A qualitative study that examines the view of book conversations and its relation to norms from a critical literacy perspective.  The truth of a book does not have to be the only truth.  As individuals living in society, we are constantly influenced by norms of the outside world in the form of images and texts. From a child’s perspective, it is not easy to categorise and understand all information, as well as to question what is true or not. Therefore, we believe that preschool is an important arena where we can exchange experiences and take on texts and images together to create an understanding and a place to problematize and reconstruct norms. This qualitative study is based on interviews, where the purpose is to examine and analyze the experience of preschool teachers and child educators of book conversations in relation to norms. We seek to answer the two following research questions: How do preschool teachers and child educators reflect about book talks and their role in in preschool in relation to norms? And what significance do preschool teachers and child educators believe that book conversations in preschool have for children's learning regarding norms? To answer how the preschool works to make visible and reconstruct norms and values, this study relates to the concept of critical literacy. In summary, it can be described as a process where the ultimate goal is to be able to reproduce a text independently.  The study demonstrates that preschool often tends to focus on children's language development in book conversations rather than working with norms. However, there are indications that preschool teachers and child educators, to a certain extent, work to make norms visible, but that it is not further developed into a process of reconstructing stories through book conversations.

The purpose of the study is to contribute more knowledge about how childrensdemocratic influence is expressed in preschool with a particular focus ongathering situations. In the study, we used a qualitative semi-structuredinterview. With an adaptable interview guide, to obtain the pre-school teachers'perceptions. Our study is based on Shiers participation model, to be able tointerpret and categorize the extent to which preschool teachers enablechildren's participation and influence in circle time. The results indicate thatpreschool teachers incorporate children's interests and opinions in the planningand execution of circle time by being present in the children's group. This isachieved through an active approach where children are given the opportunityto express their view. The conclusion of the study indicates that influence and participation in circletime are facilitated through the precense of educators. This is achieved bypreschool teachers actively working to convey childrens interests and opinions.Additionally, voting is presented as a tool to promote democratic practices inpreschool. / Syftet med studien är att bidra med mer kunskaper om hur barns demokratiskainflytande tas i uttryck i förskolan med särskilt fokus på samlingssituationer.Vi har i studien använt oss av en kvalitativ semistrukturerad intervju. Med enanpassningsbar intervjuguide, för att få fram förskollärarnas uppfattningar. VårStudie bygger på Shiers delaktighetsmodell, för att kunna tolka ochkategorisera i vilken mån förskollärare möjliggör för barns delaktighet ochinflytande i samlingar. Resultatet visar på att förskollärare tar vara på barnsintressen och åsikter i planering och utförande av samlingar genom att varanärvarande i barngruppen. Även genom ett aktivt arbetssätt där barnen fårkomma till tals och uttrycka sina synpunkter. Slutsatsen av studien visar på att inflytande och delaktighet i samlingarmöjliggörs genom närvarande pedagoger. Detta genom att förskollärare arbetaraktivt med att framföra barns intressen och åsikter. Samt att röstning framförssom ett redskap för att främja ett demokratiskt arbete i förskolan.

Syftet med undersökningen var att undersöka barns inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö, utifrån hur förskollärare definierar barns inflytande. De frågor som ställs är: hur förskollärare beskriver barns inflytande, hur förskollärare ger barn inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö och vilka utmaningar förskollärare ser med barns inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö. Metoden som har använts i studien är kvalitativ webbaserad enkätundersökning med svar från tretton yrkesverksamma förskollärare från olika delar av Sverige. Barndomssociologiska utgångspunkter med teoretiska begrepp har använts i analysen och diskussionen av resultatet. En tematisk analysmetod har använts för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien visar att förskollärare beskriver barns inflytande som att barnen får uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i beslut som berör dem. Förskollärare ger barn inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö genom ett tillåtande förhållningssätt, genom att utgå från barns intressen, demokratiska beslut i barngruppen, observationer och kartläggningar samt samtal och reflektioner. Utmaningar som förskollärare ser med barnens inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö är regler och risker, ekonomi och otillräcklighet från förskollärarnas sida. Förskollärares förhållningssätt och förutsättningar är avgörande faktorer för att barn ska kunna ges möjlighet till inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö.

Tidigare forskning visar att det finns en problematik kring och skillnad på hur förskollärare möjliggör för barns inflytande i förskolans undervisning och utbildning, där stor vikt ligger på förskollärarens roll och kompetens. Studiens syfte är att visa hur förskollärare beskriver sina intentioner att arbeta med barns inflytande i undervisningen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som spelades in med hjälp av digitala verktyg. Nio förskollärare på tre olika förskolor deltog i studien. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt ett utvecklingspedagogiskt förhållningssätt. Studiens två frågeställningar, som innefattar förskollärarnas beskrivningar av barns inflytande i förskolans undervisning samt de möjligheter och hinder som förskollärarna ser med barns inflytande i förskolans undervisning, ligger till grund för de två huvudkategorierna i resultatet. Resultatet visar att förskollärarna ser barns inflytande som en förutsättning för barns utveckling och lärande, där relationer samt förskollärarnas förhållningssätt och kompetens är av stor vikt. Genom den här studien visar vi hur förskollärarna har som avsikt att aktivt arbeta med barns inflytande och att de ser det som en förutsättning för att barnens vistelse på förskolan ska bli meningsfull.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers provide young children with the option to participate and influence in project work at preschool. To narrow the scope, we have focused on two main questions in this study. The first question is about how the preschool teachers approach the work with children's influence and participation in the project work. The other question is about how the power relationship between the preschool teachers and the children in the project work looks. This essay is based on an empirical study, and can be seen as an experience-based method in which information based on people’s thoughts, experience and knowledge is evaluated. To collect the data for this essay, we have interviewed four preschool teachers, and observed two preschool teachers in their work. In our essay we have used several theoretical frameworks, one is Vygotsky’s theories of learning, called the sociocultural perspective. This perspective can be explained as a theory on how learning takes place in a social interaction with other people. Another theory we refer to is Foucault's theory about power relationship, but we also make references to other different theories about preschool environment and theories about children's participation. The results in the essay show that all the four interviewed preschool teachers have a positive attitude, and work with different strategies to give opportunities for the children to influence and participate in the project work. As conclusion of the study, we can say that it is important for preschool teachers to have sensitivity when working with children’s participation and influence in project work, and always have children's interests and needs as a starting point.

This study is written within the framework of the theme of democracy and children's rights. The aim of the study is to contribute knowledge of preschool teachers’ perceptions of children's influence in relation to the pedagogical doc-umentation in preschool. The questions in this study intend to answer how pre-school teachers describe and create opportunities for children's influence in relation to pedagogical documentation and what challenges and opportunities they experience in this work. The methodology used in the study is semistruc-tured interviews of preschool teachers and to process the data in this study, a phenomenographic analysis model is used. The theoretical tool used in the analysis is Shiers (2001) participatory model. A basic principle of the UN Convention on the Rights of the Child (UNICEF Sverige, 2009) is the right to be heard and to have their views taken into ac-count. The use of pedagogical documentation in preschool activities can be seen as a way to make children's voices heard, but are children beeing given the opportunity to influence what is documented about them and how? The study's results and analysis show that the interviewed preschool teachers define children's influence in relation to pedagogical documentation in a similar way, but that the children are given different opportunities for influence depending on context. / Denna studie skrivs inom ramen för temat demokrati och barns rättigheter. Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om barns inflytande i relation till förskolans pedagogiska dokumentation. Frågeställningarna i studien ämnar ge svar på hur förskollärare beskriver och skapar möjligheter för barns inflytande i relation till pedagogisk dokumentation samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever i detta arbete. Den metod som används i studien är semistrukturerade intervjuer av förskollärare och för att bearbeta studiens data används en fenomenografisk analysmodell. Det teoretiska analysverktyg som används är Shiers (2001) delaktighetsmodell. En grundprincip i FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2009) är rätten att bli hörd och få sina åsikter tagna i beaktande. Användandet av pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet kan ses som ett sätt att göra barns röster hörda, men ges barn möjlighet att påverka vad som dokumenteras om dem och hur? Studiens resultat och analys visar att de intervjuade förskollärarna definierar barns inflytande i relation till pedagogisk dokumentation på liknande sätt, men att barnen ges olika möjligheter till inflytande beroende på kontext.

Abstract The aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children’s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children’s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don’t see so much of children’s participations and influence in the work of pedagogical documentation. One contributor to that they think is the less of time. The teachers however, would like to let the children take more part of and have more influence in the documentation. They also believe that documentation cannot be pedagogical until you’ve done something whit it. When it comes to children’s integrity in the pedagogical documentation, the teachers feel like they don’t see to it as much as they should do. The teachers have a clear view on what pedagogical documentation is and how children’s participation and integrity should be in it, but they aren’t there just yet. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur förskollärare tänker om barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, samt hur de tänker om barns integritet i samband med den. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie, där jag har intervjuat fem stycken förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet av min studie visar att förskollärarna inte ser så mycket av barns delaktighet och inflytande i dagens dokumentation, en bidragande faktor till det anser de vara bristen på tid. Förskollärarna skulle däremot vilja låta barnen vara mer delaktiga och ha ett större inflytande i dokumentationen, då de anser att en dokumentation inte blir pedagogisk förrän man gjort något med den. När det kommer till barns integritet i den pedagogiska dokumentationen, känner förskollärarna att de inte ser till den lika mycket som de kanske borde. Förskollärarna har en tydlig syn på vad pedagogisk dokumentation är och hur barns delaktighet och integritet i den borde vara, men de är inte riktigt där än.

This essay is about how basic democratic values are formed in preschool. I have focused on children´s abilities to take on responsibility and also, on the importance of relationships in the development of democratic values in preschool. This essay starts in self-perceived dilemmas, based on my own feeling that the children should have more rights and that the preschool often has too many unreflected rules and routines. The dilemma has been reflected on and has been discussed in relation to other theories. I have also reflected on my own behavior as a teacher and to what extent this behavior has influence on the outcome. The relationship between the governing documents and the work in preschool has been reviewed with the conclusion that they are not synchronized with each other. The investigation shows several examples of the meaning of a good working relationship between teacher and child and that children´s own sense of responsibility should be taken seriously and be recognized as a resource. In the discussion with the theories a connection between democracy, relationships and children´s responsibility was detected. The meaning of a good working communication and the teacher’s significance for the development is central and is made visible and problematized. The concluding words show how the approach to democratic and fundamental values must come to a change in preschools, a change that the teacher partly is responsible for. The preschool itself must be changed to fit into the society of today. / Denna essä granskar hur demokratiska värderingar tidigt grundläggs i förskolan, dels genom barns eget ansvarstagande men även genom att studera relationernas betydelse. Undersökningen startar i egenupplevda, vanligt förekommande dilemman på förskolan. Dessa dilemman grundar sig i en känsla av att barnen borde ha mer att säga till om, samt att förskolan som institution består av allt för många oreflekterade, icke ifrågasatta regler och rutiner. I undersökningen använder jag mig av mina egenupplevda dilemman och reflekterar kring dessa. För att få ett ytterligare djup låter jag mina reflektioner möta andra teoretiska perspektiv i en vetenskaplig diskussion. Relationen mellan den faktiska verksamheten och styrdokumentens riktlinjer granskas och påvisar problematiken med att dessa inte är synkroniserade med varandra. Även problematiken med institutionens oreflekterade regler och rutiner granskas. Undersökningen ger exempel på betydelsen av det som Jesper Juul och Helle Jensen kallar för relationskompetensens. Denna relationskompetens visar på hur demokratiska värderingar tillägnas samt hur barns eget ansvarstagande bör tas på allvar och ses som en tillgång. I mötet med flera teorier finner jag ett samband mellan relationer och demokrati samt en koppling till barns ansvarstagande. Även kommunikationens betydelse förs fram och pedagogens roll för utvecklingen av de demokratiska värderingarna i förskolan synliggörs och problematiseras. Slutordet behandlar hur en förändring med att aktivt arbeta med demokratiska värderingar och grundförutsättningar i dagens förskola kan komma till stånd genom ett förändrat förhållningssätt hos pedagogerna, men även genom att göra pedagogiska förändringar i verksamheten.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig. Genom min undersökning önskar jag att förstå begreppet utemiljö och hur olika den kan upplevas. Jag som pedagog har mött barn med andra värderingar och erfarenheter vad lekmiljöer utomhus är. Genom att granska lekens villkor och regler försöker jag utveckla begrepp som social kompetensutveckling innebär och förstå hur olika barn gör för att lära sig det. I lekarna använder barn olika strategier för att bemästra sin vardag, vilket jag i berättelsen utforskar utifrån ett barns perspektiv. Genom att ställa mig frågande till föreställningen om det kompetenta barnet som ska ha inflytande i sin vardag på förskolan. Försöker jag undersöka vad står egentligen inflytande för. Jag undersöker hur jag i min roll som pedagog kan använda barn tankar och åsikter när jag planerar aktiviteter på förskolan. I arbetet använder jag mig av mina erfarenheter och vill genom min undersökning ta reda på hur forskare lyfter begreppet inflytande ur ett barnperspektiv Jag anstränger mig för att förstå ur ett barns perspektiv för att utveckla synsättet om det kompetenta barnet. Jag kommer även att reflektera kritiskt över hur jag som pedagog vågar lita på barns kompetens och vilja till samarbete. Genom att lyfta begreppet inflytande vill jag synliggöra och problematisera det från ett barns tankevärld som ofta ställs gentemot barngruppens behov. Jag reflekterar över hur pedagoger samtalar med barn och om barns möjligheter att påverka sin vardag på förskolan.

The purpose of this study is to look into how the teachers in preschool describe how they work with the children based on participation and influence in preschool activities. In order to understand this, qualitative unstructured interviews were used with five preschool teachers in different businesses. When the study was analysed, it was based on Malaguccia’s theory of the three children. The collected data showed that the view of the children depends on whether they view the child's perspective or from a child perspective. The fact that they use the proximal development zone appeared in several stories from the business. Based on previous research which showed different atmospheres in pre-schools, where it is clearly possible to root in the pre-school teacher's approach. / Syftet med studien är att studera hur förskollärarna beskriver att de arbetar med barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att förstå detta så användes kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem förskollärare i olika verksamheter. När studien analyserades så gjordes det utifrån Malaguccis teori om de tre barnen. Den insamlade datan visade på att synen på barnen beror på om de ser barns perspektiv eller utifrån ett barnperspektiv. Att de använder sig av den proximala utvecklingszonen framkom vid flera berättelser från verksamheten. Utifrån den tidigare forskningen som visade på olika atmosfärer i förskolans verksamheter, där det tydligt går att förankra i förskollärarens förhållningssätt.