Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.

Iraq has in recent decades been with internal conflicts between ethnic groups. Despite the enormous wealth of natural resources, more than half of the population remains poor. War and corruption has led to lack of resources and worsening quality of the health sector leading to deteriorating health situation among the population. Womens role and experiences of health and health promotion is important in conflict affected countries to create health and well-being within the family. Objective: the objective of this study was to investigate the maternal experiece of promoting the health of children in an Iraqi context. Method:Aqualitative research methodology with semi-structured interviews was chosen.Six mothers from diffrent neighborhods in the city of kirkuk were interviewed. Data set was analyzed by using content analysis. Results: the results showed the theme of health promotion motherhood in a war-torn country with four categories.1-Health is life welfare.2-In powerlessness shadow.3-Knowledge and sisterhooa and4- anees for new health promoting community structures. Mothers were every day occupied with health promoting their children despite the obstacles to promote health. The results also showed that mothers valu sisterhood, education and security as access to healthier life. Mothers belife in change for a healthier future of children in iraq lies in the goverments ability to develop an infrastructure for health promotion with basic services,a functioning health care system and better hom environments.

The aim with this study is to study how young children’s influence expresses itself in some educators’ stories about their work with children. The study also looks at the relations between pedagogues’ approaches to children and aims at identifying the educator’s perspectives of children. To get to know more about this I have interviewed five pedagogues who work with children in the ages of 3-6 years in different fields at a preschool area in India.The result shows that childrens’ influence and participation for the educators involves children selecting activities. A consequence of this is that the teacher is the one who decides when and what kind of influence the child can practice. Furthermore the teachers express different views on the child which sometimes are contradictory but still coexist. A conclusion of the study is that the images of children that the pedagogues are expressing have to be looked upon in relation to the context of the activity. The context of the activity becomes therefore also central for how the children’s influence expresses itself. / Syftet med den här studien är att undersöka hur barns inflytande kommer till uttryck i några pedagogers berättelser om sitt arbete med barn. Studien syftar även till att undersöka pedagogernas förhållningssätt i relation till olika bilder av barn. För att närma mig studiens intentioner har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år och inom olika professioner på ett skolområde i Indien. Resultatet visar att barns inflytande enligt pedagogerna involverar barns möjligheter att välja aktiviteter. Resultatet visar även att lärarna är de som avgör när och vilket slags inflytande barnen har möjlighet att utöva. Vidare visar resultatet att lärarna ger uttryck för varierade bilder av barn som ibland kan verka motstridiga men samtidigt samexisterar. Studiens slutsatser visar att de bilder av barn som pedagogerna bär med sig måste ses i relation till den kontext verksamheten utformas i. Verksamhetens kontext blir på så sätt även avgörande för hur barnens inflytande kommer till uttryck.

Alla barn har enligt barnkonventionen rätten att tillåtas att fritt uttrycka sina åsikter. Därtill åligger det samhället ett ansvar att ta tillvara på de ungas engagemang och lyssna till deras synpunkter, idéer och förslag. Emellertid är det svårt att förverkliga ungas delaktighet i praktiken, då somliga ser barn som objekt i behov av skydd, ser andra barn som självständiga aktörer med rättigheter. Således utelämnas barn och ungdomar till enskilda vuxnas bemötande, vilket är otillräckligt för att fullt ut lyckas ta in barns åsikter och säkerställa deras rätt till deltagande. Den här undersökningen tog sin utgång ifrån tidigare forskning vilken har belyst ett behov av studier på ungdomars egna reflektioner över delaktighet i beslut som rör dem. Studien har lyft hur ungdomars perspektiv på delaktighet i samhället ser ut genom fyra frågeställningar. Den första handlar om ungdomars inställning till delaktighet, den andra om vilka samhällsintressen de vill påverka och den tredje handlar om vilka förutsättningar för delaktighet de önskar. Den fjärde frågeställningen besvaras utifrån resultatet från den första och tredje frågeställningen och handlar om i vilken utsträckning de vill vara med och påverka. En fallstudie i Jönköping har genomförts där åtta respondenter deltagit i individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Resultatet bygger på en fenomenografisk analys av sammanställt datamaterial och analys av resultatet i jämförelse med Harts delaktighetstrappa. Resultatet visar bland annat att: ungdomarna upplevt att de blivit nedvärderade av vuxna, det mest förekommande intresseområdet för påverkan var skolan, de tycker delaktighet är viktigt och något som är allas rättighet och att de önskar att delaktigheten ska vara lättillgänglig och smidig att genomföra. I syfte att även sammanfatta ungdomars perspektiv på delaktighet genomfördes en analys i jämförelse med Harts delaktighetstrappa. Resultatet kunde således nå ett analytiskt djup och nå teorigenerering, då ungdomarna kategoriserades som tre olika idealtyper: de förnöjsamma, reformisterna och de revolutionära. Då syftet är att ge djupare förståelse för ungdomars livsvärld angående delaktighet, bör inte de analytiska konstruktionerna ses som renodlade och representativa för alla ungdomar. Istället bör resultatet främja förståelse för den dynamik som återfinns bland gruppen ungdomar. / According to the convention on the Rights of the Child, every child has the right to freely express his or her opinion. The society has a responsibility to include young people’s participation, hence listen to their opinions and ideas. Nevertheless, it is difficult to implement young people’s participation in practice as children are sometimes viewed as objects in need of protection and viewed by others as independent actors. Adults behavior affects the opportunities to participate and is therefore important to acknowledge. This essay is grounded in previous studies which have observed a need for further research on young people’s own perspective on participation. Consequently, the purpose was to examine youth’s perspective on partic-ipation in matters that concern them, just like article 12 claims. Four research questions have been answered. The first one concerns the youths point of views of participation, the second one their interest in matters revolving around youths in society and the third one concerns what prerequisites the youth’s need to be able and willing to participate. The fourth research question was to what extent young people want to influence issues that concern them. It was answered based on the results of the first and the third questions and is presented in the analysis. The questions have been studied within the case of Jönköping. Data was collected through individual semi-structured interviews with eight participants. With a phenomenographic method the collected data was analyzed. In addition, the data was linked to levels of children’s participation though Hart’s Ladder of Participation which gave the results an order of precedence along with analytical depth and developed a theory. In summary, the findings conclude: the adolescents had experienced that adults often show a degrading attitude towards youth; there is a great interest in questions involving their schools; partic-ipation is important to youth and is every individual’s right; and finally, societal participation needs to be further developed to become known and accessible for youth. It was further categorized into three different ideal types: the indifferent, the reformers and the revolutionary. The analytical constructions should not be viewed as complete and representative for all youths. Rather the result of this study should facilitate an understanding of the many dynamics of adolescents’ participation in society.

Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp. / The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.

This thesis set out to study the debate on circumcision of boys in Sweden. The study concerns itself with how categories and positions become rhetorical resources in the debate and how categories andpositions thus are made relevant. In order to get at what is made possible through the use of theserhetorical recourses this study has analyzed debate articles, official Swedish governmental documentsand the United Nations Conventions on the Rights of the Child (UNCRC). Three interpretativerepertoires surfaced as distinct in this material and they are; Religious identity and belonging,medicine and the UNCRC. The analysis will therefore be structured and guided by these repertoires.As the debate is centred around the Human Rights Paradigm there is an ingrained ideological dilemmain the debate that can be explained as the tension between a Universal and a Cultural relativisticinterpretation of Human Rights. This tension will be discussed throughout the study. Severalconclusions can be drawn from the analysis: The various and contradictory positions allowed for bythe use of the UNCRC makes it an elusive tool in both theory and practice. The ideological dilemmatends to coerce the participants into opposing positions and even question the rhetorical tools utilizedin the debate. The child surfaces in various categories and at the end of this thesis the question remain;Is it a religious child or is it a child of religious parents?

This study examines the construction of children and children’s rights in the context of corporate responsibility. Businesses often work with children in their philanthropic work, but have not been expected to integrate children’s rights in their core activities. The relationship between businesses and children is therefore poorly understood. This study aims to develop a better understanding of this relationship by studying the construction of children in corporate responsibility policies and website presentations. The point of departure for the analysis is that children are a minority group, meaning that they share certain characteristics and face shared problems. In order to do this, CSR theories and previous CSR research is presented from a children’s rights perspective, which provides a theoretical framework for the empirical analysis. The analysis examines cases of current relationships between businesses and children. This is done by analyzing the construction of children in the corporate responsibility policies of six companies. In order to structure the analysis, a categorization system is used which defines six distinct relationships between business and children. The study found that the internal disagreements within the field of CSR has significant implications on children’s rights and their resolution is necessary for true integration of children’s rights into CSR. Further, the children were constructed vastly differently between the companies as well as between the categories. The relationship is also contingent upon the general recognition of responsibilities by a company.

The purpose of this qualitative study is to look into how social secretaries describe their work with children's participation in the assessment that is carried out at short-term residential facilities for families. Through their descriptions we can gain knowledge of what significance these social workers give children's participation in this context and create more nuances in the overall view on children's participation in Swedish child services. Built in this purpose, we have been interested in how the institutional circumstances can affect children's participation. The study is based on semi-structured interviews with seven social secretaries working in three different facilities for families in two Swedish municipalities. Based on our theoretical assumptions, which are Shier’s pathway to participation (2001) and the interpretation that Svensson, Johnsson and Laanemets (2008) made of Michael Lipsky's (1980/2010) concept of discretion, the interviews have been interpreted and analysed. We have anchored the essay's analysis framework in a social-constructivist approach.  Our results show that the social secretaries places great emphasis on children's participation throughout the assessment process. The work is carried out in an incorporated way where the approach is characterized by seeing the child as an active part and a main person who has the right to participation in ways that works for that specific child. The descriptions show the individual secretaries' ability for child-friendly adaptation in working methods, as well as a shared responsibility for competence development. Experience are referred to as important, as well as reflection on the personal factors that can limit the work. In the result, we can see that a problematic theme lies in the interaction between the social secretary, the parents and the children. The family is in a difficult situation, often enlarged by the intervention in the family's life that moving to the facility entails. How well the collaboration works depends on the possibility to communicate and create relationships built on trust, which directly affects the degree of the child's participation. The result also contains recurring descriptions of how the social secretary decides when the child should be protected from burdensome details, mainly concerning the parents, which can also be regarded as a limiting factor.  Conclusions we have drawn are that children's participation has a central position in these organisations, seen as an indisputable right for all children regardless of age and ability. The discretion of the social secretaries is not limited by organizational factors such as heavy workload or lack of time. It is mainly collaboration difficulties with the family that affect children's participation. However, frequent contact with the family during the long assessment period at the facility create good basis for cooperation, as well as the high degree of transparency and openness that permeates the assessment work according to the social secretaries. Success in relationship-building becomes crucial to children's participation, especially as the path to the child often goes through the parent.

Swedish libraries can be said to have entered a new phase characterized by librarians deliberately reflecting both on their libraries’ relation to society and on their own work procedures in libraries. One sign of this phase has been the campaign Bibliotek mot rasism (Libraries against racism). In this thesis, Bibliotek mot rasism together with three other instances of anti-racist actions on the part of librarians are investigated. These include the removal from libraries of children’s books featuring the character Lilla Hjärtat, the refusal to buy the book Massutmaning about the cost of immigration, and library associations not wanting to attend the Gothenburg Book Fair in 2017 because the racist newspaper Nya Tider was invited to attend the fair. The aim of the thesis is to illustrate the above mentioned new phase in library work. In order to do this, different texts in which the librarians explain their actions are studied. The questions asked are: How have the librarians reasoned? How have they looked upon their own role? Based on what contentions have they taken a stand? The results show different reasonings relevant to the different actions. When it comes to how the librarians have looked upon their own role and what arguments they have used to support their actions however, there are similarities between some of the librarians. The most frequently occuring roles are the willingness to show that the libraries are accessible for everyone and to stop the normalization of racism. When it comes to how the librarians argue to support their actions all of them refer to regulatory documents to do so. A statement referred to by several of the librarians is the equal value of everyone as regulated in the first article of the Universal Declaration of Human Rights. Another regulatory document referred to by several of the librarians is the United Nations’ Convention on the Rights of the Child. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Den statliga tvångsvården för placerade barn och unga på särskilda ungdomshem, har återkommande varit under internationell kritik från FN:s Barnrättskommitté och Tortyrkommitté för upprätthållandet av tvångsåtgärder som isolering. Statliga aktörer och civilsamhällesorganisationer har adresserat stora brister inom vården som i förlängningen riskerar att barn och unga far illa snarare än att få hjälp och behandling. Det senaste decenniet har ett rättighetsarbete påbörjats inom institutionerna. Trots beaktandet av mänskliga rättigheter och ett lyft av barns rättigheter inom verksamheten påvisas återkommande brister som vanvård, rättsosäkerhet och rättsliga övertramp från statligt anställd personal på de särskilda ungdomshemmen. Barn och unga står i beroendeställning till de statligt anställda som arbetar på institutionen. Att vara statligt anställd innebär dessutom ett ytterst ansvar att säkerställa mänskliga rättigheter, även inom den vård som bedrivs med tvång och kontroll. Syftet med den här studien var att utifrån insamlat material från statliga aktörer, statens institutionsstyrelse, och civilsamhällesorganisationer undersöka hur att mänskliga rättigheter förverkligas, samt hur användandet av särskilda befogenheter legitimeras trots deras rättsosäkerhet. Studien har genomförts med tematisk analys som metod. Resultatet påvisar att det förefaller finnas hinder för att mänskliga rättigheter ska förverkligas, genom upprätthållandet av brister som rättsosäkerhet, ojämlikhet och svårigheter med samverkan. Vidare tydliggörs att barns och ungas upplevelser av särskilda befogenheter ofta beskrivs i termer av våldsamma och bestraffande, medan statens vuxna ögon legitimerar dem som nödvändiga. Genom ett barndomssociologiskt och feministiskt angreppssätt diskuteras hur vuxnas institutionaliserade makt förefaller begränsa och förhindra realiserandet av ett barnperspektiv inom verksamheten. Vidare påvisas utifrån civilsamhällsorganisationers kritik hur etablerade arbetsmetoder som är förenade med döds- och skaderisker, används vid utövandet av tvångsingripanden och legitimeras som nödvändiga samt bedöms vara förenade med ”barnets bästa” och med ”respekt för människovärde och integritet”. Balansgången med att upprätthålla mänskliga rättigheter för barn och unga inom tvångsvården förefaller vara förenade med stora utmaningar.