Bakgrund: Barn som far illa är ett omfattande samhällsproblem. Mörkertalet är stort och undersökningar visar på en underrapportering. Specialistsjuksköterskan besitter en central roll i att identifiera dessa barn. Det är därför av stor vikt att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar upprättandet av en orosanmälan i specialistsjuksköterskans dagliga arbete inom BHV.   Syfte: Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelser av att upprätta en orosanmälan inom BHV. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Totalt 10 specialistsjuksköterskor från sju Barnhälsovårdscentraler i Götaland inkluderades. Deras erfarenheter inom BHV varierade mellan 1 och 31 yrkesverksamma år. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer via Zoom och analyserades genom manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Barnets bästa i första hand, vilken betonade vikten av att vara barnets röst. Vikten av ett familjeperspektiv, där betydelsen av att involvera hela familjen belystes. Vikten av ett kollegialt stöd, där kollegornas betydelse i samband med upprättad orosanmälan beskrevs och Betydelsen av ett samarbete med Socialtjänsten, vilken belyste vikten av ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete. Slutsats: Barnperspektivet, samarbetet med hela familjen samt ett kollegialt stöd är av stor betydelse för upprättandet av en orosanmälan. Ett välfungerande samarbete med Socialtjänsten upplevdes centralt för det fortsatta arbetet samt för att upptäcka fler utsatta barn. / Background: Child maltreatment are a major social problem. The hidden statistics are large and surveys proven underreporting. The specialist nurse plays a central role in identifying these children. It is therefore of great importance to investigate underlying factors that influence the establishment of a report of concern in the specialist nurse's daily work within Child Health Care.  Aim: The purpose was to investigate specialist nurses' experiences of setting up a report of concern within Child Health Services.  Method: The study was made using a qualitative method and an inductive approach. A total of 10 specialist nurses from seven Child Health Centers in Götaland were included. Their experiences varied between 1 and 31 professional years within Child Health Care. The data collection was carried out through semi-structured interviews via Zoom and analyzed with a manifest content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: The study resulted in four categories: The best interests of the child first, which emphasized the importance of being the child's voice. The importance of a family perspective, where the importance of involving the whole family was highlighted. The importance of collegial support, where the importance of colleagues in connection with a complaint report was described and The importance of a collaboration with Social Services, which highlighted the importance of a well-functioning interprofessional collaboration.  Conclusion: The child's perspective, cooperation with the whole family and collegial support are of great importance for the establishment of a report of concern. A well-functioning collaboration with Social Services was felt to be central to the continued work and to discovering more vulnerable children.

Denna fenomenografiska studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om barns rättigheter och möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. För att ta reda på förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av detta komplexa ämne användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens fenomen består av fysisk aktivitetoch har analyserats genom Erikssons (1999) fenomenografiska analysschema. Fenomenet har avgränsats till tre olika beskrivningskategorier av uppfattningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa beskrivningskategorier, tillsammans med deras respektive underkategorier, representerar studiens samlade utfallsrum.Studiens resultat visar att förskollärarna betraktar fysisk aktivitet som en viktig del av barns hälsa och ser sig själva som viktiga förebilder. De betonar betydelsen av sitt eget förhållningssätt när det gäller att skapa möjligheter och övervinna hinder för barnens fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö. Genom att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt värdesätta barnens inflytande genom att aktivt lyssna på deras önskemål, anser förskollärarna att de tillgodoser barnens rättigheter till fysisk aktivitet.Studiens slutsats är att förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet har en direkt inverkan på de miljöer och de möjligheter som skapas för barnen att vara fysiskt aktiva. Därmed blir förskollärarnas förhållningssätt och uppfattningar även avgörande för förverkligandet av barns rättigheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. / The purpose of this phenomenographic study is to shed light on preschool teachers' perceptions of children's rights to physical activity in the preschool's indoor environment. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data. The phenomenon of the study consists of physical activity and has been analyzed through Eriksson's (1999) phenomenographic analysis scheme. The phenomenon has been delineated into three different descriptive categories of perceptions based on the purpose and questions of the study. These descriptive categories, along with their respective subcategories, represent the overall outcome space of the study.The results of the study show that the preschool teachers regard physical activity as an important part of children's health. They emphasize the importance of their own approach when it comes to creating opportunities and overcoming obstacles for the children's physical activity in the indoor environment. By suggesting and offering the children opportunities for physical activity and by valuing the children's influence by actively listening to their wishes, the preschool teachers consider that they satisfy the children's rights to physical activity.The study's conclusion is that preschool teachers' perceptions and attitudes regarding physical activity have a direct impact on the environments and the opportunities created for children to be physically active, which also affects the realization of children's rights to physical activity in the preschool's indoor environment.

The CRC is an ethical foundation documents to strengthen children's position in the family law process and ensure that both the child's needs and rights are met. According to article 12 all children have the right to participate in processes and decisions that affect them, where their opinions should be given weight in accordance to their age and maturity. Even to meet the child's best interests (article 3) should be the main target at each crucial decision on issues affecting children. The definition of the child's best changes in time and place and leads to individual assessments needs to be made based on the needs of each child, by their individual interests and situation. In practice it may also be deemed to be a dilemma to consider both articles, tension may arise when the child ́s will and the best interests of the child do not correspond. Based on theories of child's status as an actor or non-actor in the assessment through the different perspectives: care logic and legal logic, we want to understand how assessors in different cases of access account to the articles that determine their decisions. Our study has been conducted through a qualitative research with textual analysis of five Swedish cases from District Court and Court of Appeal from the years 2015-2016. The outcome of the study shows that two logics (care logic and legal logic) generates in the assessments of the child ́s best and that their decisions is depending on which one of those thats dominate. The results also shows that the children ́s will depends on its age and maturity which also determine the children ́s influence and status as actors or non-actors in the legal process of access

Genom denna studie undersöker jag argumentationen som ligger till grund för den svenska lagstiftningen om barnäktenskap, med fokus på erkännande av utländska barnäktenskap. Jag beskriver argumenten för att generellt sätt motverka barnäktenskap. Därefter utvärderar jag argumentationen för att erkänna vissa utomlands ingångna barnäktenskap. Metoden för studien är argumentationsanalys och den teoretiska utgångspunkten är Kantiansk etik, som jag tillämpar på barn. Den svenska lagstiftningen om erkännande av utomlands ingångna barnäktenskap regleras i Lagen (1904: 26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). Jag undersöker argumentationen som ligger till grund för 1 kap. 8§a, som förbjuder utländska barnäktenskap, där det funnits anknytning. Samtidigt underkänns tvångsäktenskap, oavsett anknytning, utifrån samma paragraf. Det tycks motsägelsefullt att barnäktenskap kan erkännas inom svensk internationell privaträtt, då barnäktenskap förbjuds enligt 2 kap. 1§ Äktenskapsbalken (ÄktB). Syftet med studien är därför att undersöka om argumentationen bakom paragrafen, är hållbar. Studien visar att flera argument inte är hållbara, främst eftersom de inte är rimliga enligt Kantiansk etik, tillämpad på barn. Det går därför att ifrågasätta den sammantagna hållbarheten i argumentationen för erkännandet av utomlands ingångna barnäktenskap, ur ett Kantianskt perspektiv. / Through this thesis I examine the argumentation founding the Swedish legislation regarding child marriages, with a focus on the recognition of foreign child marriages. I describe the arguments for a general prohibition upon child marriages. Thereafter I identify the arguments regarding recognition of foreign child marriages. I use the method of argumentation analysis and the underlying theory is Kantian ethics, applied on children. The Swedish legislation for recognition of child marriages is regulated within Lagen (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). I examine the argumentation underlying the 1st chapter 8§a, which prohibits foreign child marriages, with a connection to Sweden. In the same time, forced marriages are prohibited in any case, through the same paragraph. It seems contradictory that some child marriages are recognized within the Swedish private international law, when child marriages are generally prohibited through the 2nd chapter 1§ of Äktenskapsbalken (ÄktB). Thus, the purpose of the study is to find out if the argumentation, on which the law is based on, is sustainable. The study shows that many of the arguments are not sustainable, mainly since they are not reasonable according to Kantian ethics, applied on children. Therefore it is possible to question the sustainability of the overall argumentation for the possibility of recognizing foreign child marriages, from a Kantian point of view.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad. Ett komplext utredningsarbete framträder som inkluderar ett tolkningsarbete av barnets utsaga, exempelvis med syfte att skydda barnet. En efterfrågan av utbildning i barnsamtal och tolkning av barns utsagor framkommer. Slutligen diskuteras behovet av metoder för att förstärka och säkerställa barns delaktighet, exempelvis diskuteras särskilda biträden till barn. / The aim of the study was to explore how social workers in family law experience their commitment to ensure children's participation in investigations of custody, residence and contact. Qualitative interviews were made with eight social workers in family law and the results were analyzed with IPA, a phenomenological approach. Social workers meet all children in the investigations and they are perceptive of children's specific needs, but children's participation varies due to communication trouble. Policy's and conditions of the work of investigation obstruct children's participation, hence children do not get the opportunity to hear the evaluation or to follow up the court ruling in higher extent. A complex work of investigation appears that includes a work of construction of children's statement in the purpose of protecting the child. A request for education in children's interview and construction of children’s statement emerges. The study ends by discussing methods to enhance and ensure children’s participation.

Syftet med denna studie var att ta reda på förskolechefers uppfattningar och erfarenheter om barn som stängs av i förskola pga. obetald barnomsorgsavgift. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskolechefer och resultatet har analyserats med IPA, där tre huvudteman har tolkats fram. Dubbla känslor gentemot avstängning beskriver hur informanterna uttrycker sig för och emot bestämmelsen avstängning av barn. Olika roller och åtaganden handlar om hur förskolecheferna uppfattar sin egen roll och vilka olika befogenheter de tillskriver sig. Stigmatisering som följd handlar om att informanterna upplever att avstängning kan ge stigmatiserande effekter för de barn och familjer som drabbas, då de redan lever i socioekonomiska svårigheter. Studiens slutsatser är att informanternas uppfattningar om sin roll som chef och sina befogenheter påverkar hur de agerar vid en avstängning. En annan slutsats är att barnperspektivet i myndighetsutövandet är bristande. Avslutningsvis ges rekommendationer och förslag på metoder, som barnkonsekvensanalys samt individuell prövning om barnets eget behov till förskolan. Detta för att närma ett barnperspektiv i beslut och värna om barnets bästa.

Abstract The ratification of the Convention on the Rights of the Child was adopted in 1990 and thereafter Sweden also ratified the Convention on the Rights of the Child. The Swedish Parliament voted in 2018 on the Government's proposal regarding the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. The Convention on the Rights of the Child became law in Sweden since 1 January 2020. The purpose of the study has been to examine and analyze the transposition of the Convention on the Rights of the Child into Swedish law. Furthermore, all changes, challenges and problems encountered during the process regarding the incorporation of the Convention on the Rights of the Child are analyzed. To achieve the purpose of the essay, I have used a rights theory by the legal philosopher Ronald Dworkin who writes about legal rights.   The study clearly shows that the transposition of the Convention on the Rights of the Child acquires the status of Swedish law and this will help children to comply with children's rights in society, despite certain problems that remain. Children's rights are described on the basis of the articles of the Convention on the Rights of the Child and the three optional additional protocols, where additional protocol (TP3) has not been ratified in Swedish law. (TP3) gave children the opportunity to challenge decisions when children’s rights have been violated under the Convention on the Rights of the Child. The incorporation of the Convention on the Rights of the Child means also that children have no right to complain, because the courts have no direct obligation to use the articles and additional protocols of the Convention on the Rights of the Child.

Syftet med den här studien är att bidra till en bredare kunskapsbas för hur barns rättigheter beaktas i den fysiska planeringen. Forskningsmålet har uppnåtts genom granskning av Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling. Rapporten behandlar de hinder och utmaningar som Sveriges myndigheter och kommuner möter vid tillämpning av barnperspektiv i fysisk planering. Med hänsyn för tillgänglighet, presenterar denna studie en övergripande beskrivning av etablerade samhällsfaktorer som påverkar Sveriges myndigheters och kommuners arbete med stadsutveckling. Studien tillämpar en kvalitativ innehållsanalys, i syfte att synliggöra bakomliggande budskap i den granskade rapporten. Innehållsanalysen består av fyra delprocesser; insamling av data, kodning, tematisering, samt verifiering av analysens slutsats. Genom Boverkets rapport synliggör innehållsanalysen hur och vilka utmaningar som påverkar barnkonventionens beaktning i fysisk planering. Resultatet bidrar till ökad förståelse för aktuella utmaningar som berör samhällsplaneringens aktörer. Majoriteten av de textstycken som analyserades, visade att behov och vägledning är centrala faktorer för det omställningsarbete som ska genomföras inom svensk samhällsbyggnad. Boverkets rapport lyfter behov av vidare utredning och framtida vägledning i inkorporeringen av barnkonventionen. Kortsiktigt kan resurs- och kompetensbehov i mindre kommuner lindras genom centralisering av barnrättsarbeten, med Boverket som huvudansvarig myndighet. En del av syftet med centraliseringen är att arbetsmetoder och strategier kan standardiseras, vilket kan bidra till en konsekvent och rättvis tillämpning av barnkonventionen nationellt. / The purpose of this study is to contribute to the knowledge base of childrens rights application in urban planning. The research goal has been achieved by examining the Convention on the Rights of the Child in spatial planning and urban development. The report addresses obstacles and challenges that Swedish authorities and municipalities encounter during application of child perspective's in urban planning. With regard to accessibility, this study presents an overall description of established societal factors that affect the Swedish authorities' and municipalities' work with urban development. The study uses a qualitative content analysis in order to highlight underlying messages in the reviewed report. The content analysis consists of four sub-processes; data collection, coding, thematization, and verification of the analysis’ conclusion. Through Boverket’s report, the content analysis highlights challenges that affect the application of the Convention on the Rights of the Child in physical planning. The result contributes to an increased understanding of current challenges that affect participants in the process of urban planning. The majority of the analyzed text shows that needs and guidance are central factors for the coming adjustments in Swedish spatial planning. Boverket’s report highlights the need for further investigation and future guidance in the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. In short term, the requirements associated with lack of resources and competence in smaller municipalities can be alleviated by centralizing Boverket as the main responsible authority for child rights work. Part of the purpose of centralization is that methods and strategies can be standardized, which can contribute to a consistent and fair application of the Convention on the Rights of the Child on national scale.

No description available.

The aim of this study was to gain a greater knowledge and understanding of how staff in non-profit women shelters meet children's needs and rights in safe houses for women, and how staff in safe houses for women relate to children's participation. The study was based on a qualitative method where seven semi-structured interviews were conducted with staff in non-profit women shelters across Sweden. The empirical data has been analyzed based on previous research and the theoretical framework: sociology of childhood and the ladder of participation. The results show that the staff try to maintain the children's everyday life by creating routines for the children with school and activities. At the same time, it appears that there are difficulties to maintain children's everyday life because of the safety strategies that the safe houses for women have. The staff describe that they try to involve the children in the safe house for women, we have however discovered that the participation does not exceed the fifth step of the ladder of participation. In conclusion the children receive support in the safe house for women, in form of support talk. But because the children are accompanying their mother, it creates an inequality between the different women shelters. Where everyday life and support for the children differs around different women shelters in Sweden.