents in the study was determined by selecting experienced real estate agents as well as human resource managers, as they were the most appropriate for the study (Bryman, 2017). According to the study, personal brands stand strong against corporate brands in the real estate brokerage industry, mainly because the primary customer experience of the service is derived from the estate agent and marketing communication is strongly linked to personal branding. Customer loyalty is also linked to the estate agent, which reinforces the importance of the personal brand. Finally, the report looks at how companies manage the balance between the personal brand and the company’s brand. The study finds that there are opportunities for improvement to reduce staff turnover. Mainly by working to show continued appreciation in different ways and having a conversation with employees at an early stage about expectations on both sides.

Denna studie undersöker hur nordiska skogsindustrier för verksamhetsåret 2021 redovisar hållbarhetsinformation i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards. Skogsindustrins hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är högaktuellt och genomgår en stor förändring, där GRI kan vara ett hjälpande verktyg för harmonisering. Med utgångspunkt i legitimitetsteori undersöker studien hur balansen mellan positiv och negativ information upprätthålls. Bland den rapporterade negativa informationen identifieras ytterligare legitimitetsstrategier som används för att skapa, stärka eller återställa förlorad legitimitet. I undersökningen används en kvalitativ metod med kvantitativa inslag. GRI:s indikatorer delas subjektivt upp som positiva, negativa och neutrala indikatorer. Uppdelningen möjliggör en undersökning för hur balansen mellan positiva och negativ information upprätthålls, samt skapar förutsättningar för att identifiera legitimitetsstrategier. Studiens design skapar förutsättningar för direkta kopplingar till de ämnesspecifika miljömässiga och sociala rapporteringarna för att undersöka balansbegreppet, samt legitimitetsstrategiernas utsträckning bland de ämnesspecifika dimensionerna. Genom jämförelse av resultatet med tidigare forskning kan studien visa på hur den nordiska skogsindustrin förhåller sig gentemot andra branscher. Studien föreslår att balansen mellan positiv och negativ information i sin helhet upprätthålls, däremot förekommer sektioner i GRI-indexet där balansen är hämmad. Dessutom visar studien att det finns en hämmad balans mellan den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbarhetsrapporteringen i enlighet GRI. / This study examines how Nordic forest industries for the business year 2021 report sustainability information in accordance with Global Reporting Initiative (GRI) Standards. The forest industry's sustainability work and sustainability reports are highly topical and are undergoing a major change, where GRI can be a helpful tool for harmonization. Based on legitimacy theory, the study examines how the balance between positive and negative information is maintained. Among the reported negative information, additional legitimation strategies are identified that are used to create, strengthen or restore lost legitimacy. The study uses a qualitative method with quantitative elements. GRI indicators are subjectively divided into positive, negative and neutral indicators. The division enables examination of how the balance between positive and negative information is maintained and creates conditions for identifying legitimacy strategies. The study's design lays the foundation for direct connections to the topic specific environmental and social reports to examine the concept of balance, as well as the extent of legitimation strategies among the topic specific dimensions. By comparing the results with previous research, the study can show how the Nordic forest industry compares to other industries. The study suggests that the balance between positive and negative information is maintained as a whole, but there are sections in the GRI-index where the balance is inhibited. Furthermore, the study shows that there is an inhibited balance between the environmental and social dimensions in sustainability reporting in accordance with GRI.