<p>Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel.</p><p>Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige. Det var 1 576 personer (63 procent) som besvarade postenkäten. I enkäten fanns en öppen fråga där respondenten fick möjlighet att fritt berätta om sina tankar och attityder kring barnmisshandel<em>.</em> Det var 358 personer som valde att skriva om sina tankar och erfarenheter vilket utgör det material som analyserats. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultatet genomsyrades av de fyra huvudkategorierna; barns rättigheter, barnmisshandelns konsekvenser, samhällets stöd och inverkan samt orsaker till misshandeln. Framförallt de respondenter som inte varit utsatta för barnmisshandel uttryckte starkt att barn har rätt till en trygg barndom utan någon form av aga samt uttryckte positiva attityder till strängare straff för brottet barnmisshandel. De respondenter som varit utsatta för någon typ av barnmisshandel beskrev sina erfarenheter och dess psykiska konsekvenser, såsom smärtsamma minnen, dålig självkänsla och depression. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte också känslor av skam och skuld. Särskilt de unga männen uttryckte att de under barndomen inte hade berättat för någon om sina upplevelser. Många av dem som utsatts för misshandel beskrev den psykiska misshandeln som särskilt svår och att denna typ av misshandel bör uppmärksammas mer.</p>

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel. Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige. Det var 1 576 personer (63 procent) som besvarade postenkäten. I enkäten fanns en öppen fråga där respondenten fick möjlighet att fritt berätta om sina tankar och attityder kring barnmisshandel. Det var 358 personer som valde att skriva om sina tankar och erfarenheter vilket utgör det material som analyserats. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genomsyrades av de fyra huvudkategorierna; barns rättigheter, barnmisshandelns konsekvenser, samhällets stöd och inverkan samt orsaker till misshandeln. Framförallt de respondenter som inte varit utsatta för barnmisshandel uttryckte starkt att barn har rätt till en trygg barndom utan någon form av aga samt uttryckte positiva attityder till strängare straff för brottet barnmisshandel. De respondenter som varit utsatta för någon typ av barnmisshandel beskrev sina erfarenheter och dess psykiska konsekvenser, såsom smärtsamma minnen, dålig självkänsla och depression. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte också känslor av skam och skuld. Särskilt de unga männen uttryckte att de under barndomen inte hade berättat för någon om sina upplevelser. Många av dem som utsatts för misshandel beskrev den psykiska misshandeln som särskilt svår och att denna typ av misshandel bör uppmärksammas mer.

FN:s Barnkonvention paragraf 12 säger att barn har rätt att forma egna åsikter  och att fritt uttrycka dessar. Detta blir extra viktigt då barn inte är myndiga och därför saknar formell möjlighet till inflytande. Men hur ofta lyssnar politiker och andra vuxna till vad barn tänker och tycker? Genom mitt designpedagogiska projekt ville jag därför ta reda på: hur och på vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd? Projektet avser att barn och ungas röster ges möjlighet att höras, framförallt med hantverk som metod men även genom samtal och text. Deltagarna kreerade stora flaggor fyllda med idéer om vad de önskade fanns för dem i sin stad. Flaggorna har sedan under hösten 2010 i en veckas tid fladdrat i flaggstängerna i anslutning till stadens stadshus. Ett häfte med deltagarnas samlade idéer lämnades över till kommunstyrelsens ordförande (S). Med dess hantverksestetik blev flaggorna ett udda inslag i stadsmiljön vilket förhoppningsvis stärkte möjligheten att höras. I projektet synliggjordes deltagarnas röster till exempel genom de kreerade flaggorna där fotspår i snön intill flaggstängerna visar att de lockat till sig betrakare. Deltagarna kunde, enligt mig, göra sin röst hörd inför varandra under arbetstillfällena. Likväl även genom det häfte med förslag i text och bild som räcktes över. Den kritiska frågan är dock hur de blev, eller snarare om de blev bekräftade. En förhoppning är dock att projektet bidragit till att deltagarna fått en positiv erfarenhet om att deras röster har betydelse. I uppsatsen diskuteras även deltagarnas önskningar utifrån perspektiven att vara hörd, ålder och konsumtion. Det framkom genom samtalen att flera av deltagarna inte tyckte att politikerna lyssnade på dem men att till exempel rösträtt för barn skulle vara ett sätt att ändra på detta. I de textila bilderna var detta perspektiv inte lika synligt. Ålder har betydelse och ämnet skapade ofta debatt och återfanns både i textilierna och i samtalen. Konsumtion var ett tydligt återkommande tema som gav avtryck både i samtal och i de textila bilderna. Fler klädaffärer för barn och sänkt pris på Happy meal var exempel deltagarna tog upp. Under utställningen kommer mitt designpedagogiska projekt att gestaltas genom en affisch, ett häfte och en videosekvens. Affischen illustrerar viktiga delar i projektet. Videosekvensen visar de fyra flaggorna när de vajar i vinden. Till videoverket återfinns det häfte som räcktes över till politikerna. Genom att kombinera affischen, häftet och videosekvensen lyfter jag fram både innehåll och tillvägagångssätt och låter dessa samverka. / BI

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt. Viktiga faktorer i arbetet är att samarbeta med lokala aktörer för att stärka individerna i samhället på flera plan. Samtliga organisationers arbete har ett särskilt fokus på att bidra till att stärka flickors och kvinnors position i samhället. Via olika projekt syftar organisationerna till att göra utbildningen och skolgången mer jämställd mellan pojkar och flickor i landet. Ytterligare en viktig del i organisationernas utvecklingsarbete handlar om att informera och medvetandegöra barnens föräldrar om utbildningens betydelse. Många familjer är fattiga och ett stort antal vuxna i landet har aldrig själva utbildat sig, vilket minskar motivationen att satsa pengar på någonting de saknar kännedom om. Organisationernas arbete med att motverka den utbredda analfabetism som finns i Togo samt att förbättra föräldrars ekonomi bidrar till att familjer i större utsträckning skickar sina barn till skolan. Studien har analyserats utifrån teorierna empowerment och kritisk teori för att identifiera och granska hur dessa synsätt kan bidra till organisationernas sociala arbete gällande främjandet av barns skolgång i Togo. / The purpose of this study is to analyse how Swedish organizations, namely the PMU, Barnfonden, Swedish Social Workers without Borders and Tam-Tam are working to promote children’s right to education in Togo. Furthermore, the study intends to find out whether factors such as attitude and approach has any meaning in their social work in the country. In addition, the study wishes to examine whether organizations use different approaches concerning gender in social work. The study employs qualitative research methods and is based on semi-structured interviews with the organizations mentioned. Our findings suggest that the organizations’ social work with regard to promoting children’s right to education has been structured in several different ways. One important factor in this social work is the collaboration with local actors to strengthen individuals` status in society, which is conducted at several levels of society. All of the organizations have focussed in particular on strengthening the social status of girls and women. The organizations have initiated various projects in order to promote gender equality in education. Another important aspect of this work involves informing the children’s parents about the importance of education. Many families are poor and a large number of adults in the country lack any education of their own. These circumstances could lessen parents’ willingness to invest money into education, as they lack knowledge about its benefits. The organizations’ efforts to counteract Togo’s widespread illiteracy and to improve parents’ finances have resulted in more families sending their children to school. The analyses in this study are based on the empowerment theory and the critical theory, and we intend to identify and review the ways in which these theories can help organizations promote children’s education in Togo.

Rätten till hälsa regleras i en mängd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för alla individer. Rätten till hälsa är en förutsättning för ett åtnjutande av andra rättigheter. Det är ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem är en tillgång till hälso- och sjukvård. En stat kan aldrig åläggas att tillförsäkra människor att få vara friska, men däremot en möjlighet att på lika villkor få ta del av de resurser som finns att tillgå för att kunna uppnå en bästa möjliga hälsa. I de flesta internationella konventionerna, är det inte en rättighet endast förbehållen medborgare i ett land utan en mänsklig rättighet som skall realiseras på lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion. Papperslösa barn saknar tillstånd att vistas i den staten de befinner sig i. De tillhör en särskilt utsatt grupp av barn, sårbara och marginaliserade, och därmed en kategori av människor som internationella mänskliga rättighetsfördrag är till för att skydda. I Sverige uppskattas att det lever uppemot 20 000 papperslösa individer, både vuxna och barn. De lever under svåra förhållanden och papperslösa barn och kvinnor befinner sig i synnerhet i en situation där deras hälsa är utsatt för stora påfrestningar och riskerna att drabbas av sjukdom är större än hos andra grupper. I dagens Sverige saknar dessa individer, nästintill helt, en tillgång till en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna, nämligen rätten till hälso- och sjukvård. Sverige har genom att ratificera ett antal internationella konventioner förbundit sig att tillförsäkra samtliga barn inom Sveriges jurisdiktion en rätt till bästa uppnåeliga hälsa samt en tillgång till hälso- och sjukvård utan hänsyn tagen till barnets nationalitet eller legala status. Sveriges reglering angående papperslösa barns tillgång till hälso- och sjukvård idag gäller endast omedelbar vård och detta till ett fullt pris. Den svenska lagstiftningen särbehandlar och utestänger vissa grupper av barn i deras tillgång till hälso- och sjukvård och är inte förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter om människors lika värde, anti-diskrimineringsprincipen eller rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Sveriges har antagit lagstiftning där tillgången till hälso- och sjukvård har direkt samband med barnets legala status. Ett barns hälsotillstånd har ett nära samband med moderns tillgång till hälso- och sjukvård, särskilt i samband med graviditet och förlossning. Genom internationella åtaganden har Sverige även en förpliktelse att tillförsäkra samtliga kvinnor en tryggad vård i samband havandeskap och förlossning. Omedelbar vård till ett fullt pris är dock den enda vård Sverige lagligen erbjuder papperslösa gravida kvinnor. Genom att endast erbjuda dessa kvinnor omedelbar vård till ett pris de flesta av dem inte har någon möjlighet att betala strider även denna reglering mot de internationella förpliktelser som binder Sverige.

The purpose of this study was to examine children's participation in court proceedings on supervised visitation and to analyse the descriptions of children in court verdicts. Eleven verdicts concerning supervised visitation resolved in 2014 were collected from two district courts in Stockholm County and studied with a qualitative textual analysis. The material was analysed with participation levels influenced by the ladder of participation for children developed by Roger Hart and with the theory of sociology of childhood. Our findings showed that children's opinions were mentioned in eight of the verdicts. In four verdicts the children's will influenced the courts decisions. The children’s will was in none of the verdicts determinant for the outcome. The children's level of participation had no correlation with their age. The children were often described as having universal needs rather than individual needs. The will of the children was in some verdicts invalidated by the court because of their age and their perceived lack of ability to understand what's best for them in the future. Our conclusions are that the court rarely described the children as independent actors or took the children's wishes into account.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnkonventionen och värdegrunden konstrueras i förskollärares berättelser om förskolans verksamhet. Empiriinsamling har skett genom tre stycken fokusgruppsamtal med sex deltagande pedagoger, samtalen är ljudinspelade och därefter transkriberade. Studiens metodologiska ansats och analysverktyg bottnar i socialkonstruktionism och diskurspykologi. Analysens fokus ligger på att studera förskollärarnas retorik samt de tolkningsrepertoarer och diskurser som framkommer där. I resultatet av studien framkom flera olika tolkingsrepertoarer och diskurserna Framtid, Mångkultur och förhållningsätt. Resultatet presenterar en strävan hos pedagogerna att implementera och arbeta medvetet med barnkonventionen och värdegrunden i förskolansverksamhet.

The purpose of this graduate work is to seek knowledge about how children’s right to participation and influence is interpreted and understood in a specific context and also to examine how this right can be conditioned and shaped by the pedagogical practice of early childhood education. The focus of this study has been to examine the arguments and attitudes towards the right to participation and influence as a pedagogical practice as it is understood in early childhood education. Additionally, I have been interested in studying the affordances and restrictions that early childhood educators experience when dealing with children´s right to participation and influence. The platform used for data collection is Facebook and the informants recruited were active participants in forums regarding democracy in preschool education. In the second phase of the study I conducted online focus groups with these participants. For the analysis of the material I have adopted a poststructuralist perspective, starting from Jaques Derridas philosophical texts and use of deconstruction. The results show the complexity in early childhood education´s democratic mission. What becomes clear is the importance for the teachers to adopting an open, ethical and democratic approach in order to make children´s right to participation and genuine influence possible in the everyday reality of early childhood education.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Örebro tingsrätt beaktar barnets vilja i sina domar gällande vårdnad, boende och umgänge. Studien grundar sig på en kvalitativ dokumentgenomgång, där 30 domar från år 2016 har studerats. En tematisk innehållsanalys har genomförts, i syfte att tolka och förstå domarna. Av studien framgår att tingsrätten endast beaktar barnets vilja i ett fåtal fall samt att barnets vilja har en påverkan på domslutet i ännu färre fall. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i teorier kring begreppen "barn" och "barns rättigheter att komma till tals" som sociala konstruktioner. Av analysen framgår att de sociala konstruktioner som finns av barn, har en påverkan på sättet vilket barnets vilja beaktas av tingsrätten. I de fall där barnets vilja framkommer i domarna, uttrycks viljan med hjälp av ställföreträdare i form av socialsekreterare, föräldrar, andra anhöriga eller umgängesstöd. Barnet har således en sekundär ställning i den familjerättsliga processen. Den här studien ämnar följaktligen att uppmärksamma barns rättigheter i vårdnadstvister, för att på så sätt stärka deras rättsliga ställning. Det kan vidare tänkas vara av intresse för de socialsekreterare som arbetar med dessa frågor, att få en överblick av hur det socialrättsliga läget ser ut.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskolans utomhusverksamhet. De frågeställningar som ställs är: I vilka sammanhang utövar barn sina demokratiska rättigheter? På vilka sätt utövar barn sina demokratiska rättigheter.Studien genomfördes på förskolan Galaxen och har haft fokus på barn i 1–4 års ålder samt pedagoger. Syftet har undersökts genom deltagande observationer och miniintervjuer under fem dagar. De observationer som transkriberats har fokus på barns demokratiska rättigheter. Analysen av data kategoriserades in i två större teman vilka är återkopplade till de frågeställningar som är länkade till studiens syfte. Temana är, i vilka sammanhang barn utövar sina demokratiska rättigheter samt på vilka sätt barn utövar sina rättigheter. Dessa teman redogörs för i resultatet.Resultatet klargör hur barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskolans utomhusverksamhet. Barn utövar sina demokratiska rättigheter i olika sammanhang, i både styrda aktiviteter samt inom den fria leken. Utövandet kunde urskiljas då barnen sökte inflytande eller delaktighet på olika sätt samt när de utövade sina rättigheter genom delaktighet och inflytande i olika sammanhang. Utövandet av barnens demokratiska rättigheter genomfördes på olika sätt, genom sökandet av uppmärksamhet samt genom brytandet av regler. Sökandet av uppmärksamhet skedde genom verbalt och ickeverbalt språk, dvs. kroppsspråk. Slutsatsen av denna studie är att är att barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskole-sammanhang som styrda aktiviteter samt fri lek. Barnen utövar dessa demokratiska rättigheter genom verbalt språk men även genom ickeverbalt språk, dvs. kroppsspråk.