Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken.

The purpose of the study was to investigate if empathic communication (see definition further down) can contribute to children´s participation in a preschool environment. The purpose is answered through my research questions: Does the preschool teachers work through an empathic approach, and if so how is it manifested in their cooperation with the children? Empathic communication in this context is equated with the term non violent communication; (nvc) an approach and a model of communicating with empathy, compassion and openness, which in itself, may contribute to less violent language and actions among children and adults, as well as greater cooperation and participation levels in their activities. The empirical data for this qualitative theses was collected through two interviews with two preschool teachers working in one nvc oriented preschool. I used semi-structured interviews, which is characterized by open questions and a curious and open attitude for me as an interviewer, where I tried to follow the interviewee by asking follow-up questions. Another part of the material I collected through non-participating observations of twelve children and one preschool teacher, in their everyday activities in a nvc oriented preschool. The theoretical understanding is based on the socio cultural perspective, a theory used to describe awareness of circumstances surrounding individuals and how their behaviors are affected specifically by their surrounding, social and cultural factors. This perspective also relates to how we communicate, understand, relate and cope with one another. The three socio cultural concepts cooperation (described through Vygotskijs theories), children´s participitation and empathy, (all parts of the nvc process), are presented and  described as a ground for the analyze of my empirical data. The Results presents the observations and the interviews, analysed through the social cultural view, in line with Vygotskijs theories of cooperation, as well as through the implication of the concepts children´s participation and empathy. The results are also discussed in the sight of the results of two research surveys, presented in my essay, one investigating the effect of using the nvc as a model in preschools, the other one investigating children´s particiaption in a preschool environment. The conclusions of the study are that empathic communication (nvc) in many ways, can contribute to children´s participation in a preschool environment. This is seen in the interviews and confirmed in the observations; in the children´s behaviors, preschool teachers approach and the unity in their cooperation. The results of this study is also confirmed by other studies in the research field. However, to consolidate my conclusions further, more and deeper studies in this area is needed.

Studiens syfte var att ta del av förskollärares erfarenheter och vinna kunskap om att möjliggöra delaktighet och inflytande för barn i språklig sårbarhet med fokus främst på de äldre barnen i förskolan (3–6 år). Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fem förskollärare, alla med erfarenhet av att arbeta med barn i språklig sårbarhet. Studien är genomförd i norra Sverige. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som proximala utvecklingszonen, mediering och artefakter är centrala begrepp. Resultatet visar att uppdraget med delaktighet och inflytande inte är helt lätt att redovisa där samtliga förskollärare påvisar en osäkerhet. Delaktighet beskrivs främst som att barnen får utöva delaktighet genom att vara delaktiga i vardagsaktiviteter som bland annat att torka stolar och bord efter en måltid. Inflytande ges barnen genom att de kan påverka vad de vill ha för grönsaker på tallriken, vilken bok som ska läsas, vilket innehåll i projektarbete eller temaarbete barnen är nyfikna på. Resultatet påvisar att för att barn i språklig sårbarhet ska kunna utöva delaktighet och inflytande används alternativt och kompletterande kommunikationsredskap som bland annat TAKK och GAKK. Förskolläraren måste vara öppen för barns kroppsspråk och göra tolkningar av vad barnen förmedlar.

Syftet är att studera hur förskollärare arbetar med barns delaktighet i utformningen av förskolans miljö. Fem interjuver har genomförts på respektive förskollärares avdelning, alla förskolor befinner sig i mellersta Skåne. Resultatet visar att förskollärares barnsyn påverkar barns möjligheter till att påverka och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö. Att i samspel mellan den vuxne och barn synliggörs barnsynen samt om den vuxne har en tillåtande attityd eller inte till att låta barn vara delaktiga. Det är viktigt med samspel, så att den vuxne kan ta del av barns tankar och intressen, samt bearbeta olika händelser tillsammans. Förskollärarna har en viktig uppgift att stärka det enskilda barnet och utmana dem i vardagen, så att de finner det lustfyllt att vara delaktiga, känna sig höra och sedda. Begrepp som återkommer och behandlas i studien är barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet och samspel. Det insamlade materialet har analyserats med livsvärldsfenomenologin och ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att få svar på våra forskningsfrågor.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de arbetar med måltiderna pedagogiskt. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur upplever pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltiderna? Samt vilka olika förhållningssätt kan urskiljas utifrån pedagogernas arbetssätt vid de pedagogiska måltiderna? Syfte och frågeställningar besvaras genom enkäter med kvantitativ ansats och med inslag av en kvalitativ del. Ett begrepp vi lägger tyngd vid i studien är pedagogisk måltid. En pedagogisk måltid innefattar omsorg, lärande och fostran. I studien har resultatet visat att pedagogerna upplever att de har ett positivt bemötande mot barnen i måltidssituationerna. Det är endast en minoritet av respondenterna som agerar utifrån exempelvis tvång i måltiden.

Följande undersökning handlar om hur barns inflytande ges utrymme av pedagogerna inom förskolans verksamhet. Studien kommer visa vad pedagogernas bemötanden till barnens initiativ beror på och vilka faktorer som ligger till grund. Intresset för området kommer ifrån tidigare erfarenheter inom förskolans verksamhet och tankar samt funderingar som då uppstått. Syftet med studien är att undersöka hur barns initiativ bemöts i förskoleverksamheten och hur pedagogerna resonerar kring det. De metoder som använts är ostrukturerade observationer som genomförs med fältanteckningar samt ostrukturerade intervjuer, vilka vi valt att kalla efterföljande samtal. Detta eftersom samtalen kan och har gett oss en djupare förståelse kring hur pedagogerna tänker kring de bemötanden av barnens initiativ som vi observerat. Resultatet visar att pedagogernas bemötande till barnens initiativ delvis beror på brist av tid, planerade aktiviteter, synsätt till barns inflytande och även hur situationen ser ut.

Studien fokuserar på barns flerspråkighet. Syftet är att fördjupa kunskapen om barns förhållningssätt till flerspråkighet i förskolor med flerspråkiga barn. Studien genomförs i två förskolor som består av flerspråkiga barn. Studiens data har konstruerats med en kvalitativ studie ur ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att barnen vanligtvis kommunicerar genom det svenska språket och att goda relationer har en positiv påverkan på barns förhållningssätt till flerspråkighet. Slutsatsen som dras är att relationer har en betydelse i barns motivation till att kommunicera på flera språk.

No description available.

Syftet men det här examensarbetet är att bidra med kunskaper om barns delaktighet ur ett Sydafrikanskt perspektiv. Detta sker genom att undersöka hur pedagoger, lärare och barnskötare ser på barns delaktighet i Sydafrikanska förskolor.  Studien bygger på tre frågeställningar som skapats utifrån studiens syfte. Genom kvalitativa intervjuer har jag i en lugn miljö intervjuat fem lärare i tre olika Sydafrikanska förskolor, utifrån en intervjuguide där respondenterna fått uttrycka sig fritt i sina svar. Intervjuerna bygger på att tillsammans med respondenterna skapa en bild av respondenternas tankar och arbetssätt kring barns delaktighet. Studiens resultat visar att respondenterna anser att delaktighet sker genom att barnen är delaktiga och involverade i aktiviteter samt när de samspelar med andra personer. För att främja barns möjligheter till delaktighet i verksamheten menar respondenterna att det viktigt med planering tillsammans med sina kollegor samt att arbeta tematisk utifrån barns intressen. / This study aims to contribute to the knowledge about children’s participation in preschool from a South African perspective. I have examined how teachers, preschool teachers and kindergarten teachers thinks about and work with children's participation in South African preschools. The study was carried out through qualitative interviews. I have interviewed five teachers in three different South African preschools. The interviews were based on an interview guide that allowed the respondents to express themselves freely in their responses. The interview questions was formulated to provide insight into the respondents understanding of, and work with children's participation. The results of the study shows that the respondents considers that participation takes place when the children participate and get involved in activities and when they interact with other people. In order to promote children’s opportunities for participation the respondents consider it important to plan together and to work thematically based on the children’s interests.

I det här examensarbetet var syftet att utforska hur några förskollärare uppfattar begreppen delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och hur de arbetar med detta i praktiken. I studien fokuseras maktstrukturer och normerande praktiker som råder i förskolan och hur dessa kan ha en negativ inverkan på barns möjligheter att göra sin röst hörd och få ett reellt inflytande över sin vardag. Studien belyser hur dessa maktstrukturer och dominerande diskurser kan rubbas genom att inta ett barnperspektiv. För detta syfte genomfördes den kvalitativa studien på tre olika avdelningar och förskolor och med barn mellan 1–5 år där både intervju av en förskollärare och observation av en samlingssituation genomfördes. Resultatet pekar på att förskollärares förhållningssätt, de normerande praktikerna påverkar barnens möjligheter till delaktighet och inflytande samt att yttre faktorer som personalbortfall, tidspress och stora barngrupper utgör hinder för att utföra det demokratiska uppdraget som framhålls i förskolans läroplan. En övergripande slutsats som kan dras utifrån arbetet är att barns delaktighet generellt är inskränkt.