• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 82
  • Tagged with
  • 82
  • 82
  • 39
  • 21
  • 21
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Fria leken på förskolan : en kvalitativ studie av några pedagogers syn på den fria lekens betydelse för barns lärande / The free play at preschool : a qualitative study of some pedagogue´s vision of the free play relevant to children´s learning

Olsson, Sandra January 2010 (has links)
Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel. Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan. Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd. Den fria leken kan även utgöra ett hinder i verksamheten på olika sätt. Det har dessutom framkommit att några pedagoger anser att verksamheten kan vara ett hinder för den fria leken på förskolan.
32

"Om ni inte lugnar ner er får ni gå ut" : Pedagogers tanktar om utemiljön som resurs för barns lärande och utveckling

Eriksson, Johanna January 2016 (has links)
Syftet för denna studie har varit att belysa förskollärares uppfattningar om hur utemiljön kan verka som en resurs för barns lärande. Undersökningarna har gjorts genom kvalitativa intervjuer där jag med hjälp av en intervjuguide samtalat med sex pedagoger på sex olika förskolor med geografisk spridning. Undersökningarna avser förskollärarnas uppfattning om hur utemiljön kan verka för barns lärande samt belysa hur pedagogernas medvetenhet påverkar detta. Ur studiens resultat har de visat sig att ett pedagogiskt syfte i utformandet av förskolans utemiljö inte alltid är självklart för pedagogerna, och att utevistelse till viss del ses som ett sätt för barnen att få frisk luft och springa av sig. Resultatet för studien visar att en väl fungerade och utmanade utemiljö inte grundar sig i leksaker på förskolegården, utan i att pedagogerna är engagerade och medvetna om de möjligheter som finns för barns lärande på förskolegården. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>
33

Vardagsteknik i förskolan : Förskolepedagogers upplevelser av barns lärande i vardagsteknik i förskolan

Svensson, Fanny, Strömberg, Pernilla January 2018 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att beskriva förskolepedagogers upplevelser av fenomenet barns lärande i vardagsteknik i förskolan. Då vi ville närma oss varje individs perspektiv och beskriva deras upplevelser, valde vi att utgå från fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Enskilda intervjuer gjordes med åtta förskolepedagoger som arbetar med barn på två profilerade teknikförskolor i en kommun i södra Sverige. Som datainsamlingsmetod användes ljudupptagning och fältanteckningar. Materialet har analyserats med inspiration från en fenomenologisk analysmodell framtagen av Amadeo Giorgi. Centrala teman har skapats genom analysen av empirin, dessa teman innehåller förskolepedagogernas upplevelser av fenomenet. Majoriteten av förskolepedagogerna har gett uttryck för att barns lärande i vardagsteknik framträder genom barnens vardagstekniska begreppsanvändning, därmed utgör temat Lärandet framträder som begreppsanvändning av barnen den mest väsentliga upplevelsen av vårt utforskade fenomen. Förskolepedagogernas upplevelser av barns begreppsanvändning innehåller flertalet nyanser, från att innebära att barnet ännu inte äger språket och det är pedagogen som benämner begreppet på det som barnen identifierat, till att barnet både kan identifiera ett vardagstekniskt föremål med flera korrekta begrepp beroende på föremålets användningsområde. Andra upplevelser av det utforskade fenomenet, men som inte är lika generella bland förskolepedagogerna, är inordnade under följande teman: Lärandet framträder som spekulation hos barnen kring vardagstekniken ur ett större sammanhang; Lärandet framträder som aha-upplevelser hos barnen; Lärandet framträder som självständighetsutveckling hos barnen; Lärandet framträder som konstruerande och skapande hos barnen; och Lärandet framträder som en samverkan mellan tanke och handling hos barnen.  Ovanstående teman har inordnats i antingen en teoretisk-, en praktisk- eller en teoretisk-praktisk dimension på barns lärande i vardagsteknik. Det som kännetecknar de teman som inordnats inom dimensionerna är att förskolepedagogerna upplevt att ett lärande i vardagsteknik har skett hos barnen och dessa upplevelser inrymmer ett målmedvetet förhållningssätt till barns lärande i vardagsteknik. Men förskolepedagogerna har även beskrivit upplevelser som mer är relaterade till att de möjliggjort ett lärande där resultatet för lärandet inte är i fokus eller inte formulerat, dessa upplevelser har inordnats i temat När barns lärande inte är resultatfokuserat. Ett fåtal pedagoger har belyst en viss osäkerhet i huruvida de yngsta barnen lärt sig vardagsteknik då de bland annat saknar det verbala språket, men förskolepedagogerna upplever att barnen testar och provar vardagstekniska föremål, dessa upplevelser har inordnats i temat När barns lärande är svårt att ta fasta på. Däremot har även dessa två teman kopplingar till antingen teoretiska-, praktiska- eller teoretisk-praktiska dimensioner på barns lärande men är inte inordnade i en specifik dimension.
34

Utomhusmiljö som lärmiljö i förskolan / Outdoor environment as an educational environment in preschool

Svensson, Cecilia, Popa, Nicoleta January 2017 (has links)
Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur utomhusmiljön kan användas för att främja barns lärande i förskolan. Utomhusmiljöer erbjuder barnen tillfälle att upptäcka och utveckla sin inlärning inom olika ämnen. I studien används också fem vetenskapliga artiklar som lyfter fram förskollärarens roll för barns lärande samt hur utomhusmiljön främjar barnens kommunikativa förmågor. Studien är baserad på empiriskt material med sex förskollärare från södra Sverige. I studien användes intervjuer som undersökningsmetod eftersom det är lättare att ställa följdfrågor och få en djupare förståelse och kunna konkretisera förskollärarnas svar. Materialet har sedan blivit transkriberat, analyserat och rubricerat med forskningsfrågorna i fokus. I analysen lyfts två centrala begrepp fram som vi anser spelar en stor roll för studiens betydelse. De två centrala begreppen är Planerade och oplanerade aktiviteter samt Autentiska situationer. Planerade och oplanerade aktiviteter i en utomhusmiljö främjar barns lärande och ökar barns positiva känslor från naturen. I Autentiska situationer får barnen möjlighet att utveckla sina kunskaper om sin omgivning genom att lärandet flyttas ut i naturen. Resultatet visar att utomhusmiljön ger möjlighet till bland annat ämnesrelaterad kunskap, såsom språkutveckling, naturvetenskap och matematik, genom att knyta an barns upplevelser med deras nyfikenhet och intresse i en utomhusmiljö. Det är gynnsamt om det finns varierande och öppna miljöer som också ger möjligheter för barns samspel med varandra. Förskollärarna som deltog i vår studie såg utomhusmiljön som en plats för lek och lärande.
35

Måltidspedagogik i förskolan : Förskollärares uppfattningar och metoder för att främja barns samtal genom måltidspedagogik / Mealtime education in preschool : Preschool teachers perceptions and methods for promoting children’s conversation through mealtime education

Behnke, Camilla, Lindsten, Tove January 2017 (has links)
Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad måltidspedagogik i förskolan innebär och hur de intervjuade förskollärarna anser att måltidspedagogik skulle kunna användas för att främja barns samtal. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Vilka uppfattningar har förskollärare om måltidspedagogik i förskolan samt vilka metoder har förskollärare för att främja barns samtal med utgångspunkt i måltidspedagogik. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som aktivt arbetar med måltidspedagogik på en förskola. I analysen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet. I studiens resultat är det tydligt att alla förskollärarna har en positiv uppfattning om måltidspedagogik och de ser en vinning av användandet i barngrupperna. Måltidspedagogik ger barn lekfullt möjlighet till att utveckla sitt samtal. Resultatet svarade på studiens syfte och frågeställningar då vi fick utförliga svar om vad förskollärarna har för uppfattningar om måltidspedagogik. Arbetet med måltidspedagogik utformas efter den individuella barngruppen. Vi fick även ett tydligt perspektiv av vad de använder för metoder för att främja barns samtal med utgångspunkt i måltidspedagogik. I resultatet framgår det att Sapere metoden är grundläggande för förskollärarnas arbete med måltidspedagogik i barngrupp.
36

Faktorer av betydelse för barns lärande påförskolegården : Pedagogers uppfattningar

Henriksson, Maria, Wallsten, Maria January 2021 (has links)
Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för lärande på förskolegården. Sju pedagoger intervjuades med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Genom arbetet har vi funnit stöd i vår teoretiska utgångspunkt ramfaktorteorin för att hitta en struktur i texten och som ett stöd under analysarbetet. I vårt resultat framkom ett flertal faktorer som pedagogerna ansåg som betydelsefulla för barns lärande på förskolegården. De faktorer som var mest framträdande i vårt resultat är att barn lär genom lek och socialt samspel. Resultatet visar även att planerade aktiviteter sällan förekommer ute på gården. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>
37

Förskollärares uppfattning om förskolans innemiljö : - Ett arbete om innemiljöns utformning och relation till barns lärande

Fahlgren, Josefine, Johansson, Maria January 2021 (has links)
I denna studie är syftet att belysa förskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans innemiljö och dess relation till barns lärande. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat åtta stycken förskollärare. Arbetet utgår från ett verksamhetsteoretiskt perspektiv där svaren från förskollärarna har analyserats med hjälp av ett verksamhetssystem. De viktigaste faktorerna som förskollärarna benämnde i intervjuerna har ställts i relation till varandra för att se samband, och/eller motsättningar. Resultatet i denna studie visar att förskollärare är medvetna om att utformningen av innemiljön har en koppling till barns lärande. Förskollärarna diskuterar utformningen av innemiljön under planerad reflektionstid. Förskollärare anser att deras förhållningssätt är av betydelse för utformningen av innemiljön. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>
38

Vad gjorde ni på fritids idag?

Nilsson, Timmy, Stömne, Johan January 2014 (has links)
Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni på fritids idag? – en studie om barn lärande på fritidshem Malmö: Grundlärarutbildningen Malmö högskola.Syftet med denna studie är att kartlägga och belysa barns lärande på fritidshem. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan barns lärande på fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lär sig på fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring fritidshemmet överhuvudtaget och därför finns det inte heller mycket kring just barns lärande på fritidshemmet. Vi har trots det lilla utbudet kunnat finna en del forskning som berör området och även lyckats urskilja en del begrepp och teorier som kom att spela en viktig roll för vår studie.Undersökningen som ligger till grund för vår studie har genomförts på två olika fritidshem där barnen som deltagit varit mellan 6-12 år. De metoder vi använt oss av har varit intervjuer och observationer. Resultatet från dessa metoder har dokumenterats genom anteckningar under, men framförallt direkt efter det att besöken utförts. Den empiri vi lyckats samla in har sedan analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar och med hjälp av den forskning och de teoretiska begrepp som vi har använt oss av. Genom observationer har vi kunnat komma fram till fyra olika slutsatser kring frågeställning 1: Hur kan barns lärande på fritidshem ta sig uttryck?. Dessa är Lek för lärande, Socialt och empatiskt lärande, Kroppsligt lärande och Formellt och informellt lärande. Intervjuerna med barnen ligger till grund för svaret på vår andra frågeställning: Vad upplever barn att de lär sig på fritidshemmet? Genom att ställa denna fråga till barnen på de två fritidshemmen kunde vi i efterhand se att tre utlåtanden återkom mer frekvent än andra. Dessa var Förberedelse för vuxenlivet, Man lär sig leka och Man lär sig vara en bra kompis. Slutresultatet visar att barn på fritidshemmet oftast lär sig i sociala situationer där de får samspela med sina kompisar och där eget intresse och motivation ligger till grund för deras handlingar. I dessa aktiviteter får kreativiteten och fantasin flöda fritt utan några som helst begränsningar och barnen är då helt uppslukade av det de håller på med. Det är i dessa situationer, där barnen mår som bäst, som de också är mest mottagliga för lärande.Nyckelord: Barns lärande, fritidshem, kreativitet, motivation, samspel.
39

Fy vilket väder, vi stannar inne idag! - -En undersökning om lärares val att undervisa i matematik utomhus eller inomhus och hur den bedrivs

Mårtensson, Ida, Mårtensson, Anna January 2015 (has links)
Syftet med denna undersökning är att studera, utifrån lärarnas utsagor, hur undervisningsmiljö väljs vid undervisning i matematik och problematisera hur undervisningen i elevgruppen bedrivs. Vi vill ta reda på vad det är som gör att lärare väljer att undervisa i utomhuspedagogik respektive klassrumsundervisning. Vi vill ta reda på vad som händer med elevgruppen när undervisningen sker i andra undervisningsmiljöer. Vi utgår från en sociokulturell teori, vilket innebär att inlärning är något som sker i sociala samanhang där man lär av varandra. Undersökningen grundar sig på en lektionsobservation och intervjuer med lärare som har erfarenhet av att jobba med utomhuspedagogik i matematik. Resultaten visar att lärarna i vår studie har en positiv inställning till utomhuspedagogik, vilket bekräftas av tidigare forskning. Det är ofta de yttre faktorerna så som väder, bekvämlighet och resurser som påverkar lärarna till att stanna inne i klassrummet.
40

Den fysiska klassrumsmiljön och lärande

Eklund, Malin January 2007 (has links)
Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder:Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande?Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta.De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är·Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför. ·De har en tanke bakom val av inredningen för att skapa ett så bra klimat som möjligt för lärande.·Det finns tillgång till verktyg, som t.ex. svenskmaterial, böcker och pennor, men det är inte alltid lika klart att de ska vara lättillgängliga.·Sociala samspel har plats i klassrummen och det finns olika utrymmen för det även om det är trångt ibland.·Barnen har ett inflytande och får till viss del vara med och förändra och detta menar lärarna är mycket viktigt för barns lärande.Nyckelord: barns lärande, fysisk miljö, grundskolans tidigare år

Page generated in 0.0839 seconds