Studiens syfte har varit att utifrån de centrala begreppen inom KASAM få en bild av hur personalen inom studenthälsan beskriver att deras arbete har påverkats under corona-pandemin. Hur beskriver personalen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete under corona-pandemin. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes sju intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten i studien är Antonovskys (2005) teori om KASAM. Resultatet av studien visar att personalen på studenthälsan har genomgått förändringar under corona-pandemin i form av distansarbete, digitaliseringen samt ökad arbetsbelastning. De beskriver att de funnit situationen begriplig. Samtidigt framkommer det att arbetssituationen för studenthälsans personal har varit hanterbar och de har hanterat de förändringarna som de ställts inför. De har tagit lärdom av de förändringar som corona-pandemin ställt dem inför och utvecklat verksamheten efter detta och funnit meningsfullhet i det arbetet. Verksamheterna har utvecklats och gett det stöd som studenthälsans personal har behövt. Arbetet har anpassats efter de digitala verktygen som de haft tillgång till och de har funnit fördelar som bidrar till att de kommer att fortsätta denna utveckling.

Svenska elever känner ofta oro och ångest i samband med prov- och bedömningssituationer i ämnet matematik. Syftet med denna studie är att berika och skapa kunskap om vad flickor och pojkar i årskurs 9 känner vid provsituationer och bedömningssituationer i ämnet matematik. Studien har genomförts genom att 81 elever på två olika skolor har besvarat en enkät med frågor kring deras erfarenheter av prov- och bedömningssituationer i ämnet matematik. Det insamlade materialet analyserades utifrån studien teoretiska utgångspunkt, KASAM, och redovisas i tre teman: Begriplighet och provsituationer i matematik, Olika sätt att hantera känslan vid prov i matematik och Meningsfullhet och elevers kunskaper. Studiens resultat visade att många elever upplever en oro i samband med prov- och bedömningssituationer i matematik. Detta är särskilt tydligt hos flickor. Lärare och speciallärare har en viktig roll för att motverka matematikångest och provångest hos eleverna. Om man anpassar prov- och bedömningssituationer, varierar undervisningen och använder sig av olika bedömningsformer kan matematik- och provångest minskas. Genom att variera och anpassa undervisningen och bedömningssituationer kan man skapa en trygg lärmiljö som känns meningsfull och begriplig för eleverna och då får eleverna större möjlighet att kunna hantera de utmanande situationer de hamnar i.

Are the websites of official bodies easy to read and understand? Swedish legislation states that the language of the public sector is to be cultivated, simple and comprehensible. This study investigates which factors within information architecture (IA) can contribute to making websites easy to read and understand. What role can IA play to increase comprehensibility? We have used a pragmatic approach in our research, which consisted of a case study and a sequential combination of two methods: qualitative content analysis and questionnaires. The case study was conducted on the webpage on krisinformation.se giving information about the coronavirus, Covid-19. With a starting point in the usability theories of the Nielsen Norman Group, an analysis tool was developed to list IA factors within the categories structure, content and graphics. The result shows that 67 % of the 50 respondents to the questionnaire found that the websites of official bodies were in general easy to read and understand. Several of the IA factors we had listed were described by respondents as contributing to the ease of reading and understanding of krisinformation.se. However, less than half of the advisory principles from the Nielsen Norman Group are included in Klarspråksreglerna (general rules drawn up by the Institute for Language and Folklore for writing in plain Swedish). We conclude that it would be an advantage to supplement the section entitled “Att skriva för webben” in Klarspråksreglerna with IA factors to make it more complete and give it a firm grounding in research. In extension, this may help to make the websites of official bodies easier to read and understand.

Sammanfattning/Abstract Parris, Annika och Sandberg, Ida (2023). “Jag vill gärna se lite framgång innan jag tycker att det är kul” - Några högstadieelevers livsberättelser kring upplevelser av matematik och lärmiljö.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av matematikundervisning för att urskilja framgångsfaktorer och specialpedagogiska utvecklingsområden i lärmiljön. ● Vad är elevers upplevelser av sin egen matematikutbildning under grundskolan? ● Vad är elevers upplevelser av framgångsrika lärmiljöer i matematik? ● Vad upplever eleverna är anledningen till svårigheter i matematiken? Förväntat kunskapsbidrag Forskningen idag efterfrågar mer studier kring elevers upplevelser av undervisningen i skolan. Den här studien kan ses som ett bidrag till hur lärandet i matematik skulle kunna förbättras för elever som får kämpa för att nå måluppfyllelse. Teori I studien används Bronfenbrenners systemteorin och Antonovskys teori KASAM som ramverk. Dessutom begreppet självförmåga samt vissa motivationsteorier. Metod En kvalitativ metod med narrativ ansats ligger till grund för de livsberättelser som skapats genom intervjuer av elever i årskurs nio. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultaten presenteras genom fyra elevers livsberättelser där deras upplevelser av olika lärmiljöer analyserats och tolkats. Resultat Resultatet kan ses som ett bidrag till den forskning kring elevers upplevelser och känslor som efterfrågas. Studien visar att elevers känslor kring matematiken påverkar deras prestationer och mående. Det är en relativt negativ bild av ämnet som framkommer i deras berättelser. Det understryker betydelsen av fortsatt forskning och som specialpedagog att bidra till att bredda perspektivet och höja blicken för hela organisationen. Det är många faktorer som påverkar elevers svårigheter i matematikundervisningen. Några som belyses i den här studien är synen på ämnet, relationer, undervisningsmetoder, olika känslor, KASAM, prestation och motivation. Alla dessa samverkar och påverkar varandra i olika stor utsträckning från individnivå upp till organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Förbättringar i lärmiljön kan identifieras genom att se på samband som påverkar individen ur ett organisatoriskt perspektiv. Genom att samtala med eleverna om deras lärande och se över lärprocesser kan det specialpedagogiska uppdraget tydliggöra och hitta lösningar utifrån elevernas behov. Det kollaborativa lärandet där handledning av lärare behöver få en större plats i arbetet med att hitta framgångsfaktorer i matematikundervisningen.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig. För att första tiden som ny lärare ska var begriplig så måste introduktionen och mottagandet vara tydligt och strukturerat. Den utbildning och de erfarenheter man har med sig gör också första tiden begriplig. Hur man hanterar första tiden är beroende av om man har stöd från kollegor och andra i sin omgivning men också ens personlighet och motivation har betydelse. Barnens glädje, gemenskapen med kollegor och den egna drivkraften gör att första tiden känns meningsfull. De råd vi fick från lärarna för att klara av första tiden i yrket på ett bra sätt var att man ska vara en tydlig ledare och våga sätta gränser, förhålla sig professionellt gentemot barnen och föräldrarna, se varje barn och skapa goda relationer samt att skapa balans mellan arbete och fritid.

Studiens syfte är att beskriva lärares uppfattning och erfarenheter av faktorer som påverkar möjligheten att stötta och hjälpa elever i matematiksvårigheter, samt ge dem en god KASAM.Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lärare i skolår 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvårigheter. Studien beskriver lärarnas åsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och också arbetssätt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver även faktorer lärarna anser vara försvårande för att gynna KASAM hos elever i svårigheter.Sammanfattningsvis visar resultaten på en samstämmighet hos lärarna om vikten av att se hela människan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundläggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, både bland vuxna och kamrater. I matematikundervisningen anses det viktigt att stärka självkänsla och tillit hos eleven, samt att stärka motivationen och knyta undervisningen till elevers intressen och vardag. Att knyta ny kunskap till kunskaper eleven redan har, ge tillräckligt med tid, anpassa miljö och arbetsuppgifter, samt att strukturera och tydliggöra inlärning och svårigheter är andra faktorer lärarna upplever som väsentliga.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater.Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier. Det som de upplevde som negativt var stressen över att läsa kurserna vid ett program samtidigt som de arbetade med sin grundskolebehörighet. Att ha en annan studieplan än sina klasskamrater upplevde de som positivt i den meningen att de fick stöd, negativt i den meningen att de upplevde sig komma i andra hand på ett skolorganisatoriskt plan. / PRIV-iliged? - An interwiev study about how students within PRIV experience their situation.

Gymnasielärare har ett stressigt och komplext jobb, för att få lärare att stanna kvar i yrket behöver forskning bedrivas kring vad som är salutogent med arbetet. Studier har tidigare utförts kring hur teorin om en känsla av sammanhang (KASAM) kan användas för att arbeta salutogent. Denna studie syftade till att få en djupare förståelse för en gymnasielärares upplevelse av sitt arbete och vilka faktorer som ansågs vara viktiga för skolan som en salutogen arbetsplats. Frågeställningarna lydde: hur upplever den enskilde gymnasieläraren sitt arbete och vad är av betydelse för en salutogen arbetsplats enligt gymnasieläraren? Data samlades in via kvalitativa intervjuer med elva gymnasielärare. Utifrån en induktiv, tematisk analys av insamlad data framkom fem teman som alla var väl överensstämmande med tidigare forskning inom området och visade på att det finns flera aspekter som lärarna anser vara salutogena, som meningsfullhet i att se sina elever lyckas och goda sociala relationer med kollegor. Andra aspekter av den salutogen arbetsplatsen behöver dock utvecklas, där tillgängliga resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, renodlat uppdrag och kommunikation är framträdande.

Bisexualitet är ett ämne som skaver i forskningen och lider i sociala sammanhang av sin brist på definition samt svårighet att uppträdas begripligt. Det är en sexuell orientering som ständigt måste kompromissa språkligt och förklara sig enligt diskurser som inte räcker till. Denna studie är baserad på intervjuer med fyra bisexuella kvinnor som vittnar om de hinder och möjligheter de har för att kunna förklara sin bisexualitet – både för sig själva och för andra. Genomgående är diskrepansen som uppstår när deras egen förståelse av sig själva inte är möjlig att enkelt kommunicera med omvärlden. Bristen på diskurser som ger utrymme för sexualitetens simultana flytande och fasta potential skapar en verklighet dessa bisexuella kvinnor måste förhålla sig till istället för en förmåga att förmedla sin egen verklighet. Därför är denna studie baserad på empiriskt material. Det är ett försök att låta den bisexuella verkligheten förmedlas och på så sätt skapa mer utrymme för variation och förståelse av bisexualitet som fenomen.

Hälsoutveckling i Sverige går framåt, men den självskattade hälsan är låg. Självskattning är ett mått som baseras på individens egen uppfattning av sin hälsa. Hälsa är en subjektiv uppskattning där varje individ har sin syn på upplevelse av hälsa. Autonomi, social gemenskap och begriplighet är olika dimensioner av hälsobegreppet som baseras på patienters upplevelse av hälsa. Många mätinstrument inom sjukvården idag har för avsikt att mäta hälsa genom frånvaro av symtom. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning självskattar sin hälsa utifrån dimensionerna autonomi, social gemenskap och begriplighet. Metoden som användes var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkätundersökning utfördes under tre veckor. Resultatet baseras på 49 stycken enkäter. Resultatet visar att autonomidimensionen skattades lägst medelvärde samt att deltagarna skattade högst medelvärde på påståendet ”kan bry mig om andra”. Slutsatsen i denna studie visar att det låga värdet inom dimensionen autonomi kan bero på sjuksköterskornas arbetsklimat och medicinska synsätt. Implikationer i vården som fynden kan medföra kan vara en ökad medvetenhet kring självskattad hälsa både hos patienter och hos sjuksköterskor. / Health development in Sweden is advancing, but the self-rated health is low. Self-assessment is a measure based on the individual's own perception of their health. Health is a subjective estimate where each individual has his views on the experience of health. Autonomy, social community and understandability are different dimensions of the concept of health based on the patients' experience of health. Many measuring devices in healthcare today intends to measure  health by the absence of symptoms. The purpose of this study was to ask how patients in a general psychiatric outpatient clinic self-rate their health on the basis of the dimensions of autonomy, social community and comprehensibility. The method used was a cross-sectional study with quantitative approach. A survey was conducted over three weeks. The result is based on 49 questionnaires. The result shows that the autonomy dimension were estimated lowest average and that the participants estimated highest average on the claim "can care about others." The conclusion of this study is that one reason to low value in the dimension autonomy may depend on the nurses' working environment and medical approaches. Implications of care is that the findings may lead to an increased awareness of self-rated health among both patients and nurses.