Den här litteraturöversiktens syfte är att undersöka vilka begränsningar och möjligheter som finns för arbetet med barns inflytande i förskolan, utifrån artikel 12 i Barnkonventionen och Shiers (2001; 2010) delaktighetsmodell. Barnkonventionen har funnits sedan 1989, och har ratificerats av ett stort antal länder. I Sverige har Barnkonventionen varit lag sedan den 1 januari 2020, vilket gör frågan aktuell. Studierna i litteraturöversikten kommer från olika länder i världen och är utförda i olika former av förskoleliknande verksamhet, för barn upp till 6 år. Artikelförfattarna har använt olika metoder för att undersöka hur barn i förskolan får inflytande över verksamheten, bland annat observationer, intervjuer och enkäter. Resultaten visar att barn i många fall har visst inflytande, men att det är de vuxna i förskolan som har makten att dela med sig av inflytandet till barnen. Om vuxna inte delar med sig, kommer barnens inflytande att vara inget eller litet. Det är också viktigt att barn för att kunna använda sitt inflytande, får undervisning i hur de kan ska kunna göra det på ett bra sätt. Resultaten visar att pedagoger behöver förhålla sig på olika sätt till barnen beroende på deras ålder. De yngre barnen behöver pedagoger som är med dem i leken och andra situationer för att deras initiativ till inflytande ska uppmärksammas och göra skillnad. De äldre barnen visar sig ta större initiativ till inflytande när pedagoger tar ett steg tillbaka och låter barnen förhandla och kompromissa med varandra, istället för med pedagogen. Huvudmän och ledare för förskoleverksamhet behöver göras uppmärksamma på vilken kompetens som krävs hos pedagoger i förskolan för att barn ska få inflytande över verksamheten. Mer forskning behövs, för att undersöka i vilken grad barn behöver närvarande vuxna för att utöva inflytande på ett bra sätt. / This literature review aims to investigate the possibilities and obstacles for child participation in early childhood education, related to article 12 in the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC). The UNCRC was adopted in 1989, and has since then been ratified by most countries. In Sweden the UNCRC has been a national law, since January 1st 2020. The studies in this review were made in different countries from all over the world, in different types of early childhood education for children 6 years or younger. The results show that children do have participation in some ways, but that child participation is dependent on educators who share their power with the children. They also show that children need to be educated in their right to participation to practice their rights in a good way. An additional result shows that younger children need educators to take part in their doings, to make sure their initiative to agency is being noticed and taken care of. Older children need the educator to take a step back from their role as a leader, and let the children negotiate with each other instead of with the educator. Additional research is needed to study the connection between educators grade of power and children’s participation in different ages.

Det finns många studier som utgår från barnperspektiv och makt, men färre som berör pedagogernas agerande utifrån ett maktperspektiv. Därför har jag valt att inrikta mig på material, plats och rum på förskolan, sett ur ett maktperspektiv med det psykosociala som bakgrund. Syftet med studien har varit att klarlägga vad som (hos pedagogen) ligger bakom val av placering av material. Studiens syfte besvaras genom tre ställda frågor; Vilket material blir viktigast att synliggöra för barnen, utifrån pedagogernas synvinkel? Hur kan pedagogernas relationer till materialet förklaras utifrån vald placering på förskolan? Samt hur kan pedagogernas attityd kring materialets placering förklaras utifrån ett maktperspektiv?  Studien innefattar både ett kvalitativt och ett kvantitativt metodval då enkäter som strukturerade intervjupersoner, det vill säga pedagoger från två avdelningar på en förskola har svarat på, men för att få bättre validitet till arbetet har jag valt att presentera viss data i form av cirkeldiagram som ska förtydliga resultatet från enkäten.  I arbetet har jag använt mig av teorier som utgår från ett maktperspektiv och appliceras på pedagogens roll i huruvida material väljs att placeras, samt hur ett lärande i rummet bir beroende av pedagogens syn på pedagogik. Vidare appliceras dessa teorier på utfallet för pedagogernas syn på material och deras inställning till densamme för att synliggöra hur makt ter sig i sammanhanget. Resultatet från enkäterna påvisar en komplexitet, vilka blir beroende utav olika faktorer så som; pedagogens egna syn på lärande, pedagogens egna specialområden, rutinmässiga faktorer (de som förekommer varje dag och upprepas i förskolan), säkerhet, lärmiljö, pedagogens syn på maktperspektiv, otillgänglighet och ointresse. De pedagogiska inriktningarna och pedagogens syn på sin professionalitet kommer att bli ledande för ett gemensamt konstruerat rum, där ett intressant och givande lärande ska ske. Säkerhetsaspekten visade sig bli en viktig faktor hos samtliga tillfrågade pedagoger. För val av placering av material blir således pedagogernas syn på lärande och pedagogik, med en säkerhetsaspekt, som bakomliggande faktor till hur lärmiljön utformas, och tillgänglighet av material framkommer.

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats. Resulta-ten av undersökningen visar att pedagogiskt förhållningssätt styrs i högsta grad av vilken barnsyn pedagogen har och hur länge de har arbetat. / Preschool teachers view of pedagogical relations in preschool

Denna studie syftar till att analysera vuxnas styrning, barns mothandlingar och relationen mellan dessa för att förstå barns roll som aktörer i förskolan. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av fältanteckningar under observation på en förskola. Vår egen roll, reaktioner på barnens motstånd och vår delvis omedvetna styrning i observationen gjorde att även känslor, tankar och intentioner kunde analyseras. Materialet analyserades med hjälp av Foucaults teorier om makt, där begreppet maktrelationer gör det intressant och möjligt att inte bara analysera vuxnas styrning av barn utan istället både barn och vuxnas handlande, och Bachtins teori om karnevalen, där karnevaliska element såsom hån och skratt beskrivs som verktyg för att gå bortom normer. Sammanfattningsvis blev slutsatserna att vi såg att vår styrning inte bara sker för att få effekt på barns handlingar utan även sker som en effekt av att vi känner att vi inte har kontroll vilket visar att barnen i högsta grad är aktiva deltagare i maktrelationen. Ser vi barnen som aktörer i maktrelationerna måste vi även se dem som medskapare med verkligt inflytande på vardagen i förskolan. Dessa slutsatser ger oss ett nytt perspektiv på de populära uttrycken ”barns inflytande” och det ”kompetenta barnet”.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien är att ta reda på vilket syfte pedagogerna har med upplägget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. Våra frågeställningar är: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och påverkar verksamhetens planering? Dessa frågor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera våra data utifrån styrdokumenten och begreppet didaktik. I resultat- och analyskapitlet kopplar vi även empirin till tidigare forskning om små barns lärande, kvalitet i förskolan och planering av förskoleverksamhet. I vår studie har vi bland annat uppmärksammat en problematik med dessa pedagogers planering i förhållande till små barn och föräldrars inflytande.

No description available.

Denna studie handlar om barns inflytande i förskolan och vad detta kan innebära utifrån olika synsätt. Studien syftar till att undersöka hur barns inflytande kring den fysiska miljön på förskolan kan framstå i praktik. I denna kvalitativa studie undersöks pedagogers och barns egna tankar och reflektioner kring barns inflytande i förskolan. För att ta reda på detta har två metoder använts varav den första är enkäter till pedagoger och den andra är semistrukturerade intervjuer med barn. Studien utgår från den barndomssociologiska teorin med tillhörande centrala begrepp där barnperspektiv och barns perspektiv används för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet av denna studie indikerar att barns inflytande över den fysiska miljön uppvisar likheter och skillnader utifrån ett barnperspektiv och barns perspektiv. Den visar bland annat på att pedagoger ger barn inflytande genom att vara lyhörda för deras intressen men att ekonomiska aspekter kan begränsa i vilken utsträckning som barnen kan ges inflytande. I intervjuerna med barnen framkom det att barnen upplever att det till största del är pedagogerna som bestämmer över hur miljön ska utformas och vilket material som ska finnas. Barnen uttrycker bland annat att de skulle vilja få vara med och påverka hur olika rum byggs upp men även att få mer inflytande över det material som beställs in till avdelningarna.

Syftet med denna studie är att undersöka olika tillvägagångssätt som förskollärare använder för att främja barns inflytande i planerad undervisning, samt vilka utmaningar arbetet medför. Vi har valt att undersöka detta mot bakgrund av den osäkerhet bland förskollärare som tidigare forskning visat på inom området. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ studie där sex förskollärare intervjuats för att komma närmare deras perspektiv. Barnsyn har sedan använts som ett teoretiskt begrepp när intervjuerna analyserats. De tillvägagångssätt och utmaningar som framkommit under intervjuerna har därför satts i relation till barnsyn, med fokus på idén om det kompetenta barnet. Resultatet visar att förskollärarna har en samstämmig syn på barn som kompetenta och visar en strävan mot att öka barns inflytande i förskoleverksamheten. Resultatet visar även att barns intressen är en återkommande utgångspunkt för att ge barn inflytande i planerad undervisning. Däremot är det även barns intressen som framkommer som den främsta utmaningen i arbetet då förskollärare upplever en svårighet i att tillgodose alla barns intressen. Den slutsats vi kan dra utifrån denna studie är att ett arbete som främjar barns inflytande kräver en engagerad, aktiv, närvarande och lyhörd förskollärare som ser barn som kompetenta individer. Däremot kan vi med utgångspunkt i de intervjuer som gjorts konstatera att det krävs en förändring på politisk nivå för att förändra förskoleverksamheten så att förskollärarna får de förutsättningar som krävs för att kunna säkerställa att alla barn får känna inflytande i förskolans undervisning.

This study focuses on the youngest children's participation and influence in the planned teaching in preschool and preschool teachers' perceptions of this phenomenon. The purpose of the study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason about the youngest children's participation and influence in the planned teaching in preschool. A qualitative method with semi-structured interviews has been used to get answers to the study's purpose and questions. The collected empirical data was analyzed using a phenomenographic method approach. We have also used concepts from childhood sociological theory in the analysis of the outcome in order to gain a deeper understanding of the pre-school teachers' perceptions of the phenomenon.  The results show three categories in how the preschool teachers view the phenomenon of the youngest children's participation and influence in the planned teaching in the preschool. Within the category of the preschool teacher's approach, it emerged that the preschool teachers perceive that they need to be responsive and attentive to the youngest children. In the democratic approach category, it appears how the preschool teachers perceive that they are working to enable the youngest children to influence and participate. Two aspects emerged in the category of challenges. These are organizational challenges as well as the lack of the youngest children's verbal language. The study's conclusion shows that responsive and attentive educators are required, who are aware of the youngest children's way of communicating in order to enable the youngest children's participation and influence in the planned teaching. In conclusion, a well-planned organization is needed to enable the participation and influence of the youngest children. / Denna studie fokuserar på de yngsta barnens delaktighet och inflytande i denplanerade undervisningen i förskolan och förskollärares uppfattningar av dettafenomen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärareresonerar kring de yngsta barnens delaktighet och inflytande i den planeradeundervisningen i förskolan. En kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer har använts för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Deninsamlade empirin analyserades med hjälp av en fenomenografiskmetodansats. Vi har dessutom använt oss av begrepp från denbarndomssociologiska teorin i analys av utfallet för att få en djupare förståelsegällande förskollärarnas uppfattningar kring fenomenet.I resultatet framkommer tre kategorier i hur förskollärarna ser på fenomenet deyngsta barnens delaktighet och inflytande i den planerade undervisningen iförskolan. Inom kategorin förskollärarens förhållningssätt framkom det attförskollärarna uppfattar att de behöver vara lyhörda och inlyssnande gentemotde yngsta barnen. I kategorin demokratiskt förhållningssätt framgår det hurförskollärarna uppfattar att de arbetar för att möjliggöra för de yngsta barnensinflytande och delaktighet. Två aspekter framkom i kategorin utmaningar.Dessa är organisatoriska utmaningar samt avsaknaden av de yngsta barnensverbala språk. Studiens slutsats visar att det krävs lyhörda och inlyssnandepedagoger, som är medvetna om de yngsta barnens sätt att kommunicera föratt möjliggöra för de yngsta barnens delaktighet och inflytande i den planeradeundervisningen. Avslutningsvis behövs en välplanerad organisation för attmöjliggöra de yngsta barnens delaktighet och inflytande.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån barnperspektiv. Studien inriktar sig mer specifikt på hur barn uttrycker sitt inflytande om förskolans verksamhet och särskilt dess inomhusmiljö och material. Vi har använt oss av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv för att ta del av barnens uttryck. Vi har även använt oss av begreppen ”human beings” och ”human becomings” för att få syn på om barnen är eller blir i sitt inflytande i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad genom deltagande observationer samt samtal med barn. Analysmetoden är tematisk där studiens teman har arbetats fram utifrån analys av samtalen med barnen och de deltagande observationerna. Studiens teman har även arbetats fram genom att analysera empirin utifrån begreppen ”human beings” och ”human becomings”. Resultatet visar att barnen ges många valmöjligheter i förskolans verksamhet men att de oftast inte haft möjlighet att påverka förskolans inomhusmiljö och material. Resultatet visar också att tillgängligheten i inomhusmiljön och av materialet på förskolan varierar. Begreppet inflytande och dess innebörd är något som barnen inte har stor kunskap om därför blir en slutsats att barn måste göras mer medvetna om deras möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet.