The purpose of this study is to examine how pre-school teachers and principalspractices democracy in pre-schools. In this study, four phenomenographic interviews were made to get access to pre-school teachers and principal perspective on how the democracy mission is expressed in four different pre-schools.Also, another purpose of this study is to examine if an legislation of article 12in the Convention on the rights of the child have had impact on the democracymisson in pre-school. The results in this study is presented by quotes from interviews which are further explained and connected to different theoretical perspectives and previous researchs in discussions. The conclusion of the study iscategorized in to three different words which are communication, action andreflection. These three words aims to be a big part of the educators approachto help childrens to participate and to influence their part in pre-school. Thesethree powerful words can act as benchmarks in the democracy mission in preschool where communication is highly needed between child and adult, actionis important to make the child´s opinion visible and reflection helps to continuosly maintain the democratic climate. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares och rektors tankar kring den betydelse som en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12har för förskolans verksamhet samt hur demokratiuppdraget speglas i förskolans pedagogiska praktik. I studien utfördes fyra fenomenografiska intervjuerför att få förskollärares och rektors perspektiv på hur demokratiuppdraget iförskolan ter sig. Resultatet i studien presenteras med hjälp av citat från intervjuer som vidare förklaras och kopplas till teoretiska perspektiv och tidigareforskning i en avslutande diskussion. Slutsatsen i studien utgörs av tre ledordsom är kommunikation, handling samt reflektion, vilka alla tre syftar till pedagogens roll för hur barns inflytande och delaktighet kan möjliggöras i förskolan. Dessa tre begrepp kan verka som riktmärken i förskolans demokratiskaarbete där kommunikation behövs mellan barn och vuxen, handling för att synliggöra, utveckla åsikter och hävda sin rätt samt reflektion för att kontinuerligtupprätthålla det demokratiska klimatet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn i åldern ett till tre år får möjlighet att vara delaktiga och skapa inflytande över sin utbildning i förskolan. Läroplanen (Skolverket 2018) lyfter fram att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Vad delaktighet och inflytande innebär är däremot inget som står skrivet i läroplanen (Skolverket 2018) vilket gör att det finns ett stort tolkningsutrymme för dessa begrepp. Följden av det blir att pedagoger arbetar utifrån olika tolkningar vilket resulterar i olika förhållningssätt. Med denna studie vill vi därför undersöka och bidra till mer kunskap om hur delaktighet och inflytande kan komma till uttryck på förskolor. Studien bygger på observationer som gjordes på sju förskolor. Analysen av resultaten utgår från begreppen – barns agency, barns perspektiv och barnperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna uppvisar en medvetenhet om barns delaktighet och inflytande genom att uppmärksamma barnens intressen, tankar och åsikter för att utveckla verksamheten. De möter barnens motstånd och agerar utifrån vad som är bäst i den specifika situationen. Barns delaktighet kommer till uttryck på olika sätt vid de undersökta förskolorna i undersökningen. Barnen är aktiva deltagare, interagerar med varandra och på så vis skapar relationer, uppvisar motstånd och avslutningsvis påverkar ramarna inom den pedagogiska verksamheten.

Denna studie undersöker förskolans demokratiuppdrag och förskollärares erfaranden av fenomenet demokratiska arbetssätt i undervisningen av de yngsta barnen. Fokus är på de möjligheter och begräsningar som undervisningen ger för barns inflytande. Syftet med studien är att bidra till förståelse om förskolans demokratiska arbetssätt avseende de yngsta barnen. I förskolans styrdokument beskrivs att förskollärare ska ge barnen inflytande över sin vardag i utbildningen. För att på svar på studiens syfte och frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fyra verksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor där de alla arbetar med de yngsta barnen. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en fenomenografisk metodansats. I analysen användes tre centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, medierade artefakter, proximala utvecklingszonen samt scaffolding, för att förstå kommunikation, interaktion och samspel i ett demokratiskt arbetssätt.Resultatet i studien visar hur förskollärarna kan möjliggöra de yngsta barnens inflytande. Två kategorier framkom i resultatet, dels de fysiska och dels de sociala förutsättningarna. Inom kategorin de sociala förutsättningarna framträder följande aspekter som möjliggör de yngsta barnens inflytande, förskollärarna uppfattar att de måste vara närvarande, lyhörda och nyfikna. Förskollärarna uppfattar att de fysiska förutsättningarna avseende aspekterna barngruppens storlek och materials tillgänglighet är betydelsefulla för deyngsta barnens inflytande i undervisningen. Förskollärarna uppfattar att deras förhållningssätt är avgörande för om ett demokratiskt arbetssätt ska bli möjligt. / Based on preschool teachers experiences of democratic working methods in teaching of the youngest children this study aims to investigate the democracy mission. The study focuses on the possibilities and limitations teachers provide for children’s influence. The purpose of this study is to contribute with further understanding about democratic working methods in preschool. The Swedish preschool curriculum describes every preschool teacher’s obligation to create opportunities for all children to have influence over their everyday life andeducation. Semi-structured interviews were used in this qualitative study to answer the research questions. Four preschool teachers who are working in different preschools where interviewed. The collected empirical data was analyzed with support of a phenomenographic method approach, and from a socio-cultural perspective with focus on three central concepts, mediated artifacts, the proximal development zone and scaffolding.Results of the study show two categories that affect how preschool teachers can enable the youngest children’s influence, these are physical and social conditions. The preschool teacher’s way of being present, responsive and curious was found important for a democratic way of working within the social conditions. The physical conditions which deal with different aspects such as group size and the availability of materials are of great importance for giving children possibility to influence their everyday education. The preschool teachers express an understanding in their pedagogical approach, which is crucial for whether a democratic way of working is possible.

Förskollärare har ett särskilt ansvar för att barn ska få inflytande i förskolan. Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter avseende ansvaret för de yngsta barnens möjligheter till inflytande i förskolan. Metoden som användes för att samla in empirin var semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Shiers (2010) delaktighetsmodell har synliggjort i vilken omfattning barnens inflytande kan förstås i relation till modellens fem nivåer. Resultatet är indelat i följande kategorier: 1) vikten av att se barns alla kommunikationsuttryck för att möjliggöra inflytande, 2) betydelsen av barns intressen för att möjliggöra inflytande, 3) barns personligheter och behov påverkar möjligheten att utöva inflytande och 4) begränsningar av barns inflytande. Det framkommer i resultatet att förskollärarna uppfattade vikten av att tillvara ta barnens intressen i utformningen av lärmiljön och i planering av undervisning för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna uppfattade även att det är betydelsefullt att uppmärksamma barns alla kommunikationsuttryck, för att skapa förutsättningar till deras inflytande. Förskolans rutiner, barngruppens storlek och vad förskollärare anser vara barnets bästa, uppfattar förskollärarna som begränsningar av de enskilda barnens inflytande. Förskollärarna beskrev utifrån sina erfarenheter att barns varierande förutsättningar, liksom behov och personligheter, påverkar deras möjlighet till inflytande i förskolan. För att främja alla barns möjlighet till inflytande uppfattade förskollärarna gruppindelning som en givande pedagogisk metod. / Preschool teachers have a special responsibility to enable children's influence in preschool. The purpose of this study was to clarify preschool teachers perceptions and experiences regarding their task to ensure the youngest children's opportunities for influence in preschool. Semi-structured interviews were used to gather the empirical material Shiers (2010) model, pathways to participation, was used analyzed the extent of children's influence on the preschool activities. The results are divided into the following categories: 1) The importance of seeing all forms of communication that children express, 2) recognition of children's different interests are important for enabling influence, 3) the variation in personality and children's different abilities to exercise influence and 4) restriction of children's opportunity for influence. The result clarifies that preschool teachers experience of planning and designing the education and environment through children's interests is a way to enable children's influence. The preschool teachers also explain the importance of all children's communication expressions, because it creates opportunities for children to influence. According to preschool teachers, children's influence is limited by preschools routines, the largess of the children's group and what the preschool teachers consider to be the child's best interests. The preschool teachers experience is that children’s needs and personalities, affect their ability to influence in preschool. To promote that all children have opportunities to influence, the preschool teachers experiences is that group dividing is a rewarding pedagogical method.

I förskolans verksamhet förekommer samlingar som ett vardagligt inslag där alla barn på etteller annat sätt förväntas delta. Läroplanen för förskolan (2018) understryker att barn iförskolan ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i enlighet med FN:s konventionom barns rättigheter (Skolverket, 2018). Tidigare forskning om barns delaktighet ochinflytande beskrivs främst utifrån förskollärares perspektiv. Därav blir studiens syfte attbidra med kunskap kring förskolebarns olika upplevelser av delaktighet och inflytande iförskolans samlingar. Med stöd i en fenomenologisk ansats och livsvärldsteorin har barnseget perspektiv getts utrymme genom barnintervjuer av förskolebarn i åldern 3–5 år på treolika förskolor. Harry Shiers (2001) modell för olika nivåer av delaktighet utgör ett redskapi analysen av barnens uttalanden. Resultatet pekar på att en stor del av barnens uttalandenkan relateras till en svagare form av delaktighet i Shiers modell där de på eget initiativ utövarinflytande eller blir föremål för pedagogers makt. Att förhålla sig till den sociala ordningeni samlingen i form av regler och rutiner kan utifrån barnens utsagor tolkas både som enmöjlighet och ett hinder i relation till deras delaktighet och inflytande. På liknande sätt tyderresultatet på att förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingarfinns, men att det är beroende av pedagogers förhållningssätt och i förlängningen vilkamaktförhållanden som existerar mellan pedagog och barn. För att involvera barn ibeslutsprocesser och inte enbart i genomförandet av aktiviteter i förskolan krävs ytterligareansträngningar av pedagoger med visionen om en verksamhet skapad med barnens röster iförgrunden och inte i bakgrunden.

I läroplanen för förskolan betonas starkt att barn ska ha inflytande över sin utbildning i förskolan samt att de ska utveckla adekvat digital kompetens. Min studie syftar till att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i relation till digitala redskap. Begreppet inflytande betyder att barnen ska få sina röster hörda efter intresse och behov. Inflytande skapas genom att barnen får vara med att påverka innan aktiviteten genomförs och under tiden den pågår. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer i två olika kommuner med fyra verksamma förskollärare. Intervjuerna har spelats in och data har transkriberats samt analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten i denna studie visar hur förskollärare kan skapa möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i sitt användande av digitala redskap. Resultatet visar att de yngsta barnens inflytande i användandet av digitala redskap varierar utifrån aktuella sociala och fysiska förutsättningar. Utifrån de styrdokument som reglerar barns demokratiska rättigheter i förskolan, får inte alltid de yngsta barnen inflytande i användandet av digitala redskap. De begreppen som valdes ut från den sociokulturella teorin för att tolka datamaterialet och skapa förståelse är artefakter, proximal utvecklingszon och scaffolding. / The governing document for the preschool strongly emphasizes that children should have influence over their education in preschool and that they should develop adequate digital skills. My study aims to contribute knowledge about how preschool teachers create opportunities for the youngest children to gain influence in relation to digital competence. The concept of influence means that the children should have their voices heard according to interests and needs. Influence is created by the children being able to influence before the activity is conducted and during it. I have conducted semi-structured interviews in two different municipalities with four preschool teachers. The interviews have been recorded, transcribed, and analyzed based on the sociocultural theory. The result of this study shows how the preschool teachers can create possibilities for the youngest children to have influence in their use of digital tools. Based on the curriculum for the preschool and the governing documents that regulate children´s democratic rights, the youngest children do not always have an influence in the use of digital tools. The concept selected from the sociocultural theory to interpret the data and create understanding were the artefacts, the zon of proximal development and scaffolding.

The aim of this study is to contribute with increased knowledge about how preschool teachers can promote children's influence and participation in physics teaching. To investigate this, a web survey was sent out to preschool teachers in a medium-sized municipality in Sweden. The study's data consists of the preschool teachers' responses which have been analyzed quantitatively but also qualitatively through a phenomenographic analysis model that seeks to make different perceptions visible. Our results show that preschool teachers need greater subject knowledge and more resources to succeed in this in practice. Increased knowledge in physics among preschool teachers may result in a bigger interest and a feeling of self confidence in physics teaching. Our conclusion is that the right prerequisites can promote children's participation and influence in physics education. These prerequisites concerns having enough staff, plenty of planning time and that staff must be offered continuous competence development and collegial learning in order to be prepared to teach physics based on children's interests. The results also show a point of view where influence is something that is created together with the children and is not expressed as something the preschool teachers should offer, it already exists. The preschool teachers automatically need to pay attention to the children's thoughts and questions. When this is done, it may lead to commonly elected learning objects. By listening to the children's thoughts and ideas and putting the teaching at a manageable level, preschool teachers can create the conditions for all children's participation. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare kan främja barnens delaktighet och inflytande i undervisning med fysik som uttalat innehåll. En webbenkät skickades ut till förskollärare i en medelstor kommun i Sverige. Studiens empiri består av förskollärarnas svar som analyserats kvantitativt men även kvalitativt genom en fenomenografisk analysmodell som strävar efter att synliggöra olika uppfattningar. Vårt resultat visar att det behövs större ämneskunskaper hos förskollärare och mer resurser för att lyckas med detta i praktiken. Ökade ämneskunskaper hos förskollärarna kan i sin tur leda till ett större intresse och en upplevelse av trygghet i fysikundervisning. Vår slutsats är att rätt förutsättningar kan främja barnens delaktighet och inflytande i fysikundervisning. Dessa förutsättningar handlar om att ha tillräckligt med personal på plats, gott om planeringstid och att personal måste erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och kollegialt lärande för att hålla sig pålästa och vara förberedda för att bedriva undervisning som utgår från barnen. Resultatet visar även ett förhållningssätt där inflytande är något som skapas tillsammans med barnen och inte uttrycks som något förskolläraren ska erbjuda, det existerar redan. Här behöver förskollärare per automatik ta fasta på barnens funderingar och frågor. När detta görs leder det till gemensamt valda lärandeobjekt. Genom att lyssna in barnens tankar och idéer och lägga undervisningen på en hanterbar nivå så kan förskollärare skapa förutsättningar för alla barns deltagande.

Syftet med studien var att undersöka hur barns inflytande och delaktighet kan se ut i praktiken i relation till förskolans planerade morgon samling. Vi formulerade två frågor i relation till syftet: På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en yngre barngrupp (1–2 år)? På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en äldre barngrupp (3–5 år)? Den metod som användes för att besvara frågorna var observationer med hjälp av filminspelning. Det studieobjekt som observerades var barns uttryck och reaktioner med pedagogerna under samlingarna. Analysen av den insamlade empirin gjordes med hjälp av barndomssociologisk teori samt Shiers modell. Resultaten visade att barnens engagemang påverkades av olika faktorer såsom ålder, miljö och innehållet i samlingen. Språket visade sig vara avgörande för att möjliggöra delaktighet och inflytande, och pedagogerna hade en aktiv roll i att främja kommunikationen, både verbalt och med kroppsspråk. Enligt Shiers modell ligger inflytande och delaktighet på nivå ett, två och tre, där barn ges möjlighet att delta genom att pedagogerna bjuder in dem att uttrycka sina tankar och åsikter, vilket ligger i linje med artikel 12 i FN-konventionen.

Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat. Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen. Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan. Jag reflekterar även över pedagogens etiska förhållningssätt i dokumentationsarbetet, barnens integritet och livsvärldar. Min uppsats kommer diskutera det maktutövande som den vuxne har utifrån sin position, se till omdömesförmågan och fronesis som pedagogen behöver för att förstå hur man ska handla klokt och se saker från flera perspektiv. Även pedagogens närvaro och praktiska kunskap i dokumentationssituationerna samt reflektionens nödvändighet för att förändra det egna förhållningssättet och möta barnen på ett klokt sätt i de dokumentationssituationer som uppkommer i förskolans vardag. / This paper uses essay as a qualitative method to investigate a dilemma which takes place in multiple portrayed stories based on my own experiences. These stories describe how the documentation requirements in the preschool curriculum affect me. I review some of the difficulties that I have experienced within the process of documentation at the preschool, such as the difficulty to be emotionally present with the children while simultaneously documenting. I rely on the hermeneutic circle to present a more nuanced picture of the dilemma. The purpose of this essay is to examine the preschool pedagogue´s approach to documentation and how it in turn affects the children. The questions I ask in this essay concern the purpose of documentation, the influence of the children, the ethical approach to children's life worlds and the presence of the preschool pedagogue in the documentation process. I will highlight the issues by raising pedagogical documentation as a common ground for reflection work, which also focuses on the influence and involvement of the child. I also reflect over the preschool pedagogue´s ethical approach to documentation work as well as the children's integrity and life worlds. My essay will discuss how adults exert power based on their position, view the ability to reflect and make use of fronesis which is needed for the preschool pedagogue to understand how to act wisely and see things from multiple perspectives. The pedagogue’s ability to be emotionally present with the children and ability to make use of practical experience with regard to documentation coupled with pedagogue’s ability to reflect over situations are necessary factors for reevaluating a pedagogical approach.

Mitt syfte med detta arbete är att utifrån barnens perspektiv ta reda på vad ett antal barn säger om att skydda sin lek mot andra barn som vill vara med. Denna studie bygger på sex stycken barnintervjuer där tolv barn ingår. Dessa intervjuer är därmed gjorda i par utifrån från en kvalitativ ansats där jag använt mig av en semistrukturerad intervjumetod. Genom dessa intervjuer har barnen beskrivit hur normen alla får vara med är tydligt förekommande på deras förskolor. De berättar hur denna norm kan komma i konflikt med deras egna intresse av att skydda sina lekar mot nya deltagare. Barnen beskriver då hur olika kategorier av barn kan blir uteslutna. Vidare berättar de hur de genom olika strategier kringgår denna norm och genom att använda sig av dessa strategier får de inflytande över vilka som får vara med. Ytterligare en sak barnen talade om var hur pedagogernas roll spelar roll i hur barnens kamratkulturer formas och hur normer efterlevs. / My purpose with this work is to find out what children say about protecting their play from other children who want to participate. This study is based on six child interviews involving twelve children. These interviews are thus made in pairs from a qualitative approach where I used a semi-structured interview method. Through these interviews, the children described how the norm “all get to be with” is clearly occurring at their preschools. They tell us how this standard may conflict with their own interest in protecting their plays against new entrants. The children then describes how various categories of children can be excluded. Furthermore, they tell how the various strategies to circumvent this norm and by making use of these strategies, the influence over who gets to be with. One more thing the children talked about was how their teachers plays a role in how the children's peer cultures shaped and how standards are complied with.