Denna studie syftar till att undersöka hur förskolans fysiska miljö är utformad utifrån de yngsta barnen och vilka material barnen har tillgång till. Fokus har legat på att genom observationer kartlägga miljöer och material på fyra förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Studien utfördes som en kvalitativ observationsstudie under november 2018. Av de förskolor som medverkade var både kommunala och privata huvudmän representerade. Det fanns också en variation på hur barngrupperna såg ut på de olika förskolorna. Vår studie gick ut på att observera vilket material och vilka miljöer 1- till 3-åringar hade tillgång till. Studien bygger på tidigare forskning om barns inflytande och förskolans miljöer, samt teorier om barnperspektiv/barns perspektiv och barns platser/platser för barn. Med dessa begrepp gjordes analyser utifrån det material vi samlat in under våra observationer. I resultatet framgår en detaljerad beskrivning av de olika förskolornas miljöer och material. Våra slutsatser utifrån denna studie är att de yngsta barnen riskerar att inte ha tillgång till material och miljöer i förskolan, och att detta begränsar barnens inflytande. Utifrån vår studie rekommenderar vi att vidare forskning fokuserar på vuxenintervjuer och vidare observationer (med och utan barn).

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna bestod av fem barn i varje grupp, en grupp i varje skola. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:Vad har barn för tankar om sina framtida yrkesval? Är etnicitet en viktig faktor i barns tankar kring framtida yrkesval?Anser barn att de har bättre eller sämre livschanser beroende på den etniska bakgrunden?Resultatet av intervjuerna visar att barnen i de två olika skolorna inte påverkades av deras etniska bakgrund angående sina tankar kring deras framtida yrkesval. Resultatet visar att ett starkt samband mellan den sociala miljön och barnens fritidsintressen påverkade barnens tankar kring framtiden.

Sammanfattning Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Resultat Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades. Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt. Deras berättelser tyder   på att de inte har vana att öva delaktighet och efterfrågar den då heller   inte. De har tankar om läsning och läsundervisning men delger dem oftast   inte. Om elever får vana att vara mer delaktiga i arbetet kan deras tankar och   upplevelser som de berättar om utifrån sitt perspektiv användas för att   bemöta variationen bland eleverna. Deras uppfattningar kan vara en del av   utgångspunkten för ett mer vidgat specialpedagogiskt perspektiv och bidra   till större flexibilitet vad det gäller de pedagogiska arbetsformerna inom   klassrummets ram.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent. / I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.

Tematisk undervisning beskrivs som ett verktyg där eleverna ges utrymme till att skapa och använda sina egna idéer, där undervisningen bildar en helhet och olika ämnesområden flätas samman. I denna studie kommer vi att undersöka utifrån barndomssociologin och ett relationellt perspektiv hur inkludering, elevers delaktighet och inflytande beskrivs av fritidshemslärare, vilka hinder och möjligheter fritidshemslärare ställs inför när det handlar om att ta vara på barns perspektiv, samt vilka kunskaper och förutsättningar fritidshemslärare behöver för att planera och genomföra tematisk undervisning på fritidshemmet. Vår datainsamling består av intervjuer med fritidshemslärare samt en enkät riktad mot all personal som arbetar eller har arbetat tematiskt på fritidshemmet. Resultatet pekar på vikten av elevers inflytande och delaktighet, men också att lärares tolkning av Läroplanens syfte och centrala innehåll ofta inte ger utrymme för elevers intressen, delaktighet och inflytande. Ramfaktorer togs även upp som en viktig del i planering och genomförandet av den tematiska undervisningen. / Thematic teaching is described as a tool where students are given space to create and use their own ideas, where the education forms a broad summary and different subject areas are intertwined. In this study, we will investigate from the sociology of childhood and a relational perspective how inclusion, students' participation and influence are described by the after-school teachers, what obstacles and opportunities after-school teachers face when it comes to taking advantage of children's perspectives and what knowledge and conditions after-school teachers need to plan and implement thematic teaching at the after-school recreation centre. Our data collection consists of interviews with after-school teachers and a survey aimed at all staff who work or have worked thematically at the after-school recreation centre. The results point to the importance of students' influence and participation, but also that teachers' interpretation of the curriculum's purpose and central content often does not leave room for students' interests, participation and influence. Framework factors were also mentioned as an important part of the planning and implementation of thematic teaching.