Denna studie visar vad 4-5-åringar har för uppfattningar om stjärnorna och solen, vad de tror att stjärnorna och solen är för något och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer i samband med att barnen målar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns många uppfattningar inom området hos barn 4-5 år. En del uppfattningar är realistiska, en del fiktiva. Ett barn förklarar att stjärnorna nästan är som blommor medan ett annat barn beskriver dem som något som finns i rymden och bara syns när det är natt. Slutsatsen är att barn kan lära sig saker som anses svåra, bara de har intresset. Barnen menar att de inte fått sina kunskaper från förskolan utan från föräldrar och syskon. Slutsatsen av detta är att barnen har ett intresse för rymden, att de ställer frågor för att få veta saker. / This study shows 4-5 year-olds perceptions about the stars and the sun, what they think the stars and the sun is and what their thoughts of them are. Implementation of the study is based on qualitative interviews in connection with painting. The method has made it possible for the children to express their own thoughts. The result shows that there are many perceptions in the field of children 4-5 years. Some ideas are realistic, some fictitious. One child explains that the stars are almost like flowers, while another child describing them as something that exists in space and only visible when it´s night. The conclusion is that children can learn things that are considered difficult only they have an interest in it. The children say that they have not received their knowledge from preschool but from parents and siblings. The conclusion is that the children have an interest in space, they are asking questions to get to know things.

According to previous research, young children ́s perceptions of light and shadows are often based on everyday experiences. This study is a systematic literature review aiming to investigate and analyse previous empirical research of children ́s perceptions of light and shadows and the role representations have on teaching in the subject. The report was conducted in response to what characterizes children's understanding of light and shadows and how children's knowledge and understanding of physical concepts and phenomena are affected by the use of varied forms of representations in teaching. In this systematic literature review different databases were used to search for previous research, such as ERIC and Swepub. To narrow down the results from the database searches the following limiters were used: peer reviewed articles and published year 2007 – 2018. Results from previous research, within the scope of the purpose for this report, have systematically been analysed and critically reviewed. A total of 12 peer-reviewed, international articles have been analysed which indicates that children at an early age have perceptions of light and shadows. However, the results indicate also that children have a primitive approach in explaining light and shadows. Results from the articles revealed that the teacher has an important role regarding children's learning. Also, the majority of articles described the importance of representations in the development of children's understanding of natural sciences. The conclusion is therefore that the teacher can provide children with meaning and context by utilizing the children ́s conceptions of light and shadows and by using varying forms of representations. Lastly, as an implication for further research it is suggested to empirically examine the teaching contents of light and shadows in year F-3, in order to obtain new perspectives and opportunities for development in the field of light and shadows.

<p>Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell. Slutsatsen blir att det är viktigt att känna till barns uppfattningar samt att det är möjligt att förändra dessa uppfattningar med undervisning om fenomenen.</p>

Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell. Slutsatsen blir att det är viktigt att känna till barns uppfattningar samt att det är möjligt att förändra dessa uppfattningar med undervisning om fenomenen.

Problematiken som ligger till grund för studien är att forskning indikerar att högläsning utformas som lugnande åtgärd istället för lärtillfälle, samt att barns inflytande inte tillvaratas i utformning av förskolans verksamhet. Problematiken tog oss fram till ett forskningsproblem gällande att forskning inom området för studien är övervägande framskriven ur vuxnas perspektiv, vilket vi vill vända på genom att försöka närma oss hur barn ser på högläsningen i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn uppfattar utformningen och inflytandet på högläsningen i förskolan, för att förstå hur barnen uppfattar fenomenet högläsning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka uppfattningar av högläsningens utformning ger barnen uttryck för? Vilka uppfattningar av inflytande på högläsningen ger barnen uttryck för? Då vi vill lyfta fram barns uppfattningar med denna studie har det inspirerat oss till att inta en fenomenografisk ansats, som handlar om att beskriva hur fenomen eller företeelser i världen uppfattas olika av människor. För att besvara syfte och frågeställningar gjordes valet att använda semistrukturerade intervjuer som metod, vilka utfördes med 14 förskolebarn i åldrarna 4–6. Ljudinspelningar användes som datainsamlingsmetod och materialet har granskats, transkriberats samt analyserats med en fenomenografisk analysprocess i fyra steg. Genom analysprocessen sammanställdes barnens utsagor från intervjuerna i fyra beskrivningskategorier som utgör studiens resultat; Högläsning av fröken, Högläsning av barnen, Fröken bestämmer och Barnen bestämmer. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att barns uppfattningar av fenomenet högläsning varierar och grundar sig i hur pedagoger i förskolan förhåller sig till att låta barnen komma till uttryck, både vad gäller utformning av högläsningen samt utrymmet för inflytande på den. Om barn ska få möjlighet till inflytande är det av betydelse att barns uttryck blir uttalade, lyssnade på samt värdesatta av pedagoger som arbetar med barn i förskolan. Det framkommer att barnen har viljan till mer inflytande på högläsningen i förskolan än vad pedagogerna i deras närvaro möjliggör för i dagsläget.

The purpose of this study is to examine preschool children´s own thoughts and perceptions of how a tablet works and how the children themselves use it. In today´s society we are constantly connected with various technical artifacts and the children grow up with digital tools that have become a natural part of our everyday lives. The study was conducted using qualitative interviews combined with short observations of eight children between the ages of 4 and 5 years. The result shows that tablets are well known to the children, and that all children had used a tablet before the survey began. The children in the study mainly use tablets to play games but they are also used by some children to watch children´s programs, take pictures, film and listen to music. Thanks to the clear interface and design of tablets, these artifacts are easy to use for the children and they also enable collaboration when the children use a tablet together. The results also show that children´s perceptions of how the tablet works are varied. This survey has helped to visualize children´s own perceptions of the artifact and how they interact with the tablet.

Syftet är att bidra med kunskap om samlingen i förskolan, samt synliggöra uppfattningar om samlingen som fenomen, utifrån barns perspektiv och förskollärares perspektiv. Studien utgår ifrån fenomenografisk teori, och bygger på kvalitativa intervjuer med sju stycken barn i femårsåldern och fyra av deras förskollärare på olika förskolor. Undersökningen visar att samlingen ses som viktig och har ett flertal olika syften. Men det främsta, enligt förskollärarna, är att barnen ska få en rolig stund, uppleva gemenskap och att alla ska få känna sig sedda. Bland de intervjuade barnens uppfattningar om samlingen, var svaren varierande. De gav uttryck för att samlingen handlade om disciplin, lärande och information. Men även att samlingen är viktig och rolig ibland.

Studiens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar barn i åldern 4–6 har om olika näringsämnen i livsmedel. Dessutom att undersöka vilka ord de använder sig av när de beskriver detta samt vilka kopplingar de gör mellan olika livsmedels innehåll och roll i kroppen.  I studien har 11 barn från två olika förskolor intervjuats genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har använts då det är barns samtalande och uppfattningar som arbetets fokus riktats åt. I resultatet framkommer att barnen besitter olika uppfattningar kring vad livsmedel innehåller. De hade en relativt likvärdig syn på vilken roll livsmedlens innehåll har för roll i människokroppen. Flertalet av barnen kopplade livsmedel till hälsa och fysisk rörelse eller styrka, medan några få barn beskrev livsmedlets nedbrytning och omvandling på en översiktlig nivå. Barnen förklarade att många av de begrepp som specifikt berörde näringsämnen var helt okända sedan tidigare.  Studien ger en bild av barns uppfattningar om näringsämnen och dess roll i människokroppen. Studien kan också fungera som ett verktyg i förskolan för att planera undervisning inom ämnet. / The purpose of the study was to find out preschool children’s perceptions of food based on the main nutrients in the food, what words they use when describing this and what connections they make between food content and role in the human body.  In the study, 11 children from two different preschools were interviewed through semi structured qualitative interviews. The sociocultural perspective has been used because focus in the study was directed at children’s conversations and perceptions. The result shows that the children have different opinions about what foods contain. They had a relatively similar view of the function of food in the human body. Most children linked food to health and physical movement or strength, while a few children described the food’s degradation and transformation at a general level. The children explained that many of the concepts that specifically touched on nutrients were completely unknown since before. The study provides a picture of children’s perceptions of nutrients and their role in the human body and can serve as a tool in preschool to plan teaching on the subject.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolebarns uppfattningar och upplevelser av rörelseglädje i förskolan. Studien är kvalitativ och nio förskolebarn som är mellan fyra och sex år gamla har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Därmed har kunskap kunnat bildas om förskolebarns uppfattningar av vad rörelseglädje innebär samt hur förskolebarn uppfattar sina möjligheter till rörelseglädje i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi och resultatet har bearbetats utifrån en fenomenografisk analysprocess där uppfattningsbegreppet och andra ordningens perspektiv är centralt.     Resultatet visar att känslan av rörelseglädje förklaras av barn som att ha roligt under fysiska aktiviteter. Det framkommer att barn väljer att engagera sig i de fysiska aktiviteter som uppfattas som roligast för dem. Av dessa aktiviteter är de mest framträdande att springa, cykla och delta i lekar som kräver flera deltagare. Resultatet visar även att barn uppfattar att de fysiska aktiviteter som de har möjlighet att engagera sig i är betydligt fler utomhus än inomhus. Detta uppfattas av barn som att deras möjlighet till rörelseglädje begränsas i förskolan, där de uttrycker en önskan av att få röra sig mer inomhus. Barn uttrycker även ett behov av att förskollärare oftare ska engagera sig i barns fysiska aktiviteter eftersom det krävs vuxenstöd i flera av de aktiviteter där barn upplever rörelseglädje.

För att få kunskap om barns uppfattningar om lek behövde vi befinna oss både nära och i barns lek vilket den fenomenologiska traditionen hjälpt oss med. För att utveckla en förståelse för det barnen kommunicerar inom leken så använde vi den kommunikationsteoretiska traditionen till hjälp. Vi har även använt oss av två diskurser vid namn realitetsdiskursen och fantasidiskursen för att ytterligare utveckla en förståelse för barns lek. Dessa teorier med tillhörande begrepp och dessa diskurser har hjälpt oss att förstå vår empiri. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade tio barn och intervjuade nio barn. Resultatet visar att barnen uttryckte att det är av stor vikt att leken ska vara rolig samt att deras uppfattning om vad som är lek tycks vara bred. Det framkom också att det tycks finnas en vilja att bara får leka, utan att det behöver finnas ett syfte eller tanke med situationen. Sammanfattningsvis blev det tydligt att det som är runt omkring barnen också har en viss betydelse för hur de uppfattar lek. Det är ett område som man inte kan redovisa ett facit på som visar hur alla barn ser på lek, eftersom alla barn är olika och har olika förutsättningar till lek. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>