Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen synliggjord i barnens uttryck?För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete. Vi har besökt en förskola och sammanlagt har 19 barn, varav 11 flickor och 8 pojkar, i åldern 4- 6 år deltagit i studien. I teoridelen presenterar vi Michel Foucaults tankar och teoribildning om makt, styrningsmentalitet och diskurser för att senare använda oss av dem i analysen. I kapitlet Bakgrund presenterar vi en generell bild av den rådande hälsodiskurs som är aktuell just nu med hjälp av en del av de råd som finns framskrivna av olika instanser.Resultatet tyder på att de handlingar hälsodiskursen skriver fram som “bra” för att främja en god hälsa finns, till viss del, internaliserade hos barnen. Av resultatet drar vi slutsatsen att den rådande hälsodiskurs har en central roll för hur barnen själva uppfattar och uttrycker sig om hälsa.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om samlingen jämfört med lärarens syfte med samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys.Den forskning som idag förekommer om förskolans samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring samling i förskolan varit betydelsefull. Rubinstein Reich har exempelvis undersökt vad som sker under samlingarna och varför det händer. För att analysera vårt insamlade material och besvara våra frågeställningar har även Arnér och Tellgrens studie om barns syn på vuxna varit av stor betydelse. En studie som belyser vikten av att vuxna samtalar med barn för att försöka förstå hur barnen tycker och tänker för att på så sätt ge barnen inflytande.Datainsamlingen genomfördes på en förskola och utgick från kvalitativa metoder. Insamlingen av empiri gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, varav fem olika barnintervjuer och en intervju med barngruppens lärare. Det utfördes även en observation av ett samlingstillfälle på förskolan.Resultatet visade bland annat att barnens uppfattningar skilde sig åt en del från hur läraren upplevde samlingen. Det framgick även att samlingen och dess syften i första hand utgick från läraren och inte barnen, eftersom samlingen leddes av läraren och innehöll inslag och aktiviteter som läraren ansåg var viktiga för barnen.

Denna studie utgår från barns perspektiv där barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö på en förskoleavdelning är det centrala. Huvudfrågorna är: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begränsar deras handlingar? Meningserbjudande är ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen från psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i åldrarna tre till fem år. Barnen har fått gå en ”gåtur” (walk) på avdelningen och vid detta tillfälle fått besvara frågor som berört den miljön de befunnit sig i. Diktafon och fotografering har används som redskap. Studien utgår från forskning kring barns tankar om plats. Dessa studier utgår från skola och bostadsområde. Dock finns det inte någon forskning utifrån barns tankar om plats från förskolan. Studien problematiserar barnens meningserbjudande utifrån vad de gillar och inte gillar i sin innemiljö samt vad som hindrar barnens meningserbjudande i innemiljön. Ett tydligt hinder är innemiljöns regler och styrning, som i denna uppsats kopplas till etnologen Billy Ehns (Nordin - Hultman, 2009; Ehn & Löfgren, 2001) studie som tar upp disciplinerad och strukturerad ordning. Något som även är fokuserat är barnens begränsade inflytande kring bland annat förändringar i innemiljön. För att göra studien mer mångfacetterad har pedagoger på förskoleavdelningen fått besvara enkätfrågor som har fokus på barnens innemiljö, och vad pedagogerna tror att barnen anser om sin innemiljö. Det innebär att studien har även ett pedagogperspektiv och barnperspektiv. De tillfrågade pedagogerna har olika tankar kring barnens syn på innemiljön, och har även olika syn på de regler som finns inom verksamheten. Det är dock viktigt att understryka att det är barnens svar och tankar som är i centrum i denna studie.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor. De största skillnaderna låg i beskrivandet av hur de ville förändra miljön på förskolan. De barn som vistades i den traditionella förskolan hade fler och mycket mer ingående tankar och idéer om hur de ville förändra miljön. Majoriteten av barnen ville vara med och bestämma om något, men kunde inte precisera vad. Att lyssna på vandra och i dialog komma fram till bra gemensamma lekar var de flesta barnen överens om.

Syftet med studien är att ta reda på vad som skapar en god och inkluderande atmosfär sett utifrån ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av målen med studien är att kunna förmedla kunskap och ge läsaren en ökad förståelse för hur den psykiska miljön i förskolan påverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien är baserad på kvalitativa enkäter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i åldrarna fem-sex år har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jämföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gällande atmosfären i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrån teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfär.Pedagogernas uppfattningar utifrån enkätundersökningen skiljde sig men stämde också överens med barnens föreställningar. Det framkom bland annat av pedagogerna att det var av stor vikt att anpassa verksamheten efter barnens intresse och att verksamheten har ett stort utbud av material att erbjuda. Barnen uttryckte också vikten av att det fanns roligt material på förskolan.Studien resulterade bland annat i att pedagogerna upplevde att deras förhållningsätt var viktigt för barnens trivsel. Glada pedagoger ger gladare barn. De strävade efter att skapa en god och inkluderande atmosfär där alla barn gjordes delaktiga för att öka trivseln på förskolan. Barnen lade däremot stor vikt vid att ha en lekkamrat för att trivas på förskolan. Det var viktigt för barnen att kunna leka och skratta tillsammans med varandra.

Syftet med denna fallstudie har varit att sätta barns perspektiv i fokus när det kommer till dokumentation och dokumentationsmiljö. Frågeställningarna vi har utgått ifrån var hur pedagogerna ser på dokumentationen i verksamheten samt hur dokumentationsmiljön kan upplevas med utgångspunkt i barns kroppsliga storlek. Studiens problemområde har varit att dokumentation har blivit en samhällsfråga och vi ser problematiskt på att det endast beskrivs ur ett vuxenperspektiv. Därför ville vi lyfta barns perspektiv som även var den teoretiska utgångspunkten i vår studie. Vi valde att använda oss av Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeides (2011) tolkning av begreppet barns perspektiv som innebär att den vuxna kliver ur sitt vuxenperspektiv och försöker istället se omgivningen med barns ögon. Det empiriska materialet till vår studie samlades in genom en observation av dokumentationsmiljön på avdelningen samt genom en kvalitativ intervju med två pedagoger på avdelningen. I resultatet framkommer det att barns perspektiv inte synliggörs vid dokumentation på avdelningen eftersom det oftast är de vuxna som dokumenterar. Vi kommer även fram till att delar av dokumentationsmiljön inte är anpassad till små barn eftersom väggarna talar till personer vars kroppsliga storlek är annorlunda jämfört med de små barnens. Vår slutsats är att dagens dokumentationshets försvårar arbetet med dokumentation.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus. Som metod har observationer, både med och utan digitalkamera, och intervjuer använts. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades sedan tillsammans. Pedagogerna nämner ord som lyssnad på, åsikter, bestämma, påverka och demokrati när de uttalar sig om delaktighet och inflytande. Resultatet i studien visar att pedagogernas förhållningssätt kan påverka barns möjligheter till delaktighet och inflytande vid matsituationerna.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna bestod av fem barn i varje grupp, en grupp i varje skola. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:Vad har barn för tankar om sina framtida yrkesval? Är etnicitet en viktig faktor i barns tankar kring framtida yrkesval?Anser barn att de har bättre eller sämre livschanser beroende på den etniska bakgrunden?Resultatet av intervjuerna visar att barnen i de två olika skolorna inte påverkades av deras etniska bakgrund angående sina tankar kring deras framtida yrkesval. Resultatet visar att ett starkt samband mellan den sociala miljön och barnens fritidsintressen påverkade barnens tankar kring framtiden.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger. Begreppen lek, barnperspektiv/barns perspektiv tas upp i forskningsöversikt och teoretiska förankring. Hur lek och lärande har sett ut förr och nu tas även upp, samt hur olika teoretiker ser på den vuxnes roll i leken. Det har inte alltid varit lika självklart för pedagoger att delta i barns lek som det är just nu. I resultatet lyfts barns tankar om pedagogers deltagande i leken samt pedagogers tankar om sitt eget deltagande i leken. Pedagogerna visar på en stor osäkerhet när det gäller hur de ska förhålla sig till leken. Barnen uttrycker att de vill att pedagoger ska leka men de visar det motsatta.

Sammanfattning/ AbstractElsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv(Participation in preeschool – about adopting children´s perspective). ProblemområdeDetta arbete är en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstås utifrån barnens perspektiv. Problemområdet baseras på förskolans värdegrund som den beskrivs i Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslår att förskolan ska arbeta för alla människors lika värde och anpassas till varje barn. Ansatsen att ta barnens perspektiv kan i denna studie ses som både en del av frågeställningen och som en metod för att finna kunskap. Enligt Qvarsell (2003) sätter man barns rättigheter åt sidan om man väljer att utgå från ett generellt barns behov istället för att försöka låta barnets perspektiv höras. Författaren till denna studie definierar olika former av delaktighet varav en subjektiv och relationell form av delaktighet, som kan jämföras med det som Melin (2009) definierar som att bli erkänd och accepterad, väljs som fokus för studien. MetodStudien är genomförd med en etnografiskt inspirerad ansats, där syftet har varit att komma nära och skapa en förståelse för barnens perspektiv. Metoden som har använts är inspirerad av främst europeiska forskare som istället för att forska om barn har valt att involvera barnen i forskningsarbetet, dels för att göra barnen mer delaktiga i forskningen men också för att på det sättet kunna anta ett barnperspektiv. Liksom Gray & Winter (2011), Waller & Bitou (2011) samt Nutbrown & Clough (2009) har författaren använt en multimetodisk, kvalitativ metod. De olika metoderna är videodokumentation, stimulated recall, fältanteckningar, samtal och fotografier. SyfteSyftet med studien är att få ökad förståelse om, samt att ge ett kunskapsbidrag till forskning om barns perspektiv och delaktighet i förskolan. De preciserade frågorna är: Vilka områden för delaktighet framstår som viktiga för barnen? Hur kan skillnader mellan olika barns perspektiv beskrivas? Hur kan samstämmighet och skillnad mellan barns och pedagogernas perspektiv beskrivas?KonklusionNågra områden som visade sig viktiga för barnen ur delaktighetssynpunkt var att få ta med sina egna saker till förskolan, att själv kunna skapa sig utrymme genom att bryta mot regler eller opponera sig mot vuxnas beslut och att själva välja vem de ska vara tillsammans med. I denna studie visade sig ålder vara en faktor som gav olika möjligheter till delaktighet men även andra aspekter spelar in, till exempel personalresurser, barnens verbala förmåga och förmåga att ta initiativ samt hur pedagoger väljer att hantera verksamhetens begränsningar. Studien visade i motsats till tidigare studier inte att barn som betecknas som vara i behov av stöd generellt sett hade låg delaktighet i verksamheten. Istället framstod barnens möjligheter till delaktighet som individuellt olika och i förhållande till både miljö samt personliga faktorer.De specialpedagogiska implikationerna är att barns perspektiv kan användas som en metod för att utveckla den pedagogiska verksamheten genom att kontinuerligt tillföra ny kunskap om hur verksamheten påverkar det enskilda barnet samt hur olika pedagogiska val påverkar barnens möjligheter till delaktighet på olika sätt. Ämnesord: barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet, demokrati, förskola, subjektivitet.