Syftet med studien var att undersöka hur 1-3 åringars rättigheter utifrån artikel 2,3 och 13 i barnkonventionen syntes i planerade aktiviteter på förskolan. Följande frågeställningar användes för att besvara studiens syfte: Hur hävdar 1-3 åringar sina rättigheter som utgår från barnkonventionen? Hur interagerar förskollärarna med barnen och på vilka sätt informeras barnen, om, sina rättigheter som utgår från barnkonventionen? Hur diskuterar arbetslaget barnkonventionen?Metoden som användes i studien var öppna observationer som genomfördes på tre olika avdelningar på två olika förskolor samt att det utfördes informella samtal. I resultatet kom det fram att förskollärarna inte diskuterade barnkonventionen varken i arbetslagen eller i barngrupperna, men att barne rättigheter utifrån barnkonventionen däremot kom till uttryck i parktiken. Barnen hävdade sina rättigheter genom kroppsspråk, mimik, känslor, TAKK och verbal kommunikation. Förskollärarna lyssnade på barnen och deras önskemål under de planerade aktiviteterna.

Abstract Studien avser att undersöka hur förskolan förhåller sig till och agerar gentemot barn som far illa och hur processen ser ut mellan förskola och socialtjänst när en orosanmälan görs. Studien syftar även till att kartlägga hur processen ser ut mellan förskola och socialtjänst när en orosanmälan görs och huruvida processen brister, samt på vilket sätt den brister. I analysen studeras också hur förskola och socialtjänst förhåller sig till barns rättigheter och vad som anses vara barns bästa. Barns rättigheter ställs likaså i relation till föräldrars rättigheter när det handlar om beslut som rör barn. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har varit till användning, med syftet att få en uppfattning om hur orosanmälningar utspelas i praktiken. Studiens deltagare är personer som arbetar inom förskolan och socialtjänsten.  Studiens analys bygger på det barndomssociologiska perspektivet, som utgår från barns rätt till delaktighet i samhället. Vi har även kompletterat vår studie med tidigare forskning som behandlar professionellas erfarenheter och perspektiv rörande orosanmälningar, samverkan mellan organisationer samt förebyggande arbete vid misstanke om att barn far illa. Studiens resultat synliggör att det är upp till oss vuxna att möjliggöra barns delaktighet i situationer som rör barn. Barns delaktighet visade sig vara reglerad utefter barns mognad och ålder, vilket ansågs vara barns bästa vid orosanmälningar. Resultatet synliggör att samverkan mellan förskola och socialtjänst brister i vissa avseenden, såsom en avsaknad på återkoppling från socialtjänsten och att förskolan inte gör tillräckligt med orosanmälningar. Oavsett är det föräldrarna som beslutar om barn får stöd från socialtjänsten eller inte.

Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.

I denna studie kommer du som läsare få en inblick i lekar och aktiviteter där barnen har full kontroll över situationen. Studiens syfte är att genom observation synliggöra hur barn begränsar sina kamratkulturer och om det förekommer fördomar eller kränkande behandling när man gör uteslutningar av sina kamrater. I resultatet kan man se hur barnen som observerats är väl medvetna om förskolans regler och värderingar, således förekommer inga trakasserier eller kränkande behandling under lekens gång. Dock använder man sig av subtila och kamouflerade strategier för att styra leken kring såväl lekens utformning till vilka kamrater som får ingå i sin lekkonstellation och således ta sig runt de regler som finns kring kamratskap, t.ex. anpassningar av regeln ”Alla får vara med”. I deras uteslutningar kan man se hur hierarkier har byggts upp och genom sina verbala och icke-verbala språk förtydligar man vilka som kan få tillträde och inte. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv är det också sagt att studien inte enbart berättar om barns uteslutningsstrategier utan ger också en bild kring den kultur och de samtal som råder inom förskolemiljön som i sin tur skapar en arena där uteslutningarna sker. / In this study you will be able to get a “sneak peek” into the play and game in which the children are the masters. The purpose of this study is through observation show whether children are limiting their play arenas and if children are excluding others by using unethical or stereotypical methods, such as excluding because of age, gender, ethnicity, etc. The results of the observations show that the children of this observation doesn’t use judgmental exclusions however use hidden and camouflaged strategies to adapt the play to match their intentions. By playing by the hierarchic rules of the preschool arena the children are able to choose their wanted playmates, the intentions and the rule of the game itself. The exclusion strategies are subtle and yet so obvious and through their psychical and verbal language they show each other the signs of which you are in the game or not. The children of the study are well aware of the physical and social rules within the preschool and are therefore able to adapt their exclusion strategies by bending the rules, for example the most common “Everybody are allowed to join the game”. With that in mind this study doesn’t only show the exclusion strategies but also the culture and conversations that creates the environment in which these exclusions are performed.

This work was written within the framework of the theme of democracy and children's rights. The purpose of the study was to contribute with knowledge of preschool teachers' thoughts on and pedagogical work with meal situations in relation to diet and health. As many of Sweden's children go to preschool, the preschool becomes an important arena for children at many different levels, among other things when it comes to pedagogues pedagogical work with meal situations. The method used to answer the purpose was qualitative interviews. The result shows that preschool teachers see the meal situations as a learning opportunity and as an opportunity where the children get opportunities to learn more about diet and health. The result also shows that the preschool teachers' work on meal situations, in relation to diet and health, is very much about motivating the children to dare to taste new and "foreign" food. This work, in turn, may be aimed at promoting good eating habits in the children. The result also shows that there are some opportunities and challenges in the pedagogical work with the meal situations in relation to diet and health. The possibilities were about creating the conditions for an even better work with learning about diet and health. The challenges were about meal situations as a stressful moment, about unclear roles and about a lack of cooperation between preschool educators and chefs. / Detta arbete skrevs inom ramen för temat demokrati och barns rättigheter. Syftet med studien var att bidra med kunskap om förskollärares tankar om och pedagogiska arbete med måltidssituationerna i relation till kost och hälsa. Då många av Sveriges barn går i förskolan så blir förskolan en viktig arena för barn på många olika nivåer, bland annat när det gäller pedagogers pedagogiska arbete med måltidssituationerna. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att förskollärarna ser på måltidssituationerna som ett lärtillfälle och som ett tillfälle där barnen bland annat får möjligheter att lära sig mer om kost och hälsa. Resultatet visar även på att förskollärarnas arbete med måltidssituationerna, i relation till kost och hälsa, mycket handlar om att motivera barnen till att våga smaka på ny och ”främmande” mat. Detta arbete kan i sin tur syfta till ett främjande av goda matvanor hos barnen. Resultatet visar även att det finns en del möjligheter och utmaningar i det pedagogiska arbetet med måltidssituationerna i relation till kost och hälsa. Möjligheterna handlade om att skapa förutsättningar för att ett ännu bättre arbete med lärandet om kost och hälsa kunde ske. Utmaningarna handlade om måltidssituationerna som en stressig stund, om otydliga roller samt om brist på samarbete mellan förskolepedagoger och kockar.

Sammanfattning Vi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ”i läs och skrivsvårigheter” i ”en skola för alla” inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ”I läs och skrivsvårigheter” säger att lärarna och skolan gör. Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ”i läs- och skrivsvårigheter” samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium. Eleverna intervjuas med öppna frågor där de får berätta hur de upplever sin skolsituation, på vilket sätt de får det stöd de behöver av lärare och skola. Även lärarna intervjuas med öppna frågor och de får berätta om vad de gör för att stödja elever ”i läs- och skrivsvårigheter”. Vi redogör för relevant forskning. Studien riktar sig till gymnasiet men den mesta forskningen är baserad på grundskolan. Vårt arbete följer etiska regler. Alla svar behandlas konfidentiellt och att materialet används endast i vår studie. Denna studie har kommit fram till att det är kommunikation, stöd, delaktighet, social närvaro inom klassens ram som ger eleverna en känsla av inkludering. Studien visar att de anpassningar som görs av lärarna inte fullt ut är vad eleverna efterfrågar. Elevernas önskan att arbeta i mindre grupp kan ha uppenbara risker. Eleverna kan utveckla mindre önskvärda normer och få försämrade möjligheter till utveckling av andra väl så viktiga kompetenser i liten grupp. Föreliggande studie kan vara intressant att ta del av för de som jobbar i klassrummet med elever i svårigheter, såväl som i arbetet med ”en skola för alla”. Men vi hoppas också att skolledning såväl som politikerna vill ta del av studien.

Barnets bästa beskrivs av forskare som ett svårdefinierat begrepp. Trots detta är begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Syftet med studien har varit att undersöka Gävle tingsrätts diskussion av barnets bästa i vårdnads-, boende- och umgängesdomar under åren 1992, 2002 och 2012 samt om det skett någon förändring över tid. En form av textanalys användes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rättssociologisk teori. Det mest framträdande resultatet var att tingsrättens diskussion kring barnets bästa oftast skett indirekt, där ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation är till barnets bästa eller inte. Emellertid har direkta referenser till begreppet barnets bästa ökat, främst i domarna från år 2012. Resultatet kan antas härröra ur de reformer som gjorts i föräldrabalken år 2006. En annan viktig slutsats vi kommit fram till rör hur barnets bästa alltid verkar vara situationsbundet. / The child's best interest is described by researchers as elusive. Despite this, the concept is statutory and should be essential to decisions regarding custody, residence and contact. The purpose of this study was to inquire Gävle district court's discussion of the child's best interest in custody, residence and contact judgments in 1992, 2002 and 2012, and to study whether the arguing changed over time. Text analysis was applied to analyze data which then was studied by perspectives of socialconstructionism and sociology of law. A prominent result was that the district court's discussion of the child’s best interest is usually made indirectly. However, direct references to the concept of the child’s best interest increased, mainly in the judgments from 2012. This result might derive from the reforms made in the Swedish Parental Code in 2006. Another important conclusion we have come to concern is that the child’s best interest seem to be inconstant.

The purpose of this degree project is to study the preschool's work on dyslexia in two different municipalities. To study this area, a case study is used where I look at two different policy documents from the two municipalities I have chosen. By examining the policy documents, I can visualize what similarities and differences exist between the municipalities when it comes to dealing with dyslexia in preschool. The study also uses semistructured interviews where special educators and preschool teachers can respond to dyslexia interview questions to find out what knowledge and experience they have about dyslexia in preschool. The study included four informants, two special educators and two preschool teachers from two different municipalities. They are all active in municipal preschools in each local municipality. In view of the semistructured interviews and case study, I will look at how social interaction affects children's linguistic and cognitive development based on the socio-cognitive theory and how it can benefit children with tendencies of dyslexia in preschool. The study reveals that there is a poor knowledge of dyslexia, which means that there is no active work around it in the preschool world. Instead, special educators and preschool teachers in the two municipalities focus on language, which is an unconscious way of preventing difficulties for children with tendencies to dyslexia. That they offer children songs, rhyme and frames, books, but also that the children can train language sounds and grammar that can stimulate children's upcoming reading and writing development. It also appears in the study that trends in dyslexia may be detected by a failing work memory for a long time. An important conclusion is that conscious adults are one of the children's most important tools when it comes to their development. Preschool teachers and special educators must understand that regardless of whether there are children with dyslexia or not in preschool, they can always work in a preventive manner. Do more exercises where the children can train for example language sounds and grammatics, to benefit children's learning and development for future schooling. Have the children been given the opportunity to train and strengthen their language during their time at preschool, primary school does not have to be a big challenge for them when they start there.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av anmälningar omoro till socialtjänsten då barn misstänks fara illa. Fem enskilda intervjuer samt en fokusgrupp utfördesi denna fenomenologiska studie. Den tolkande fenomenologiska analysmetoden, IPA visar attskolkuratorer fyller en viktig funktion i skolan när de agerar stöd åt övrig personal. Skolkuratorernaföreträder även den lagliga skyldigheten att anmäla oro för övrig skolpersonal. Analysen visar även attskolkuratorerna har olika metoder för att hantera den upplevda emotionella stress i arbetet medanmälningar samt för att öka motivationen att fortsätta arbetet. Skolkuratorerna uppger sig arbeta föratt göra barnet delaktig i arbetet med anmälningar om oro. Studien visar att det finns en risk för att ettbarnperspektiv saknas i skolans och socialtjänstens arbete när barn far illa då de vuxna tenderar attfokusera på frivilliga insatser och ett samarbete med föräldrar. Detta medför att vuxnas perspektivriskerar att få företräde och barnet riskerar att påverkas negativt av arbetet med anmälan. Anmälningarom hög skolfrånvaro identifieras av skolkuratorerna i studien som ett problem då det råder osäkerhetkring rutiner och ansvarsfördelning för de olika aktörerna skolan, BUP och socialtjänsten. Osäkerhetenkan leda till att barn med hög skolfrånvaro inte får lämpligt stöd i tid och att barnperspektivet kansaknas även i dessa situationer.

The purpose of this study was to investigate about preschool teacher’s descriptions and working methods regarding the bodily integrity of children. The choice of method became qualitative and five interviews with preschool teachers. The result of this study shows that the child’s bodily integrity is a human right and at the same time important to their self-esteem. When there are routines and a conscious way of working in the preschool, it is possible to prevent children from being offended, both by adults and by other children. In order to teach children about their and others' boundaries, preschool teachers need to be close and provide tools for the children so that they have the possibility to show or say no in their own way. As a preschool teacher, always reflecting on their profession, how to meet, talk and look at the child, it can help to ensure that children's rights are met, and the child is given a sense of value. / Syftet med denna studie var att studera förskollärares beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet. Valet av metod blev kvalitativ och fem intervjuer med förskollärare ligger till grund för resultatet. I resultatet framkom det att arbetet med barns kroppsliga integritet är en rättighet för barn och samtidigt viktigt för deras självkänsla. När det finns rutiner och ett medvetet arbetssätt i verksamheten går det att undvika att barn blir kränkta, både av vuxna och av andra barn. För att lära barn om sin och andras gräns gäller det som förskollärare att finnas nära och ge verktyg till barnen så att de har möjligheten att på sitt sätt visa eller säga nej. Genom att som förskollärare alltid reflektera över sin profession, hur man bemöter, talar och ser på barnet kan det bidra till att barns rättigheter blir tillgodosedda och barnet får en känsla av värde.