Jag har i förestående studie genom semistrukturerade observationer på två olika förskolor undersökt hur Barnkonventionen synliggörs i miljön. Sverige har för ett år sedan, 1 januari 2020, inkorporerat FN:s konvention för barnets rättigheter i svensk lag, men i mitt arbete i förskolan har jag inte upplevt någon större skillnad. Därför är det intressant att undersöka huruvida jag kan se att barnen får sina rättigheter tillgodosedda i miljön. Frågeställningarna är, hur synliggörs Barnkonventionen i de undersökta förskolornas miljö? Samt vilka främjande och hindrande faktorer återfinns i de undersökta förskolornas miljö gällande förskolornas arbete med Barnkonventionen? I analysen av den insamlade empiri använde jag en hermeneutisk ansats då jag huvudsakligen tog mig an Manfred Liebels (2018) kriterier för barns intresse, men använde även begreppen barnsyn och barnrättsperspektiv, i syfte att påvisa förekomsten av Barnkonventionella rättigheter i förskolans miljö. Via observation och analys framträdde tydliga skillnader mellan avdelningarna och att pedagogers makt och barnsyn tycks ha stort inflytande på barns möjligheter att kräva sina lagstadgade rättigheter. Trots att pedagogerna inte observerats blir förhållningssätt och barnsyn tydliga i miljön med hänsyn till hur material är tillgängligt och vilka möjligheter barn har till delaktighet och inflytande.

The aim of this study is to examine preschool teachers’ ideas of children’s right to bodily integrity and the preschools’ work on this. Furthermore, by using theories of power and resistance, the study aims to discuss how these ideas can affect children’s ability to discover and express their own integrity boundaries, to have them respected and to discover and respect the boundaries of others. The empirical material is based on interviews with six preschool teachers. The results show that the teachers’ ideas can lead to both limiting and productive exercise of power, which can affect the children's opportunities to express their own, and to discover the integrity boundaries of others. In order to protect the bodily integrity of the children, rules are formulated that can limit the children's ability to discover their own and others' boundaries and also can lead to control of the children. Rather than using rules, the teachers guide children's actions according to prevailing behavioural norms through what is interpreted as hidden, or friendly exercise of power. The teachers describe how they support and interpret children's actions and, provided that the teachers interpret the children correctly, this can create opportunities for the children to both express their boundaries and to discover those of others in order to respect them. The teachers show awareness of children’s different ways of expressing resistance and intend to help children to pay attention to subtle kinds of these actions. In that way, even children who express their integrity boundaries in a more implicit way can be respected by the others. However, the analysis shows that certain forms of acts of resistance increase opportunities for respect. These acts of resistance are explicit and consist of a clearly expressed "Stop!” or by using the ”Stop hand”. The empirical material also shows that the teachers work towards a culture of consent in the preschool by using themselves as role models and by encouraging children to ask each other for permission when, for example, they want to give someone a hug.

No description available.

Bakgrund: Enligt barnkonventionen har barn som vistas inom hälso- och sjukvården rätt till delaktighet i sin vård genom anpassad information samt att få att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Insättning av perifer venkateter och blodprovstagning är smärtsamma procedurer som barn utsätts för inom barnsjukvården. Inför dessa procedurer är det viktigt att barn får goda förberedelser. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva barns erfarenheter av delaktighet inför och under insättning av perifer venkateter och blodprovstagning. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Enkäterna besvarades av 47 barn i åldrarna åtta till arton år, som hade genomgått insättning av perifer venkateter alternativt lämnat venösa eller kapillära blodprov på Falu lasarett eller Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Resultat: Tjugoen procent av barnen fick inte lokalbedövning och 20% blev aldrig tillfrågade om önskemål i samband med smärtsamma procedurer. De barn som uppgav att personalen inte hade berättat hur de smärtsamma procedurerna skulle gå till hade lägre ålder i median jämfört med de barn som personalen berättade för (9 år versus 14 år, p=0,006). Ju högre barnen skattade att de förstått informationen de fått på en tiogradig skala desto högre skattade de att de kunde säga stopp om något var för påfrestande eller gjorde för ont i samband med smärtsamma procedurer (r=,430, p=0,004). Slutsats: Alla barn ska tillfrågas om önskemål och erbjudas lokalbedövning inför smärtsamma procedurer. Sjukvårdspersonal ska ge barn anpassad information oavsett ålder vilket främjar barns möjlighet att säga stopp om de upplever proceduren som för påfrestande. Sjukvårdspersonal måste visa extra lyhördhet gentemot barn med lägre ålder. / Background: According to the Convention on the Rights of the Child, children receiving healthcare have the right to personalized information and to have their opinions expressed on all issues that concern them. Peripheral intravenous cannulation and blood sampling are painful procedures that children are subjected to in pediatric care, and prior to these procedures it is important that children receive good preparation. Objective: The aim of the study was to investigate and describe children’s experiences of participation before and during peripheral intravenous cannulation and blood sampling. Method: The study was a quantitative survey. The questionnaires were answered by 47 children aged eight to eighteen years, who had experienced peripheral intravenous cannulation or venous/capillary blood test at the hospital in Falun or at the Children’s Hospital in Uppsala. Results: Twenty-one percent of the children did not receive local anesthesia and 20% were never asked for their preferences in connection with painful procedures. The children who stated that they were not informed by the healthcare professionals regarding the painful procedures were of younger age compared to the children that were informed (9 years versus 14 years, p=0,006). The higher the children rated on a 10-degree scale that they understood the information, the higher they also rated that they could tell the healthcare professionals to stop if the painful procedures was too demanding or too painful (r=,430, p=0,004). Conclusion: All children should be asked for their preferences and be offered local anesthesia for painful procedures. Healthcare professionals should provide the children with appropriate information regardless of the age of the child, which promotes the child’s ability to tell the healthcare professionals to stop if they experience the procedures as too demanding. Healthcare professionals should be more aware when caring for younger children.

Studiens undersökningsområde är hur arbetet leds och uppfattas av rektorer och förskollärare i arbetetutifrån barns integritet och rättigheter. Detta är relevant då barnkonventionen blivit svensk lag. Syftet äratt förstå förskollärarnas respektive rektorers uppfattningar om barns integritet och rättigheter i förskolanoch hur förskollärare respektive rektorer för arbetet framåt med hänsyn till barns integritet ochrättigheter. Detta leder till forskningsfrågorna: Vad har förskollärare respektive rektorer föruppfattningar om barns integritet och rättigheter i förskolan? Hur uppfattar förskollärare respektiverektorer sitt arbete med att leda arbetet med barns integritet och rättigheter i förskolans verksamhet?Studien utgår från fenomenografisk ansats och förståelse, uppfattningar och erfarenheter är centralabegrepp. Studien grundar sig i intervjuer utav förskollärare och rektorer och intervjusvaren har ställtsmot varandra för att nyansera variationer i uppfattningar, förståelse och erfarenheter. Resultat attberoende på de olika variationer som uttrycks i förskollärares och rektorers uppfattningar har betydelseför hur arbetet leds i verksamheten med barns integritet och rättigheter. Alla medverkande i studienuppfattar att barns integritet och rättigheter är ett viktigt ämne att belysa och arbeta med i förskolansverksamhet.

Fler än 200 000 barn lever i hem där det förkommer våld i nära relation. Barn som bevittnar våld har ökad risk att utveckla psykiskt och fysisk ohälsa. För att stärka barns juridiska rättigheter infördes 1 juli 2021 Barnfridsbrottslagstiftningen i svenskt rättssystem. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av barnfridbrottslagstiftningens påverkan på utredningsarbetet med barn och unga samt hur socialsekreterare arbetar för att uppfylla barns rättigheter utifrån barnfridsbrottslagen. Vidare var syftet att undersöka hur socialsekreterare upplever att barnfridsbrottslagen introducerats i organisationen. För att besvara syftet intervjuades fem socialsekreterare som arbetar med utredning inom barn och unga. Empirin analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades utifrån Normalisation process theory, erkännandeteorin samt forskning kring våldets påverkan på barn. Resultatet visade att barnfridsbrottslagen inte har haft så stor påverkan på utredningsarbetet för socialsekreterare och att det har funnits svårigheter kring hur lagen ska tolkas. Implementeringsprocessen såg annorlunda ut i alla de kommuner som intervjupersonerna arbetade i. Socialsekreterare tog upp att det är av vikt att det finns ett bra samarbete med polis och åklagarmyndighet kring arbetet med att tillgodose barns rättigheter utifrån barnfridsbrottslagen. Barn som bevittnar våld i nära relation erkänns som en individ med samma juridiska rättigheter som en vuxen och kan då bli målsägande i ärenden som rör dem i förhållande till barnfridsbrottslagen. / More than 200,000 children live in homes where there is intimate partner violence. Children who witness violence have an increased risk of developing mental and physical illness. In order to strengthen children's legal rights, the Child Peace Crimes Act was introduced into the Swedish legal system on 1 July 2021. The purpose of this study was to examine the social workers experiences of the impact of child crime legislation on the investigation work with children and young people and how social workers work to fulfill children's rights based on the Child Peace Crime Act. Furthermore, the purpose was to investigate how the social workersfeels that the Child Peace Crimes Act has been introduced in the organization. To answer the purpose, five social workers who work with investigations in children and young people were interviewed. The empirical material was analyzed with a qualitative content analysis. The results were interpreted on the basis of Normalization process theory, recognition theory and research on the impact of violence on children. The results showed that the Child Peace Crimes Act has not had such a large impact on the investigation work for social workers and that there have been difficulties in how the law should be interpreted. The implementation process looked different in all the municipalities in which the social workers worked. The social workersmentioned that it is important that there is good cooperation with the police and the public prosecutor's office regarding the work of meeting children's rights based on the Child Peace Crimes Act. Children who witness violence in a close relationship are recognized as an individual with the same legal rights as an adult and can then become a plaintiff in cases concerning them in relation to the Child Peace Crimes Act.

Stödmaterial från Skolverket om demokratiarbetet i förskolan och forskning visar att en glidning från den kollektiva gemenskapen har skett mot ett alltmer individuellt förhållningssätt, medan merparten av studiens tidigare forskningen belyser att delaktigheten i gemenskapen ses som viktig. Det väcker en undran hur det kollektiva och individuella synliggörs i förskolans praktik. En minietnografisk studie med observation och informella samtal användes som metod för att få syn på de olika förhållningssätt pedagogerna använder i arbetet med den demokratiska värdegrunden. Studien utfördes på en förskola med barn i åldern 3-5 år. Studien fann att det användes flera olika förhållningssätt för att fånga både det individuella barnet, och gemenskapen i gruppen till ett möjligt lärande om och genom demokrati.I studien har vi identifierat 14 olika förhållningssätt, där vissa används mer och andra mindre. Merparten av förhållningssätten behövs för att lyfta fram olika demokratiska värden och inget förhållningssätt ska ses som bättre än den andre. Studien fann även förhållningssätt som försvårade arbetet med den demokratiska värdegrunden. Både tidigare forskning och resultatet av studien visar på vikten av att ha kollegiala diskussioner om vad arbetet med den demokratiska värdegrunden står för och hur det ska gå till för att inte utmynna i omedvetna förhållningssätt från pedagogerna

No description available.

The aim for the study is to investigate whether or not personnel with pedagogical and managing responsibilities convey childrens rights in accordance with the documents governing the Swedish preschools and the convention on the rights of the child. The study’s research questions are as follows: according to personnel with pedagogical and managing responsibilities, what opportunities are made possible for children’s rights learning? How does personnel with pedagogical and managing responsibilities look upon their educational responsibility regarding children’s rights learning, and what aspects within the organization can affect this responsibility? A qualitative method is applied and six semi-structured interviews with personnel with pedagogical and managing responsibilities were conducted. Foucault’s perspective on power, in accordance with the interpretation of Axelsson and Qvarsebo (2017) is applied to the study. The theoretical framework will assist to illustrate the asymmetric relationships within the preschool. The result of the study indicates that preschoolteachers lack of knowledge in regard to the convention on the rights of the child affects if and how children are being thought about their rights. The study also concludes that preschoolteachers decisions concerning childrens perception abilities in relation to rights learning are centred around age presumptions. The study further demonstrates the significance of early rights learning situations starting in preschool this to facilitate children’s position as rights carrying citizens within their own right.

The present study investigated the incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child into Swedish law through an examination of the juridical difficulties in the state and municipalities. The study employed three methods: Qualitative content analysis, juridical method, and a semi-structured interview. The results show that the incorporation alone is not sufficient but is a project that needs continuous efforts to have thorough effects on children’s rights. As the phrasing of the Convention is vague it results in difficulties in exercising the rights, especially regarding the best interest of the child. Furthermore, the Swedish law prohibits children under 18 years old to bring an action to court in certain issues such as migration cases. Additionally, as Sweden has not ratified the third optional protocol of the Convention regarding the right to seek justice from the Committee on the Rights of the Child in case of a violation of rights on a national level, this further limits children to exercise their rights. On the municipal level, dissemination of information and knowledge regarding the Convention, cooperation between municipal bodies and the government, commitment for change, and access to adequate resources are all important tools for the implementation.