Sammanfattning Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Resultat Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om barns inflytande i förskolans innemiljö. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att synliggöra pedagogernas uppfattningar. Studien har varit inspirerad av hermeneutiskt perspektiv där ansatsen har varit att tolka pedagogernas uppfattningar. Resultatet har kategoriserats utifrån vårt syfte och frågeställningar, det insamlade materialet bildade flera underkategorier utefter de uppfattningar som pedagogerna uttryckte. Sammanfattningsvis framkom det i resultatet att pedagogerna visade en medvetenhet om att deras egna förhållningssätt och arbetslagets arbetssätt kan ha en betydelse för i vilken utsträckning barnen kan få inflytande. De visade också en medvetenhet om att materialets tillgänglighet och lokalernas utformning kan ha en påverkan i hur barns inflytande kommer till uttryck. I diskussionen har vi analyserat pedagogernas medvetenhet och kopplat det till tidigare forskning. Slutsatsen vi drog av pedagogernas utsagor handlar om att pedagogernas förhållningssätt, barnsyn samt lokaler och materialtillgänglighet kan ha inverkan på hur barns inflytande synliggörs i verksamheten. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

No description available.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:• Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?• Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra. Pedagogerna menar att det har fungeratbra då barnen har fått vara med och påverkat, exempelvis i utformningav aktiviteter. De menar vidare att det har gått mindre bra då de hargett barnen möjlighet till att ta ansvar som barnen inte har klarat av,bland annat på grund av ålder och mognad. Tidsbrist, rutiner ochblandade åldersgrupper är andra svårigheter som framkommer. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det. </p>

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det.

I läroplanen för förskolan Lpfö-98 står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus.   Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år.   Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus. Vilket inflytande barnen ges och på vilket sätt de kan vara med och påverka innehållet i samlingen är beroende av lärarens förhållningssätt och synen på barns lärande. / In the curriculum for preschool "Lpfö-98" it states that the children attending preschool shall be given the opportunity to be both indoors as well as outdoors and that being outdoors shall give the children the opportunity to play in a planned and natural environment. The purpose of the study is to discover if, and how the circle time as a planned activity, differs if it is indoors or outdoors. The purpose is also to see how the form and contents of the circle times outdoors, encourage childrens' participation and influence.   Data collection methods are: video recording/observation using a digital video camera and feedback on videotaped observation – interviews with teachers in the form of talk about subjects based on the videotaped circle time context. In the study participated two teachers, who are working in preschool with 3-5 year old childrens'.   The result shows that the circle times indoors and outdoors have similarities when it comes to form, the teachers' attitude and the childrens' influence. It´s clear that the difference that the result shows, deals with teachers different ways to work with circle times and not their ways to use the many encourages that the outdoor environment offers. The childrens' chances to influence doesn't depend on if the circle time is indoors or outdoors. In which extent and in which way the children can influence the contents of the circle times is depending to teachers’ different attitudes and the sight on childrens' learning.

<p>I läroplanen för förskolan <em>Lpfö-98</em> står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus.</p><p> </p><p>Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år.</p><p> </p><p>Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus. Vilket inflytande barnen ges och på vilket sätt de kan vara med och påverka innehållet i samlingen är beroende av lärarens förhållningssätt och synen på barns lärande.</p> / <p>In the curriculum for preschool "Lpfö-98" it states that the children attending preschool shall be given the opportunity to be both indoors as well as outdoors and that being outdoors shall give the children the opportunity to play in a planned and natural environment. The purpose of the study is to discover if, and how the circle time as a planned activity, differs if it is indoors or outdoors. The purpose is also to see how the form and contents of the circle times outdoors, encourage childrens' participation and influence.</p><p> </p><p>Data collection methods are: video recording/observation using a digital video camera and feedback on videotaped observation – interviews with teachers in the form of talk about subjects based on the videotaped circle time context. In the study participated two teachers, who are working in preschool with 3-5 year old childrens'.</p><p> </p><p>The result shows that the circle times indoors and outdoors have similarities when it comes to form, the teachers' attitude and the childrens' influence. It´s clear that the difference that the result shows, deals with teachers different ways to work with circle times and not their ways to use the many encourages that the outdoor environment offers. The childrens' chances to influence doesn't depend on if the circle time is indoors or outdoors. In which extent and in which way the children can influence the contents of the circle times is depending to teachers’ different attitudes and the sight on childrens' learning.</p>

In the curriculum for Swedish pre-school the focus is mainly on five concepts. These are care of the children, learning, influence, rearing and security. These concepts are to characterize the activities of the pre-school in Sweden. Back in time the focal point of pre-school activities for young children was mainly on security. The learning part became more prominent as the children grew older. When speaking to teachers and parents I do sense that some believe this is the case even nowadays. They seem to suppose that pre-school for young children are only babysitting and not until the children get older they will get the opportunity to start learning. Is this how pre-school for the youngest children is functioning? My aim with this essay is to find out how the pre-school teachers are motivating their work and also how they are using the curriculum. In my search for significant material for my essay I visited two pre-schools where I interviewed four teachers and also performed observations. The empirical material I came across during interviews and observations was then compared to previous research made by other researchers. My result shows that teachers of pre-schools for younger children strictly work among the goals of the curriculum. The activities all have an obvious purpose and are linked to the curriculum. One of the main activities in investigated pre-schools is playing. Playing sessions are according to the teachers used for many reasons. By playing the children will not only learn how to behave in a group but also attain knowledge of new words and concepts, imaginativeness and taking turns. Likewise activities such as different kinds of language activities, singing and creating appear to be common in these pre-schools. The care of the children do occupy a big part of the day at pre-schools for young children but even so, these moments are used for learning.

Syftet med denna essä är att undersöka frågor kopplade till samlingens roll på förskolan och det dilemma som pedagoger ställs inför då barn inte vill delta. Det undersökningsmaterial som essän utgår från är en självupplevd samlingssituation, skriven som en berättelse. Denna situation är komplex och väcker många frågor. Essäns huvudfråga är: Hur kan man som pedagog förhålla sig till när barn inte vill delta i samlingen? I denna text kan man läsa om samlingens roll i förskolan, både ur ett historiskt och ett pedagogiskt perspektiv. Hur kommer det sig att samlingen har blivit ett sådant självklart inslag i förskolans verksamhet? Ett tema i texten är makt samt hur maktrelationen ser ut mellan pedagog och barn. Essän utforskar även vilka möjligheter barnen ges till inflytande i samlingen, samt hur man som pedagog kan arbeta mer inkluderande. Essän behandlar även frågor kring normer och etik. Michel Foucault, Jesper Juul, Jan-Olav Henriksen och Arne Johan Vetlesen är några av de personer som essän inspirerats av i de teoretiska utgångspunkterna.