I läroplanen står det att ett av skolans uppdrag är att förmedla de mänskliga rättigheterna och utveckla elevers integritet. Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger på lågstadiet känner till om integritet såväl kroppslig som personlig samt hur de undervisar eleverna för att medvetandegöra dem om rätten till sin egen kropp. Statistik visar att var femte elev blir utsatt för sexuella övergrepp innan de fyllt 18 år och att lära barn om integritet kan vara en del i att förebygga och minska antalet utsatta barn. Tidigare forskning beskriver att många lärare har svårt att undervisa elever om frågor som gäller kroppen, sex och samlevnad. Samtidigt önskar elever att de i ett tidigt skede i sina skolår fått mer kunskap om normer och värderingar och hur de ska agera kring kroppen isexuella sammanhang. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv och förhåller sig till pragmatismen och det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. Resultatet baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med fem lärare verksamma på olika skolor. Intervjuerna lät pedagogerna berätta om sina erfarenheter kring integritet och om hur de undervisar elever om skolans värdegrund samt hur ofta den undervisningen sker. Studien visar att flera av de medverkade lärarna upplever begreppet integritet som svårt och har en obekväm relation till undervisning om integritet och de mänskliga rättigheterna, främst när det gäller sexuella övergrepp. För ett fortsatt och mer stimulerande arbete önskar lärarna tydligare styrning centralt och få mertillgång till färdigt material. Trots mångmiljonsatsning från regeringen har inte skolverket nått fram till de som bedriver undervisningen.

Syftet med studien är att belysa och analysera barns vardagsliv vid pappas våld i hemmet. Detta kommer ske utifrån vuxnas personliga berättelser och erfarenheter av att ha levt med pappas våld i hemmet under barndomen. Genom intervjuerna ämnar jag lyfta deras personliga berättelser samt utifrån deras erfarenheter och insikt över tid åskådliggöra deras resonemang kring barns boendesituation och umgänge vid våld i hemmet samt vuxenvärldens agerande.Pappas våld i hemmet kan innebära både fysisk och psykisk misshandel av barnet, sexuella övergrepp eller vanvård alternativt en kombination av flera våldsformer samtidigt. Att som barn leva med pappas våld i hemmet innebär stora risker för psykiska och fysiska skador både direkt och på sikt. Enligt både svensk lagstiftning och styrdokument som FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har barn rätt till trygghet och omsorg samt att skyddas mot all form av våld. Resultaten i min studie visar att barnen sällan uppmärksammas och att pappans våld kan pågå under en persons hela barndom utan att en enda vuxen agerar för att skydda barnet. Trots synliga symptom både fysiskt och psykiskt hos barnen, brast både professionella och informella vuxna i sitt ansvar och sin skyldighet att tillgodose barnets behov av omsorg samt skydda dem från våld. Barnen i deras dubbla beroendeställning till vuxenvärlden lämnades således i en mycket utsatt situation. Deras vardag och boendesituation med pappan präglades av rädsla, ångest och smärta. För att klara av situationen använde sig barnen av strategier för att skydda både sig själva eller övriga familjemedlemmar. Barnen tog tidigt ett vuxenansvar och anpassade ofta hela sin person utefter pappans beteende. Hela deras varande som barn påverkades. Respondenterna vittnar också om långsiktiga konsekvenser i form av både psykisk- och fysisk ohälsa. / The purpose of this study is to enlight and to analyze the everyday life of children growing up with a violent father. It will be executed through personal stories from adults who experienced domestic violence of fathers during childhood. Examined by interviews I intend to enlighten their personal stories and through their experiences and understandings over time, communicate their insight about the living situation of abused children along with having to interact with the father and the actions of the adult world.A father’s violence can include physical, mental or sexual abuse, physical neglect, or a combination of multiple variations of the previous mentioned forms. Growing up violated by a father includes great risks of mental or physical harm, immediate and long term. According to Swedish laws and regulations, like the UN convention on the Rights of the Child (CRC), every child is entitled to security and to care and shall be protected from all forms of violence. The results of this study shows, in spite of this, that these children rarely became acknowledged and therefore the violence of the father could precede throughout one person’s childhood without one single adult successfully acting to protect the child. Despite visible symptoms, physically and mentally, the professional and informal adults close to the child failed their responsibility and duty to cater the child’s need of care and protection from harm. Because of their double dependency position to the adult world the children were left in a very vulnerable situation. They managed by using strategies to protect both themselves and other family members. Early in their life the children took a grownup level of responsibility and often adjusted themselves according to the father’s behavior. Their whole being as a child was affected. The respondents testify long term consequences of their mental and physical health.

Genom att analysera olika filosofi-medicinska argument har denna uppsats åsyftat att besvara huruvida en liberal sekulära demokrati bör förbjuda eller tillåta omskärelse av unga pojkar. Uppsatsens huvudsakliga fokus läggs på debatten kring olika uppfattningar gällande barnets bästa, dess rättigheter och de konkukrrerande intressen som möts i debatten kring förbud eller tillåtande av omskärelse av unga pojkar. De två huvudsakliga argumentsteman som uppsatsen analyserats utifrån är icke-skada och autonomi. Förbudsförespråkare menar att ingreppet bryter mot barnets absoluta rätt till kroppslig intregritet vilken enligt dem rättfärdigar ett förbud av ingreppet. Tillåtelseförespråkare menar att ett förbud hade orsakat mer skada både för barnet och samhället, vilket enligt dem innebär att ingreppet bör tillåtas. Ett förbud av ingreppet hade inneburit mer skada än nytta, både för barnet men även samhället i helhet. Uppsatsens slutsats baseras på en viss tillämpning av den barnrättsliga intresseteorin i kombination med John Stuart Mills skadeprincip där statens främsta intresse är att beskydda barnets bästa och dess främsta intresse uppnås genom att sträva efter det skadepreventiva ändamålet. Uppsatsens slutsats landar i att ingreppet i ung ålder bör tillåtas såvida det sker under kunniga läkares uppsyn med barnvänliga bedövningsmedel. Ett förbud av ingreppet hade inneburit mer skada än nytta, både för barnet men även för samhället i helhet. På så vis anses ett fortsatt tillåtande av ingreppet vara den rimligaste avvägningen för att uppnå det skadepreventiva ändamålet.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka erfarenheter och tankar socialsekreterare har gällande sitt arbete med barns rättigheter sedan barnkonventionen inkorporerats i svensk lagstiftning. Studien baseras på tidigare forskning om barnkonventionen, barns rättigheter och inkorporering av konventionen i lagstiftning. Studien grundas på sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänstens olika mottagnings- och utredningsenheter i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån teoretiska begreppen handlingsutrymme, barnperspektiv, barns perspektiv och barnrättsperspektiv. Resultatet visar att inkorporeringen av barnkonventionen har skapat möjligheter och framgångar i form av att socialsekreterarna kan använda konventionen som strategiskt verktyg, konventionen hålls mer levande i samtal mellan kollegor och ledning samt att socialsekreterarna fått en ökad medvetenhet om barns rättigheter. Resultatet visar även att de faktorer som påverkar förutsättningarna för att tillämpa barnkonventionen i praktiken är brist på kunskap hos socialsekreterarna gällande barns rättigheter, avsaknad av upprättade rutiner, den enskildes socialsekreterarens handlingsutrymme och lagstiftning som krockar. Studiens slutsats är att det finns flera faktorer, på olika nivåer som påverkar hur barns rättigheter implementeras och tillämpas i praktiken och det är ett fortgående arbete som kommer att ta tid. / The aim of this study is to inquire into which experiences and thoughts social workers have regarding their work with children's rights since the Convention on the Rights of the Child has been incorporated into Swedish legislation. The study is based on previous research on the Convention on the Rights of the Child, children's rights and the incorporation of the Convention into legislation. The study is based on six semi-structured interviews with social secretaries at the social services' various reception and investigation units in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material was analyzed on the basis of theoretical concepts of room for maneuver, child perspective, children's perspective and children's rights perspective. The results shows that the incorporation of the Convention on the Rights of the Child has created opportunities and successes in the form of the social secretaries being able to use the convention as a strategic tool, the convention is kept more alive in conversations between colleagues and management and the social secretaries have become more aware of children's rights. The results also shows that the factors that affect the conditions for applying the Convention on the Rights of the Child in practice are a lack of knowledge among social workers regarding children's rights, lack of established routines, the individual social secretary's room for maneuver and conflicting legislation. The study concludes that there are several factors, at different levels that affect how children's rights are implemented and applied in practice and it is an ongoing work that will take time.

I Sverige ratificerades barnkonventionen för över 30 år sedan men barnrättsfrågor får än idag inte tillräckligt med uppmärksamhet. Barn får mindre och mindre plats i stadsmiljöer och deras rörelsefrihet och tillgång till grönområden minskar. Syftet med studien är därför att undersöka på vilka sätt barnkonventionen kan användas i fysisk översiktsplanering för att säkerställa barnens rättigheter.Studien består delvis av en litteraturstudie där de artiklar i barnkonventionen som går att relatera till fysisk planering beskrivs och kopplas till aktuell lagstiftning och vetenskapligforskning. För att undersöka vilken del av planprocessen de olika artiklarna berör delas de in i två kategorier: artiklar som kan kopplas till planeringen av mark och vatten och artiklar som kan kopplas till resultatet av planeringen, det vill säga resultat i den fysiska miljön. Resultat visar på att för att säkerställa rättigheterna i planprocessen är det viktigt att hålla i dialoger med barnen. Dessa dialoger bör vara inkluderande, icke-diskriminerande och barn med olika bakgrund och förutsättningar bör representeras. För att säkerställa barnens rättigheter med hjälp av resultat i den fysiska miljön är goda platser för lek, säkra trafikmiljöer, trygga och säkra platser samt universell utformning några viktiga aspekter. I litteraturstudien presenteras teori om barns deltagande och olika metoder för deltagande där barnkonsekvensanalyser anses vara den metod som mest systematiskt behandlar barnrättsfrågor. I litteraturstudien undersöks det även hur Göteborgs stad samt Stockholms stad arbetar med barnkonsekvensanalyser. Vidare presenteras ett antal framgångsfaktorer förimplementeringen av barnkonventionen i en verksamhet. Studien baseras delvis på en fallstudie där syftet är att med hjälp av dokumentstudier, deltagande observationer och en fokusgrupp undersöka hur Luleå kommun i utvecklingsplanen för Porsön arbetar med barnkonventionen och barnrättsfrågor. I fokusgruppen framkommer det att utmaningar med genomförandet av barnkonsekvensanalyser är att hitta aktuell forskning och att hålla i dialoger med barnen. Det framkommer även att utmaningar med implementeringen av barnkonventionen i utvecklingsplanen är att utvecklingsplanen rör många barn som har olika behov och den har en generell karaktär där barnen ofta berörs indirekt. Det kan därmed vara svårt att veta när artiklarna i barnkonventionen ska länkas till praktiken. En slutsats från fallstudien är att artiklar i barnkonventionen som går att koppla till fysiska resultat av översiktsplaneringen är lättare att beakta än de som är kopplade till planprocessen. Den artikel som har varit lättast att beakta är artikel 31 som behandlar aspekterna lek, fritid, rekreation, kultur och vila vilka har tydliga kopplingar till den fysiska planeringen. Studiens resultat tyder på att de artiklar som är anknutna till fysiska resultat är lättare att beakta då de kräver kunskaper som planerarna redan besitter, medan de artiklar som behandlas i planprocessen kräver mer kunskaper om dialoger med barn vilket deltagarna i fokusgruppen ansåg vara utmanande. / In Sweden, the children’s rights convention was ratified over 30 years ago, but to this day, child right issues still do not get enough attention. Children are allocated less and less space in urban environments and their freedom of movement and access too green areas are decreasing. The purpose of this study is therefore to examine how the children´s rights convention can be used in comprehensive planning. The study consists in part of a literature study where the articles in the convention that are connected to physical planning are described and linked to current legislation and scientific research. To examine which part of the planning process each article affects, they are divided into two categories: articles that are connected to planning of land- and water use, and articles that are connected to results of this planning, that is result in the physical environment. Results show that to ensure the children’s rights in the planning process, a dialogue with the children is important. These dialogues should be inclusive and non-discriminating, and children with different backgrounds should be represented. To ensure children’s rights through results in the physical environment, aspects such as good play environments, safe traffic environments, safe urban spaces and universal design are important. In the literature study, theories about children’s participation and different methods for participation are presented, and child impact assessment is identified as the method that most systematically processes child rights issues. The literature study examines how Gothenburg and Stockholm work with child impact assessments. Furthermore, several success factors when implementing the children’s rights convention are presented in the literature study. The study includes a case study where the purpose is to examine how Luleå municipality, in a comprehensive plan focused on a specific area, works with the children’s rights convention and child right issues. The case study consists of document studies, participant observations and a focus group. The participants of the focus group express that challenges with conducting child impact assessments include finding research and having a dialogue with children. Additionally, they find that the challenges with implementing the convention are that the type of plan affects many children with different needs, and it is of a general character where the children are often affected indirectly. Hence, it can be difficult to know when the articles in the convention should be connected to practice. A conclusion from the case study is that articles in the convention that can be connected to physical results of the comprehensive planning are easier to consider than those that can be connected to the planning process. In the case study, article 31 has been the easiest to implement. It includes the aspects play, free-time, rest, culture, and recreational activities, which have evident connections to physical planning. Results imply that articles that are connected to physical results are easier to consider seeing that they require knowledge that the planners already have, while the articles that are connected to the planning process require knowledge of having dialogues with children which is something that the participants of the focus group described as challenging.

Studiens huvudsyfte var att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till gällande lärares arbete med barnkonventionen och barns rättigheter i främst SO-undervisningen – detta med utgångspunkt i hur lärare har utformat denna undervisning för skolans tidigare år. Denna litteraturstudie har genomförts i form av manuella- och databassökningar, där olika söksträngar har använts för att nå fram till vetenskapliga artiklar och rapporter. Därefter granskades materialet utifrån olika avgränsningar som tillslut kategoriserades i olika teman utifrån en innehållsanalys. Resultatet av forskningen visar en betydande brist på flera olika plan – både där elever upplever bristande kunskap om barns rättigheter, men även lärare som uttrycker en påtaglig osäkerhet kring vad som ska ingå i rättighetsundervisning. Samtidigt som denna problematik redovisades, visade forskningen även oklarheter i vilka arbetande eller vilket skolämne som bör ansvara för att elever får kunskap om dess rättigheter. Det framgår av en del forskning att anledningen till att lärare är osäkra kring vad som ska ingå i rättighetsundervisningen samt hur den ska utformas kan handla om begränsad kunskap på lärarutbildningen. Flera undervisningsmetoder som framgår av forskningen motsvarar vad kursplanen belyser att undervisningen ska innehålla inom SO-blocket, främst i samhällskunskap. Dessvärre upplevs undervisningen även hamna under skolans demokrati- och värdegrundsarbete, vilket påvisades bidra till osäkerhet till vilket ämne som främst ska behandla barns rättigheter. I studien ställs nationell och internationell forskning med och mot varandra. Forskningen har både behandlat vad lärare och elever i olika årskurser själva har sagt om undervisning kring barnkonventionen, men även hur barnkonventionen framställts i olika styrdokument. / <p>Framläggning hölls på distans.</p>

Redan på 1990-talet visade Riksidrottsförbundet att de stod bakom Barnkonventionen genom att bland annat lyfta vikten av att barn- och ungdomsidrott ska bedrivas med ett barnrättsperspektiv. Tidigare studier har visat på att många idrottsledare trots det har bristande kunskap om vad det innebär. Studiens syfte var att få en inblick i hur idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott ser på och arbetar med barns rättigheter. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem organisationsledare som alla var verksamma i idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott. Analys har gjorts mellan barns rättigheter och de teoretiska utgångspunkterna kapacitet och kapacitetsuppbyggnad.  Studiens resultat visar på att det finns en vilja och strävan efter att bedriva och utveckla barn- och ungdomsidrott med ett barnrättsperspektiv, men att kunskap och kapacitet ibland begränsar det. Sammanfattningsvis har denna studie visat på att mänskliga resurser är den kapacitetsdimension som idrottsföreningar själva anser vara deras största styrka när det kommer till barns rättigheter. Samtidigt som de också ser mänskliga resurser som den största utmaningen i arbetet med barns rättigheter. Att se på utveckling och förändring som kapacitetsuppbyggande processer verkar inte vara vanligt förekommande i idrottsföreningar när de arbetar med barns rättigheter.

Alla barn har inte de förutsättningar som krävs för ett talat språk, vilket gör att alternativa kommunikationssätt krävs för att barnet ska möjliggöras ett redskap och en språklig form för att uttrycka sin mening. Forskning visar att det finns ett stort intresse för att hitta alternativa kommunikationssätt genom språkstödjande material för barn men att fokuset tycks hamna på teknologin och att undervisa om materialet istället för att använda det i kommunikativt syfte. Med anledning av detta ämnar uppsatsen att skapa kunskap om materialets användning och hur det diskursivt kan konstituera barnet som subjekt i en förskolekontext. Detta kommer att besvaras genom frågeställningarna Vilka diskurser om kommunikation kommer till uttryck i språkstödjande material för förskolan? Vilka subjektspositioner möjliggörs i de diskurser som uttrycks i språkstödjande material för förskolan?MetodUppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt som inspireras av Foucaults diskursteori. De centrala begrepp som behandlas är makt, inneslutning och uteslutning samt subjektspositioner. Både text- och bildanalys ingår i studien. Texterna har en beskrivande roll om det språkstödjande materialet och representeras huvudsakligen av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Bilderna utgör praktiknära exempel från Region Stockholm, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen.ResultatI studien identifieras två framträdande diskurser; det lekande barnet och det lärande barnet. Diskursernas strukturer innehåller olika handlingsmöjligheter och möjliga subjektspositioner. Diskursen om det lekande barnet erbjuder barnet att vara ett aktivt lekande barn eller ett passivt lekande barn. Diskursen om det lärande barnet erbjuder barnet att vara ett autonomt barn eller ett lydigt barn. En produktiv maktrelation mellan förskolläraren, barnet och bilderna framträder som visar sig vara både stödjande och styrande – men framförallt är den komplex och värd att problematisera.

Vårt syfte med detta självständiga arbete var att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet medbarns rättigheter i förskolan. Vi utgick från bland annat artikel tre och artikel tolv i barnkonventionen.Artikel tre står för att barnets bästa ska vara fokus i frågor som rör barnet (UNICEF Sverige 2009, ss.14-15). Artikel tolv står för att barnet ska få uttrycka sig i frågor som rör barnet självt (UNICEFSverige 2009, s. 18). Vi har intervjuat sex förskollärare, och gjorde en tematisk analys och fick framsex teman. Vi analyserade med hjälp av barndomssociologin, barns perspektiv och barnperspektiv,being och becoming, agens och makt. Resultatet blev olika föreställningar och pedagogiska metoderför att arbeta med barns rättigheter och barnkonventionen, samt hinder i detta arbete. Vi fick även frambeskrivningar av barns delaktighet och inflytande i förskolan, pedagogiska metoder för att arbeta medbarns demokrati samt förskollärarnas erfarenheter kring maktstrukturer i förskolan.

No description available.