Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter söker vård. Den långvariga smärtan medför ett stort lidande för patienten och skapar känslor som ensamhet, övergivenhet och att inte bli tagen på allvar. Tidigare forskning visar att långvarig smärta är ett folkhälsoproblem och representerar en vanligt förekommande patientgrupp som också faller mellan stolarna. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser vid långvarig smärta med fokus på hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Den använda metoden är litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvantitativa  och  kvalitativa. Resultatet presenteras med hjälp av tre teman och tillhörande subteman och ett huvudtema. Teman är Holistiskt förhållningssätt, Vårdande relation och Missuppfattad.  Bekräftelse framträdde som studiens huvudtema. Resultatet visar att patienter som lider av långvarig smärta har ett behov av att bli bemötta med värdighet och som en hel människa. Det finns ett behov av att bli tagen på allvar och att sjuksköterskan faktiskt förstår, ser och hör patienten. Ett onödigt vårdlidande påvisas i diskussionen diskuteras huvudtemat och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Det diskuteras även vilken betydelse syftet med studien har för sjuksköterskan i sitt vårdande yrke och samhället ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bakgrund: Svensk sjukvård står inför stora utmaningar de kommande åren med en åldrande befolkning som kommer att kräva allt mer vård. Samtidigt slutar nästan var tionde sjuksköterska sitt jobb inom vården. Detta försämrar vårdkvalitén och riskerar patientsäkerheten och det är därför viktigt att undersöka vilka faktorer som får dem att byta yrke. Syfte: Studien undersöker orsaker till varför sjuksköterskor väljer att lämna yrket inom en femårsperiod efter examen.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där fem sjuksköterskor intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet i denna studie visar att informanterna ansåg att de fick för lite erkännande för det arbete de utför, att arbetsmiljön många gånger var undermålig och att möjligheterna till personlig utveckling var för dåliga för att de skulle fortsätta sitt yrke som sjuksköterskor. Slutsats: Det finns flera faktorer som gör att sjuksköterskor väljer att byta profession men resultatet i denna studie visar att framför allt en förbättrad arbetsmiljö med ett uppmuntrande ledarskap och en minskad arbetsbelastning skulle ha ett positivt inflytande på sjuksköterskors välbefinnande på arbetsplatsen och deras vilja att stanna kvar i yrket.

People with chronic fatigue syndrome and their experience and need for care referred to Barbro Gustafsson's theory of acknowledgement and the SAUK-model. / Personers upplevelser av kroniskt trötthetssyndrom och deras omvårdnadsbehov utifrån Barbro Gustafssons teori om bekräftelse och SAUK-modell.

Bakgrund: Spädbarn rekommenderas exklusiv amning upp till sex månader, då amning kan leda till hälsovinster för både moder och barn. Dock finns det faktorer som kan påverka förmågan att amma, vilket kan leda till negativ upplevelse hos modern. Därför behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ge amningsstöd för att stärka modern och främja anknytningen mellan moder och barn. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors beskrivning av att ge amningsstöd till nyblivna mödrar de första sex månaderna efter förlossningen.Metod: Detta var en integrativ litteraturöversikt som inkluderade totalt 15 artiklar. De kvalitativa (7) och kvantitativa (8) artiklarna analyserades först enskilt, för att sedan integreras till en gemensam analys.Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Befrämja en god relation (underkategorier: Att möta individuella behov, Att ha god kommunikation med modern, Att bekräfta modern), Förutsättningar och hinder för att främja amningen (underkategorier: Att informera och motivera, Att mötas i hemmet, Att möta utmaningar i att ge amningsstöd) och Förmågan att ge rätt stöd (underkategorier: Att ha adekvat kunskap, Att handleda modern, Att samverka med övriga professioner). Resultatet stöds med citat.Diskussion: Vid amningsstöd är relationsskapande viktigt. Där är det av betydelse att möta moderns individuella behov, ha en god kommunikation och samverka med andra professioner. Genom detta kan BHV-sjuksköterskan stärka och bekräfta moderns tillit till egen förmåga.Slutsats: Bekräfta och stärka modern är betydelsefullt för att få en fungerande amning. Regelbundna hembesök är ett viktigt stöd, där amningen och anknytningen kan främjas i en trygg och säker miljö. / <p>2023-05-31</p>

Psykisk ohälsa är ett växande problem och forskning visar på en ökning hos barn och unga. Forskning visar att vårdare som möter barn och unga med självmordstankar uttrycker osäkerhet i mötet och de egna existentiella funderingarna väcks. Inom specialiserad psykiatrisk vård krävs och förväntas att specialistsjuksköterskor som möter barn och unga med denna problematik har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom specialiserad psykiatrisk vård erfar vårdande möten med barn och unga som inte längre orkar leva. Då upplevelserna stod i fokus valdes en kvalitativ metod genom tematisk analys. Intervjuerna har varit öppna kvalitativa intervjuer med inriktning mot livsvärldsperspektivet och har genomförts med sex deltagare som alla arbetar inom barn och ungdomspsykiatrin. Analysen resulterade i fem teman som är: Betydelsen av självreflektion, Rädsla skapar osäkerhet, Ansvar och ensamhet, Hopp och bekräftelse, Kompetens och stöd. Resultatet visade att reflektion, handledning och ökad kunskap är delar som är viktiga i arbetet kring barn och unga som inte orkar leva. Känslan av ansvar i kombination med att stå ensam i bedömningar av suicidnära barn kändes tungt och önskvärt var att vara två sjuksköterskor som delar på det ansvaret. Att i det vårdande mötet fokusera på att inge hopp hos barn och unga är av stor vikt för deltagarna. För att öka tryggheten för specialistsjuksköterskor i det vårdande mötet bör möjligheter till reflektion och handledning tillgodoses. Känslan av att vilja ingjuta hopp och bekräfta ungdomen, och dennes känslor, är viktiga beståndsdelar för både specialistsjuksköterskorna som möter ungdomarna men även för ungdomarna som vårdas.

Sparring, Lina (2010). ”Jag är inte ”någon” utan ”bara finns””, ”I’m not ”anybody” I ”just ”exist”. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att titta närmare på vilka slags bekräftande moment de sociala medierna, ”den virtuella verkligheten”, ger unga på gymnasiet och att ge exempel på bekräftande moment unga på gymnasiet får i sin skolvardag, ”verkligheten”. Arbete bygger på en fältstudie av en elevs vardag i ”verkligheten” och i den ”virtuella verkligheten”. Fältstudien består av fotoobservationer, informantens egna reflektioner och Facebook-uppdateringar . Dessutom består studien av en skriftlig intervju med informanten för att ytterligare ringa in studiens syfte. Resultatet är därefter analyserat genom en litteraturbaserad teoriram.Resultatet utvisar vad en elev på gymnasiet under en skoldag upplever sig få ut i form av olika slags bekräftande moment i relation till ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten”. Resultatet pekar på att informanten upplever att de bekräftelsemoment som hon får från det sociala mediet Facebook syftar till att stärka hennes självkänsla, medan de bekräftande moment som hon fick i sin ”verklighet” syftade åt att stärka hennes självförtroende.

Tidiga missfall är vanligt förekommande och det kan ha stor psykisk påverkan på kvinnan. Hon kan känna sig deprimerad och uppleva sorg en längre tid efter missfallet. Studier har visat att kvinnor behöver stöd och samtal för att lättare kunna hantera sorgen. Barnmorskan arbetar utefter en personcentrerad vård där kvinnans fysiska och psykiska behov står i centrum. Barnmorskans roll är att finnas där för kvinnan och hjälpa henne i sorgeprocessen. Kvinnor kan ha olika tankar om vad som är bäst för henne vid missfallet och behovet av stöd kan se olika ut. Vården vid missfall bedrivs på olika sätt i olika delar av Sverige. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av stöd från vårdpersonal i samband med tidigt missfall. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Sju kvinnor från olika delar av Sverige har intervjuats. Studien resulterade i fem kategorier: Övergivenhet, Bekräftelse, Ovisshet, Trygghet och Maktlöshet med temat; En variation av känslor som påverkar helhetsupplevelsen. Det finns en tydligare plan i vården för de kvinnor som haft upprepade missfall än de som haft enstaka missfall. Det var en skillnad mellan dessa grupper när det gäller vilket stöd de fått. Trots att vårdpersonalen är medveten om missfallets påverkan på kvinnan så upplever kvinnorna att de inte fått det individanpassade stöd som de önskat. Barnmorskan bör i större utsträckning ha ansvaret för kvinnor som genomgår missfall då detta ligger inom deras profession, sexuell och reproduktiv hälsa. Alla kvinnor bör få en mer jämlik vård när vården är personcentrerad redan vid första missfallet. / Early miscarriages are common, and it can have a major psychological impact on a woman. She may feel depressed and experience grief for a long time after. Studies have shown that women need support and interlocution to more easily handle the grief. The midwife work according to a person-centered care where the woman's physical and psychological needs are central. The midwife role is to be there for the woman and help her in the grieving process. Women may have different ideas about what is best for her at her miscarriage and the need for support can take different forms. Care for miscarriage is conducted in different ways in different parts of Sweden. The purpose of the study is to highlight women's experiences of support from health professionals in connection with early miscarriage. The method used is qualitative content analysis using an inductive approach. Seven women from different parts of Sweden were interviewed. The study resulted in five categories: Abandonment, Confirmation, Uncertainty, Confidence and Powerlessness with the theme; A variety of feelings that affect the overall experience. There is a clearer plan of care for women with recurrent miscarriages than for those with a single miscarriage. There was a difference between these groups in terms of the support they received. Although the care staff is aware of the miscarriage impact on the woman, the experiences of the women were that they did not receive the individualized support they required. The midwife should to a greater extent be responsible for women undergoing miscarriage when this is within  their profession, sexual and reproductive health. All women should get a more equitable care if the care is person-centered at the first miscarriage.

Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9. Undersökningen visar att tydlig kommunikation mellan elever och lärare är av stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande. En utvecklande bedömning upplevs när läraren tydligt visar på elevers styrkor och svagheter. I undersökning framkommer också att elever känner sig bekräftade och upplever bedömning som utvecklande när läraren tar sig tid till bedömningen. Resultatet analyserades utifrån Noddings omsorgsetiska teori. Omsorg från lärares sida visade sig då ha stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande; för att elever ska uppleva en vilja att lära sig. Det vi kallar ”omsorgsfull bedömning” riktas både mot vad eleven kan i nuläget och mot hur eleven kan ta ett steg framåt. Vidare riktas den såväl mot eleven som individ som mot elevens prestationer.

Background: Miscarriage is a common phenomenon in our society. It is reported that approximately 17 % of all pregnant women in Sweden go through a miscarriage every year. For many women miscarriage is a tumultuous life event that often has a deep emotional impact. Miscarriage is a subject that often is prohibited to talk about in our western society. Consequently this means that nurses have an important role in the emotional support for these women. This can be a challenge in Sweden since the hospital stay for women who go through a miscarriage is very short and often limited to a day.Aim: This study aims to highlight women's reported experiences of miscarriage and their requested support.Methods: This study is based on twelve original scientific articles, of which ten had a qualitative approach, one had a quantitative approach and one had a mixed approach.Results: The study showed that the experience of miscarriage is individual. How women experience their miscarriage is largely linked to a woman's thoughts about her pregnancy. A miscarriage can evoke complex reactions if the woman starts to fantasize about her child and starts to identify herself as a mother. Many of the women complained about the lack of care that was given to them from the health care, which had a significant role in how they experienced the miscarriage. They requested more acknowledgements and more humanistic treatment and care, as well as follow-ups. The study also showed that women feel that relatives are a support factor to them during the miscarriage.Discussions: The results showed that there are flaws in the care of women who has experienced miscarriage, particularly that the women’s emotional needs are not met. Nurses who work in a gynecological unit require enhanced skills and preparedness in the health care of women undergoing miscarriage. / Bakgrund: Missfall är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle. I Sverige rapporteras varje år att cirka 17 % av alla gravida kvinnor genomgår missfall. För många kvinnor är missfall en omtumlande händelse i livet som ofta har en djup emotionell påverkan. Missfall är till stor del ett ämne som är tabubelagt att samtala om i vårt västerländska samhälle. Därför har sjuksköterskor en viktig roll i det emotionella stödet till dessa kvinnor, vilket innebär en utmaning i Sverige eftersom vårdtiden för kvinnor som genomgått ett missfall är mycket kort, ofta begränsad till ett dygn.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa kvinnors rapporterade upplevelser av missfall samt vilka stödinsatser de efterfrågar.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar varav tio stycken hade kvalitativ ansats, en hade kvantitativ och en hade mixad ansats.Resultat: I studien framkom det att upplevelsen av missfall är individuell. Hur kvinnor upplever sitt missfall är till stor del sammankopplat med kvinnans tankar runt sin graviditet. Om kvinnan har börjat fantisera om sitt barn och börjat identifiera sig med en ny identitet som mor, kan ett missfall framkalla komplexa känslomässiga reaktioner. Många av kvinnorna påtalade brister i bemötandet från sjukvården, vilket hade en betydande roll för hur de upplevde missfallet. De efterfrågade mer bekräftelse och ett mer humanistiskt bemötande och vårdande, samt uppföljningar. Studien visade även att kvinnor upplever att de närstående är viktiga stödfaktorer för dem under missfallet.Diskussion: Resultatet visade att det föreligger brister inom vård av kvinnor som genomgått missfall, framförallt genom att kvinnornas emotionella behov inte blir tillgodosedda. Sjuksköterskor som arbetar inom gynekologiska enheten behöver en ökad kompetens och beredskap i vårdandet av kvinnor som genomgår missfall.

Psykisk ohälsa är något som blir allt vanligare och vanligare i vårt samhälle. Människor mår allt sämre. Att lida av en psykisk sjukdom kan vara oerhört tungt för personen och dennes familj. I vårt samhälle finns fortfarande en stigmatisering kring att lida av en psykisk sjukdom, även om detta har förbättrats de senaste åren. Dock finns en stereotyp bild kvar. Tvångssyndrom (OCD) är ett psykiskt tillstånd som är relativt okänt hos allmänheten. Detta trots att sjukdomen är vanlig. Tillståndet innefattar mycket mer än bara själva tvånget, och kan begränsa personen på många sätt i vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka personers upplevelser av att leva med OCD. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod. Genom systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed CINAHL och PsycInfo valdes åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll ut. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, vilken resulterade i fyra kategorier: att sträva efter kontroll och säkerhet, att hela ens tillvaro påverkas, att vilja vara som alla andra och söka förklaringar och vikten av förståelse och stöd. I resultatet framkom det hur svårt det var att leva ett fungerande liv, vad gäller jobb, skola, familjeliv. Även de mest grundläggande saker kunde bli en stor påfrestning på grund av tvånget och behovet att söka försäkran. Personer med OCD beskrev att samhället inte hade kunskapen samt förståelsen som behövdes. Därför förespråkar författarna till denna studie, ytterligare kunskap inom tillståndet OCD för att som sjuksköterskor kunna arbeta personcentrerat kring dessa personer, för att sprida kunskap i ämnet och få bort den tabubelagda stämpeln.