Företag förväntas vara transparenta i sin hållbarhetsredovisning, men tidigare studier visar på att företag tenderar att undanhålla negativ information, och enbart förmedla positiv information. Därigenom brister ofta hållbarhetsrapporter vad gäller transparens-, och balansprincipen, vilka innefattar en korrekt återspegling av företagets verklighet, samt en balans mellan positiva och negativa aspekter på hållbarhet. Denna studie syftar därför till att undersöka vilken negativ information företag på Nasdaq Stockholm avslöjar i sina hållbarhetsrapporter, samt att bidra med förståelse för vad avslöjanden av negativ information kan bero på. Studien förhåller sig dels till resultat från tidigare forskning, dels teorier och ideologier inom hållbarhetsrapportering. För att verkställa studien med dess syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 65 stora företag på Nasdaq Stockholm, vars hållbarhetsrapporter studerades genom en innehållsanalys. Resultatet av studien bidrar med bevis för att majoriteten av den negativa information börsnoterade företag i Sverige avslöjar berör området miljö. Vidare konstaterar studien att företag med fler antal anställda, fler antal sidor hållbarhetsrapport, samt företag som tillämpar GRI-standarder avslöjar negativ information i högre utsträckning än företag med färre anställda, färre antal sidor, samt företag som inte tillämpar GRI-standarder.

Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv

Den traditionella svenska idrottsmodellen lutar sig tungt åt det ideella engagemanget. Särskilt inom barn och ungdomsidrott, där det vanligen är föräldrar och eldsjälar ser till att idrottsföreningen håller sig flytande. I Sverige finns det drygt en halv miljon ledare inom idrottsrörelsen, var av majoriteten är ideella, vilket formar en idrott tänkt för alla (RF:s Stadgar 2021). Idrott är, och har blivit mycket mer än bara rörelseglädje. Idrott åstadkommer känslor och engagemang, och inte minst, pengar. Problematiken infaller när den ideella föreningen förvaltar lika mycket kapital som ett mellanstort svenskt företag, där de ska balansera ideellt engagemang med en elitprestation. Den enkla lösningen på problemet är en avlönad styrelse vars uppdrag är att administrera föreningen, samtidigt tillgodose balansen mellan ideella- och kommersiella intressenter. Hur balansfördelningen faktiskt ska ske råder det delande meningar om.  En del argumenterar för hur idrotten skulle må bra av fler kommersiella aktörer och det kapital det medför. Medan andra diskuterar vilka negativa konsekvenser det skulle kunna anbringa föreningen och idrotten som helhet. Efter genomförda intervjuer med två elitföreningar samt en granskning av deras verksamhetsberättelser samt årsredovisning tycks det finnas ett recept för hur en balans ska kunna uppstå. Ledningen behöver medlemmarnas förtroende och beslut bör ske transparent med föreningens intressenter för att bygga upp ett positivt förtroendekapital. Därefter kan ett engagemang kring föreningens varumärke utvecklas med en autentisk publikupplevelse. Kommersiella intressenter ska vara välinformerade kring föreningens ekonomiska situation. Idrottsklubbarna beskriv sina kommersiella intressenter som samarbetspartners där det sker ett internt utbyte. Beroende på föreningens storlek har de möjlighet att skapa ett internt företagsnätverk, vilket gynnar kommersiella intressenter. Bland annat genom att knyta företagskontakter samt att de associeras med ett starkt varumärke. / The traditional Swedish sports model leans heavily on non-profit involvement, especially in children and youth sports, where parents and enthusiasts usually make sure that the sports association stays afloat. There are just over half a million leaders in the sports movement in Sweden, each of the majority non-profit, which shapes a sport intended for everyone (RF: s Stadgar 2021). Sport has become much more than just the joy of movement. Sport evokes emotions and commitment, and not least money. The problem arises when the non-profit association manages as much capital as a medium-sized Swedish company, where they must balance non-profit involvement with elite performance. The simple solution to the problem is a paid board whose task is to administer the association while satisfying the balance between non-profit and commercial stakeholders. There are divided opinions on how the balance distribution should take place. Some argue that the sport would feel benefit from more commercial players and the capital it brings. In comparison, others discuss what negative consequences it could have on the association and sports. After conducting interviews at two elite associations and reviewing their annual, there seems to be a recipe for how to achieve a balance. The management needs the members' trust, and decisions should be made transparently with the association's stakeholders to build a positive trust capital. After that, a commitment to the association's brand can be developed with an authentic experience. Commercial stakeholders must be well informed about the association's financial situation. The sports clubs describe their commercial stakeholders as partners where there is an internal exchange. Depending on the association's size, they can create an internal corporate network, which benefits commercial stakeholders—among other things, making corporate contacts and associating them with a strong brand. Something that benefits both parties.

Covid-19 pandemin innebar en stor förändring för anställda runt om i hela världen. För att minska smittspridningen övergick en mängd platsbundna arbeten över till arbete på distans där hushållet plötsligt förvandlades till arbetsplats. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka åtta medarbetares upplevelse av balansen mellan privat- och arbetsliv vid den tvingande omställningen till arbete på distans. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med en induktiv tematisk analys som resulterade i följande huvudteman som är namngivna enligt följande (underteman är namngivna inom parentes): Gränsdragning och segmentering vid tvingande distansarbete (arbetsplats i hushållet, strategier för att skilja mellan privat- och arbetsliv samt privat- och yrkesroll), flexibla arbetstider (avbrott i arbetet) och sociala aspekter (stöd). Studien påvisade att informanterna hade implementerat olika strategier och strukturer för att uppnå en gränsdragning mellan privat- och arbetsliv. Vissa genom fokus på miljön runt omkring och andra genom noggranna tidsbestämmelser. Överlag har informanterna haft en positiv inställning till arbete på distans med undantag för negativa upplevelser gällande sociala aspekter. / The Covid-19 pandemic had a big impact on employees around the world. To reduce the spread of infection, several on-site works was transferred to remote work, where the household was suddenly transformed into a workplace. The purpose of this qualitative study was to examine eight employees' experience of the balance between private and working life during the urgent transition to work from home. The transcribed material was analyzed with an inductive thematic analysis that resulted in main themes named as follows (subthemes are named in parentheses): Demarcation and segmentation in compulsory remote work (workplace at home, strategies for distinguishing between private- and working life and private- and professional role), flexible working hours (breaks at work) and social aspects (support). The study showed that the informants implemented different strategies and structures to achieve a demarcation between private and working life. Some through more focus on the environment. And others through precise working time regulations. Overall, the informants have had a positive attitude towards working at a distance, apart from negative experiences regarding social aspects.

Digital media producers operate in a constantly evolving digital world, that repeatedly presses for exploitation, but also creates opportunities for exploration. These two logics are fundamentally different, however could play a big role in promoting long-term sustainable growth if balanced correctly. This study aims to generate new knowledge regarding how self-employed digital media producers attempt to balance profession and hobby, while at the same time designing for a digital context. This equilibrium can give self-employed media producers an advantage in the new digital game plan - if they become aware of how they can tackle the accompanying challenges. To support the balance between exploitation and exploration, we have thus concretized and summarized strategies, tools and structures on how digital media producers can attain this balance.

Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.

Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.

Bakgrund: Caring (vårdande vård) är kärnan inom nursing (omvårdnad) och det sker i mötet mellan sjuksköterska och patient. Det bygger på en intim, personlig relation som på många sätt påminner och en vänskapsrelation dock skiljer sig denna relation från en autentisk vänskap då det ingår i sjuksköterskans ansvar att sörja för patienten. Att sörja för patienten på ett caring sätt och samtidigt upprätthålla en professionell distans är svårt och sjuksköterskor kan bli för engagerade med exempelvis utbrändhet som följd. Hur detta ska undvikas utan att förlora caring är dock inte utrett. Balansakten mellan närhet och distans är således komplicerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan hanterar balansakten mellan närhet och distans i vårdandet. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tio vetenskapliga artiklar analyserats med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom med tillhörande underteman; Inre förutsättningar; att bygga på kunskap, att välja sin egen väg och att acceptera situationen, Gränssättningar; att skydda självet och att skifta mellan roller och Yttre förutsättningar; att ha tillgång till support, att ha tid att vårda, att ta hänsyn till kontext och att patienten bestämmer nivån. Slutsats: God balans är inte något statiskt där ett tillvägagångssätt gäller för alla. Sjuksköterskor lär sig, genom erfarenhet och självkännedom, var gränsen för det personliga engagemanget går för just dem. Sjuksköterskan som är villig inför och förberedd på den emotionella investeringen arbetet innefattar är mer benägen att klara av det. Klinisk betydelse: Studien bidrar till ökad förståelse för sjuksköterskans balansakt mellan närhet och distans samt påvisar vikten av effektiv handledning då autentisk vårdande vård oundvikligt är en emotionell investering för sjuksköterskan. / Background: Caring is the essence of nursing and it occurs in the encounter between nurse and patient. It is built on an intimate, friendship like relationship but it differs from an authentic friendship in as much as it is the nurse’s assignment to care for the patient. To truly care for the patient and at the same time uphold a professional distance is difficult and nurses can become over-involved that can lead to burn outs. How to avoid over-involvement, without losing caring, is not as yet undisputed. The act of balancing between closeness and distance is thus complicated. Aim: To describe how nurses deal with the act of balancing between closeness and distance in caring. Method: A qualitative literary review of ten scientific articles analyzed with inspiration from content analysis. Findings: Three themes emerged with associated sub themes; Internal conditions; to build on knowledge, to choose your own path and to accept the situation, Setting limits; to protect the self and to switch between roles and External conditions; to have access to support, to have the time to care, to have regard for context and that the patient determines the level. Conclusion: Good balance is not something static where one truth serves all. Nurses learn, through experience and self-knowledge where to draw their personal line regarding emotional involvement. The nurse who is willing and prepared for the emotional investment that comes with the job is more likely to endure it. Clinical meaning: This study increases understanding of the act of balancing between closeness and distance that the nurse exercises in her or his work and underlines the need for effective tutoring as authentic caring is unavoidably an emotional investment for the nurse.

Research has shown that curiosity, professional self-doubt, deliberate practice, supervision and constructive coping skills provide good conditions for further development as an effective psychotherapist. Furthermore, research has shown that there seems to be a connection between the psychotherapist's well-being and treatment outcome. Several studies have shown that good self-care strategies reduce stress and prevent burnout, and highlight the importance of finding a balance between professional and personal life. The purpose of this study was to investigate how licensed psychotherapists view the need to maintain and further develop their psychotherapeutic competence, and how they relate to the balance between professional work and personal self-care. Six licensed psychotherapists were interviewed using semi-structured interviews, which were analyzed with systematic text condensation. The results showed that all of the participants remained interested in developing as a psychotherapist mainly through further education, but there were large individual differences in the perceived need for supervision and to systematically evaluate their own work. All participants highlighted self-care as important and had their own specific strategies. The participants also described how the organisation of their work affected their possibilities for both further development and their need for self-care. One conclusion of the study is that structures of supervision and evaluation of psychotherapies, both in public and private healthcare, are important areas of development, as well as providing conditions for psychotherapists self-care.