Bakgrund: Hemodialys är en behandling som är aktuell vid kronisk njursvikt då njurarnas renande funktion ej längre fungerar och behöver ersättas. Behandlingen är tidskrävande och påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Patienten kan upplevda någon form av lidande och det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa och välbefinnande genom att förmedla kunskap och information samt att främja delaktighet och ta patientens autonomi i beaktande. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av sin vardag när de behandlas med hemodialys. Metod: Litteraturbaserad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Hemodialysen styr vardagen och Anpassar till ett förändrat liv med sju tillhörande underkategorier. Slutsats: Restriktioner bidrog till svårigheter att hantera sin vardag. Behov av kunskap för att hantera vardagen var viktigt och sjuksköterskans bemötande påverkar patienten både positivt och negativt. Patienter erfar sin vardag olika och vissa hanterar den bra, upplever hälsa och meningsfullhet medan andra känner lidande och har ingen motivation för att kunna hantera vardagen. / Background: Haemodialysis can replace the filtration function of the kidneys when needed at end-stage renal disease. It is a treatment that causes suffering of different types and consumes a lot of time and has a physical and psychological effect. Knowledge, information, autonomy and participation are of importance for patients perceptions of wellbeing and the nurse has a supporting role. Aim: To describe patient’s experiences of their daily life when on haemodialysis. Method: Literature based with analysis of qualitative studies. Result: From the analysis two main categories emerged; Haemodialysis control daily life and Adapting to a different life, with seven subcategories. Conclusion: Restrictions in daily life was difficult to manage and the patients needed knowledge to be able to go through the day. The behaviour of the nurse had an influence on the patient, both positive and negative. Every patient experience their daily live different when on haemodialysis and some manage well and felt healthy while some suffered and felt illness and had no motivation.

Med denna text vill vi utforska stadens förmåga att hantera samhällets mest utsatta grupper avpersoner, i detta fall hemlösa. Genom att redogöra för hur relationen mellan individ och stadfungerar hoppas vi kunna visa hur hemlösa och andra exkluderade gruppers livsmöjligheterskiljer sig från allmänhetens. Vad exkludering innebär och tar för form beror mycket på vemsom exkluderas och hur. Därför specificerar vi hur vi tänker och hur vi använder termen iolika sammanhang. Även termen hemlöshet och dess innebörd är i sig själv något somdiskuteras. Definitionen har förändrats parallellt med samhällets utveckling och är ett resultatav värderingar, snarare än en absolut definition fri från påverkan av samtid och miljö. Tillskillnad från förr är hemlöshet idag starkt kopplad till bostadsfrågan. På grund av att vi iSverige har en snabbt växande befolkning samt ett bostadsbyggande som halkat efter. Somlösning på hemlösheten är därför målsättningen att erbjuda bostäder. Samtidigt finns det ettuttryck för mer ‘okonventionella’ sätt att leva och bo på. Utöver de utmaningar somhemlösheten innefattar i sig själv, förekommer exkludering som verkar i skuggan av till synesprogressiva projekt. Vi ser en konflikt mellan ideal, makt och intressen inom staden somleder till denna problematik. Med människor utan pengar och en etablerad plats i samhälletyttrar sig en obalans mellan välfärdssystem och stadens kommersiella intressen. Vi serexempel på exkludering i fysisk form och planering som tar sig uttryck i stadsmöblerna.Bänkar som inte går att sova på, staket som separerar människor, vassa föremål i marken påplatser som annars hade fungerat som regn- och vindskydd. Det finns idag en ökaduppmärksamhet för detta fenomen, som egentligen inte är något nytt. Mer än den aktivaexkluderingen som sker i stadens allmänna ytor, är också samhällets beroende avstadsstrukturen en orsak till underliggande problem. Nybyggda lägenheter innebär visserligenen lättnad för bostadsmarknaden, samtidigt som priserna blir för höga för många människorför att de ska kunna välja bostad fritt. Svensk bygglagstiftning skapar problem genom desshöga standarder, strikta regler och utdragna ansöknings- och anmälningsfrister. Det skapar ett 3behov och en önskan av alternativa levnadssätt, där möjligheten till att leva hållbart, fritt ochnärmare naturen erbjuds. Behov som idag inte kan möjliggöras i staden. Genom att titta påhur de mest utsatta exkluderas vill vi visa att orsaken till hemlöshet är ett övergripandesamhällsproblem som påverkar alla.

Våldsbrott är ett ständigt aktuellt ämne som ger stora konsekvenser för såväl individ som samhälle. Av dessa brott är misshandelsbrott vanligast i kriminalstatistiken. En framträdande konsekvens av sådana brott yttrar sig i olika former av begränsning av livsutrymmet. Syftet med denna studie har varit att studera om det föreligger ett samband mellan individers utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet. Av de som utsatts för misshandel studerades också skillnader i begränsning av livsutrymmet utifrån kön och etnisk bakgrund. Detta eftersom tidigare forskning har visat att utsatthet för misshandel skiljer sig mellan olika sociala grupper i samhället. Teorin om det idealiska offret användes som teoretiskt ramverk för att förstå om skillnader i utsatthet även medför skillnader i begränsning av livsutrymmet. För att undersöka detta användes Nationella Trygghetsundersökningens (NTU) datamaterial från 2018. Datamaterialet samlades in genom stratifierat obundet slumpmässigt urval via post- och webbenkäter och skickades till individer mellan 16–84 år. För att testa de uppställda hypoteserna tillämpades linjär sannolikhetsmodell. Det slutgiltiga antalet respondenter som användes i analysen var cirka 67 000.  Resultatet visade att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet, vilket går i linje med tidigare forskning. Vidare återfinns ett statistiskt signifikant samband mellan allvarlighetsgraden av misshandel och begränsning av livsutrymmet. De som utsatts för allvarlig misshandel begränsade livsutrymmet i större utsträckning än de som utsatts för mindre allvarlig misshandel. Avseende skillnader mellan olika sociala grupper visade resultatet att kvinnor begränsar sig i större utsträckning än män efter att ha blivit utsatt för misshandel. Dock återfinns inget statistiskt signifikant samband mellan etnisk bakgrund och begränsning av livsutrymmet efter utsatthet för misshandel. Resultatet bekräftar teorin om det idealiska offret avseende de funna könsskillnaderna. Kvinnor betraktas oftare som mer legitima brottsoffer jämfört med män och antas därför begränsa livsutrymmet i större utsträckning.

I relation till den ökade digitaliseringen av samhället och verktygen för undervisning finns det relativt lite information om användning av simuleringar i svenska gymnasieskolor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gymnasieelever i årskurs 1 använder och utvärderar digitala simuleringar i kemiundervisningen. Genom ett webbaserat enkätformulär ställdes generella frågor kring elevernas användning av digitala läromedel. Resultaten visade att majoriteten av gymnasieeleverna i denna klass använde den analoga boken men kände till digitala simuleringar. Enkätundersökningen efterföljdes med gruppintervjuer för att ta reda på: a. hur eleverna upplevde utövandet av den digitala simuleringen som tilldelades under kemilektionen, b. ifall simuleringen kunde påverka förståelsen av kemiska begreppet mättnad och c. vilka för- och nackdelar eleverna kunde identifiera.Resultat visade också att majoriteten av eleverna upplevde utövandet av simuleringen positivt. Den positiva upplevelsen var kopplad till att simuleringen var lättbegriplig med möjligheten att lätt kunna göra om momenten. Vidare förklarade eleverna att enkla strukturen, smidigheten samt tidsbesparingen var andra fördelaktiga faktorer. Till nackdelarna identifierades problematik med att få exakta mått samt att simuleringen upplevdes begränsad. Eleverna önskade fler utmaningar med ökad svårighetsgrad. När det gäller begreppsförståelse urskildes två grupper i denna klass, varav den ena fann att användningen av simuleringen underlättade förståelse av begreppet mättnad, medan den andra gruppen inte kopplade förändringar i simuleringen och tyckte att skärmen bara ändrade färg. Vidare lyftes fram överdimensionering av digitala läromedel som orsakat tydlig trötthet på skärmen och i samband med det skulle simuleringar enbart komplettera undervisningen och aldrig ersätta laborationerna. Slutligen visade studien tydligt att, även om simuleringen är digital, används den bäst i lärarens närvaro.

Vi är två förskollärarstudenter som utfört en studie med syfte att synliggöra hur förskolans normer och regler kan begränsa alternativt främja barns rörelsebehov inomhus. Tidigare forskning visar att en aktiv livsstil har en god inverkan på hälsan och att rörelser påverkar den kognitiva utvecklingen positivt. Samtidigt ökar säkerhetsaspekter i både hem och förskola vilket leder till att barn begränsas till att utforska miljöer som anses vara farliga. Förskolan är en del av barns vardag och påverkar barnets autonomi och självständighet genom regler och rutiner. Vi har intagit ett konstruktivistiskt perspektiv och utgått från Piagets tankar kring stadieteorin. Empirin är insamlad med hjälp av observationer i barngrupp och intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att det förekommer främjande och begränsningar av rörelse i verksamheten som dels kan vara medvetet men även omedvetet från pedagogernas sida. Studien visar även att pedagogernas inställning och förhållningssätt till rörelse kan spegla verksamheten och att barn ständigt utvecklar sitt rörelsemönster genom att öva sina motoriska färdigheter.

Försvarsmakten har framför allt från år 2000 intill idag minskat sin personal, inte linjärt, utan som en följd av olika omständigheter och händelser, såsom omstruktureringar, nedskärningar och politiska beslut. Nu går Försvarsmakten en ny framtid till mötes där myndigheten går in i en tillväxtfas nationellt med etablering av nya regementen. Ett eventuellt medlemskap i Nato står vid dörren och därmed också en ökning av antalet utlandsstationeringar.  Vi har identifierat tre förhållanden som påverkar den personella utmaningen som Försvarsmakten står inför vid ett eventuellt medlemskap i Nato. Antalet officerare som är tillgängliga idag med konstaterandet att det har minskat över tid. Det ökade behovet av officerare för tjänstgöring utomlands om Sverige blir en Nato-medlem. Den frivillighet som råder idag när det gäller att stationeras utomlands med URA-avtalet. I denna kvalitativa intervjustudie har målet varit att skapa en fördjupad förståelse för vad som motiverar och begränsar officeren förenat med en stationering utomlands. Studiens slutsatser är indelad i motivation och begränsningar där de tre viktigaste för respektive begrepp kortfattat redovisas nedan: Vad som motiverar• Utvecklas som individ och i sin yrkesroll och bidra till FM med ny kompetens• För officeren är det viktigt att ha familjen med sig vid en utlandsstationering• Arbetets karaktär och den internationella arbetsmiljön Vad som begränsar• Ekonomisk förlustaffär när officeren har medföljande• Brister i sammanhållen personalplanering på individnivå• Brister i information och stöd från arbetsgivaren / The Swedish Armed Forces have primarily reduced their personnel from the year 2000 up until today, not in a linear fashion, but as a result of various circumstances and events, such as restructuring, cutbacks, and political decisions. Now, the Armed Forces are heading towards a new future, where the authority is entering a growth phase nationally with the establishment of new regiments. A potential membership in NATO is on the horizon, and thus an increase in the number of foreign deployments. We have identified three conditions that affect the personnel challenge that the Armed Forces face in the event of membership in NATO. The number of officers available today with the finding that it has decreased over time. The increased need for officers for service abroad if Sweden becomes a NATO member. The voluntary nature that prevails today when it comes to being stationed abroad with the URA agreement. In this qualitative interview study, the goal has been to create a deeper understanding of what motivates and limits the officer associated with a stationing abroad. The study's conclusions are divided into motivation and limitations, where the three most important for each concept are briefly presented below:  What motivates• Develop as an individual and in their professional role and contribute to Swedish Armed Forces with new skills• For the officer, it is important to have the family with them when posted abroad• The nature of the work and the international work environment What limits• There is an economic loss situation when the officer has accompanying family members• Shortcomings in coherent personnel planning at the individual level• Lack of information and support from the employer

Denna studie syftar till att undersöka hur en DAW och datorfokuserad musikskaparekan främja kreativitet med begränsningar, i detta fall att begränsa sig till ett fysisktinstrument. Tre datormusiker har fått spendera tid med en groovebox där vi tillsammansundersökt deras kreativa processer och hur denna typ av instrument kan tillföra till den.Detta har gjorts genom metoden fokusgrupper över en längre tid. Avsnittet tidigareforskning och teori innehåller en övergripande bild av fenomenen kreativitet och flowmed teorier kring kreativa begränsningar och flow i människa-datorinteraktion (MDI).Studiens mål är att bidra med kunskap om hur skapandeprocesser och kreativa projektkan ändras och förbättras. Det övergripande resultatet tyder på att det finns moment somkan förenklas och att begränsningen är en hjälp. Diskussionen lyfter fram att dettaområde föreslås utforskas vidare

Bakgrund: Kärlkramp är en kranskärlssjukdom som drabbar många människor och medför en sänkt livskvalité samt hälsa för patienten. För att minska patienternas sjukdomsbörda i det dagliga livet, krävs det att sjuksköterskan är insatt i sjukdomen och hur den upplevs av patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hur det är att leva med kärlkramp. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med kärlkramp delade en gemensam upplevelse av att ha ett begränsat liv, både ur ett psykiskt-, fysiskt- samt socialt perspektiv, som delades upp i fyra huvudkategorier: upplevelser av fysiska besvär, upplevelser av en begränsad livsstil, upplevelser av psykiska besvär och behov av strategier för att hantera sin sjukdom.Konklusion: Patienternas upplevelser av att leva med kärlkramp indikerade att sjukdomen hade en omfattande inverkan på deras liv. Sjukdomen hade en negativ påverkan på såväl det upplevda välbefinnandet som den fysiska funktionen, vilket påverkade patienternas sociala tillhörighet och förmåga att utföra aktiviteter. Många patienter upplevde en förändrad inställning till livet samt den egna självbilden. En ökad kunskap om patienters upplevelser av kärlkramp skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård. / Background: Angina is a coronary artery disease that affects many people and causes reduced quality of life and healthfor the patient. In order to reduce the patients’ burden of the disease in daily life, it’s required that the nurse is familiarwith the disease and how it’s experienced by the patients. Aim: The purpose was to elucidate patients’ experiences ofliving with angina. Method: This study was conducted as a general literature study with an inductive approach andincluded eight different scientific articles. Result: Patients with angina shared a common experience of leading a limitedlife, both from a psychological-, physical- and social perspective, divided into four different main categories: experiencesof physical problems, experiences of a limited lifestyle, experiences of psychological problems and need for strategies to manage their illness. Conclusion: Patients’ experiences of living with angina indicated that the disease had an extensive impact on their lives. The disease had a negative impact on both perceived well-being and physical function, which affected the patients’ social belonging and ability to perform activities. Many patients experienced a changed attitudetowards life and one's self-image. An increased knowledge of patients’ experiences of angina could contribute to more person-centered care.

Arbetet vilar på en kvalitativ metod där studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till begränsningar i den fria leken.  Vi har utfört intervjuer med olika pedagoger i förskolans verksamhet för att få en större inblick på vad som kan begränsa barnens fria lek och hur pedagogerna förhåller sig till de begränsningar som uppstår. Vi använder oss av Sociokulturell teori samt Foucaults maktteori. Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av pedagogers förhållningssätt till begränsningar i den fria leken inom förskolan. Syftet är vidare att undersöka vilka dessa begränsningar är och vad de innebär för den fria leken samt på vems initiativ begränsningarna uppstår, enligt pedagogerna.   Resultatet visar att pedagogerna uppmuntrar barnen till deras fria lek men att det finns både medvetna samt omedvetna begränsningar som påverkar den fria leken. Begränsningar som skapas på grund av barns säkerhet, förskolans miljö, rutiner, aktiviteter samt samhällets normer. Resultatet visar även att pedagogerna anser att den fria leken är av stor vikt för barnen och att den bör vara fri från vuxnas styrning men att det inte alltid är möjligt att uppnå. Krigslekar är ett ämne där de intervjuade pedagogerna lyfte fram flera perspektiv men den gemensamma nämnaren är att det kan vara svårt som pedagog att veta när och om de ska ingripa i leken.

När alkoholen kommer närmare - om förändrad alkoholtillgänglighet i en mindre svensk kommun En kvalitativ intervjustudie Ulrika Englund Örebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionen SAMMANFATTNING Denna studie syftar till att undersöka vad som händer i en kommun när alkoholtillgängligheten förändras, och detta med utgångspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel på alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) Alkoholkällor 6) Möjligheter till tillgänglighetsbegränsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen. Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrågan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjänst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rådet och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering. Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen. Huvudsaklig fokus ligger på ungdomar och dess föräldrar och arbetet är ofta praktiskt inriktat på att försöka försena ungdomars alkoholdebut. Samverkan i alkoholrelaterade frågor pågår i stor utsträckning och många viktiga aktörer identifieras. Gruppen föräldrar bedöms vara den allra viktigaste parten i alkoholförebyggande sammanhang. Importerad alkohol beskrivs som vanligast i samband med ungdomars konsumtion och som den mest allvarliga och svårkontrollerade alkoholkällan. Systembolagets etablering i kommunen uppfattas som positiv. Någon konsumtionsökning eller ökad mängd alkoholrelaterade problem på grund av etableringen kan inte urskiljas. Systembolaget utgör ett viktigt led i tillgänglighetsbegränsningen med ålderskontrollen för alkoholinköp som den viktigaste uppgiften. Såväl den hembrända alkoholen som den offentliga ungdomsberusningen bedöms vara mindre förekommande än tidigare. Nyckelord: alkohol, förebyggande, ungdomar, Systembolaget, import, begränsning