No description available.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relation mot kvinnor är ett hälsoproblem för hela samhället. Våldet innebär psykiskt, fysiskt och sexuellt lidande där kvinnorna är de som blir utsatta. Våldsutsatta kvinnor upplever rädsla och skam om att samtala om våldet vilket innebär att sjuksköterskor och läkare behöver fråga om våldet för att kvinnan ska få den vård de behöver.    Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av sjuksköterskan och läkarens bemötande efter våld i nära relationer.   Metod:  Allmän litteraturstudie med stöd från Kristensson (2014) i databaserna Cinahl och PsycINFO. 11 kvalitativa/kvantitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med litteraturöversikt och kvalitetsgranskas med stöd från Friberg (2012).   Resultat: två kategorier identifierades med tillhörande underkategorier där upplevelsen av sjuksköterskors och läkares bemötande skiljde sig åt. Det bristande bemötande berodde på att sjuksköterskor och läkare upplevs vara empatilösa, oförstående och saknar kunskap och information. Kvinnor upplevde det uppskattade bemötande när sjuksköterskor och läkare visar respekt, tillit, trygghet och är intresserade av kvinnans berättelse.   Slutsats: Kvinnor berättade om vikten av kommunikation och en bra vårdande relation. Vilket upplevdes när sjuksköterskor visade kvinnan respekt och förståelse för kvinnans upplevelser. För att kunna uppleva ett bra vårdande möte behövde kvinnor känna sig välkomna och uppleva en säker miljö. Resultatet visade att stora delar av studierna belyser att kvinnor upplever ett bristande bemötande, därav behövs mer forskning inom våld i nära relation.

Bakgrund: Alkoholmissbrukare är en patientgrupp sjuksköterskor möter i det dagliga arbetet. Alkoholmissbruk leder till fysiska, psykiska och sociala problem. Sjuksköterskors attityder och kunskaper är av stor vikt för att bemöta och vårda patienter med ett alkoholmissbruk. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med alkoholmissbruk. Metod: Denna litteraturöversikt har grundats i vetenskapliga artiklar som har bearbetats och analyserats. Översikten bygger på tre kvalitativa artiklar, sex kvantitativa artiklar samt en artikel som haft mixad metod. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors attityder till att vårda alkoholmissbrukare är ambivalent. Sjuksköterskans attityder är kopplat till ålder, livserfarenheter, arbetslivserfarenheter samt vilken vårdavdelning sjuksköterskan arbetar på. Det framkommer hur sjuksköterskor efterlyser mer utbildning och kunskap för att ge alkoholmissbrukare adekvat vård. Diskussion: Bemötandet och vårdrelationen är av stor vikt för vårdandet av alkoholmissbrukare. Sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap och utbildning för att attityderna till denna patientgrupp ska vara positiv. Det är av vikt att se personen bakom missbruket och att attityderna till missbrukarna överensstämmer med synen på alkoholmissbruk. Synen på alkoholmissbruket har genom tiderna förändrats, där alkoholmissbruket nu är klassat som en sjukdom, men stigmatiseringen av dessa personer fortgår.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer människor med olika sjukdomstillstånd som behöver akut sjukvård. Varje år beräknas cirka 2,5 miljoner patienter besöka Sveriges 74 olika akutmottagningar i landet. Det är ofta stressigt och många korta möten, därför är bemötandet en viktig del i omvårdnaden. Vårdpersonalen måste snabbt kunna sätta sig in i patientens situation för att förstå patientens behov av vård. Joyce Travelbees teori förespråkar den mellanmänskliga kontakten där kommunikation utgör den viktigaste delen. Även begreppen individ, lidande och mening är betydelsefulla delar i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att beskriva hur patienter över 18 år som besöker en akutmottagning upplevde bemötandet från vårdpersonal. Metod: En deskriptiv litteraturstudie valdes som ansats och kvalitativa artiklar granskades för att få en djupare förståelse. Artiklarna granskades genom SBU:s granskningsmall. Resultatet kategoriserades i teman där positiva och negativa upplevelser identifierades. Resultat: De positiva upplevelser som identifierades var vikten av bra information, delaktighet och bekräftelse. Negativa upplevelser som identifierades var brist på information, ensamhet, brist på delaktighet, brist på respekt och trovärdighet samt brist på integritet.  Slutsats: Då främst negativa upplevelser framkom kan det tyda på att ett behov av förbättring föreligger. Studier inom ämnet var svåra att hitta och även detta kan betyda att mer forskning krävs inom området. Detta för att kunna förbättra arbetet och vidare ge kunskap till vårdpersonal som arbetar inom akutsjukvård för att kunna bemöta och omhänderta patienter i behov av akut vård.

Konflikter är någonting som uppkommer på förskolan dagligen. Det finns konflikthanteringsmetoder som förskollärare idag tar hjälp av. I studien så presenteras bland annat lågaffektivt bemötande som en metod för att arbeta med konflikter. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares sätt att möta problembeteende samt att undersöka hur förskollärare hanterar konflikter. En kvalitativ studie och intervjuer har utförts med totalt sex stycken förskollärare på två skilda förskolor. Studien visar på att konflikter är någonting som sker dagligen mellan barn men att det är miljön som är den avgörande faktorn för hur ett barn ska agera. Det kan handla om att ett barn måste gå från en aktivitet till en annan och där skapas en oro. Studien visar också att hur förskollärare agerar vid konflikter är också avgörande för hur ett barn ses utav de andra barnen. Utifrån denna studie så handlar problembeteende och konflikter på förskolan om både den fysiska och psykiska miljön. Förskollärare måste lära sig att hantera konflikter och utvärdera sitt eget arbete för att kunna ha rätt verktyg till hands nästa gång en konflikt uppkommer.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter med smärta, genom att utvärdera och dokumentera den. Smärtbehandling ska vara individanpassad. Obehandlad smärta kan leda till både fysiska och psykiska konsekvenser för individen. Vid obehandlad akut smärta finns även risk att utveckla långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av bemötande vid akut smärta. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande kategorier och sex underrubriker. Patienter uttryckte en önskan att bli bemötta med respekt och lyhördhet. Vidare uttrycktes behov av att få individanpassad information, ha en god kommunikation och vårdrelation till sjuksköterskan samt att få vara delaktig i vården. Patienterna talade om vårdmiljöns betydelse som en del i upplevelsen av ett bra bemötande. Sjuksköterskans kunskapsnivå framkom som viktig, för att skapa förtroende. Slutsats: Patienten har ett behov av att bli sedd och hörd i smärtsituationen. Vårdrelationen bör värdesättas och få mer utrymme. Det är när patienten och sjuksköterskan förstår varandra som gemensamma mål kan bildas och smärtan korrekt behandlas. Ett gott bemötande, tydlig information och hög tillgänglighet, kan lindra patienters lidande.

Bakgrund: Ungefär 40% av befolkningen i Sverige lider av långvarig smärta. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse som kan upplevas helt olika trots liknande situationer. Långvarig smärta påverkar patientens livskvalitet och livssyn. Patienten upplevelse av bemötande från vårdpersonal är en viktig faktor för patienten då många upplever att vårdpersonalen inte tror på deras smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats gjordes. Tolv kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades med integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Bli bemött med engagemang och respekt, Bli bemött med okunskap och Vikten av att bli trodd. Slutsatser: Smärta är ett komplext område där ett bra bemötande från vårdpersonalen är viktigt för att vården ska bli så bra som möjligt för patienten. En viktig betydelse för patienten är att vårdpersonalen lyssnar och tror på patienten som lider av långvarig smärta. Genom att patienten upplever ett bra bemötande så ökar tilliten och förtroende för vårdpersonalen samt kan det påverka patienten till att må bättre. Ett dåligt bemötande kan bidra till ett onödigt lidande och ett sämre mående för patienten.

Bakgrund Stroke är ett samlingsnamn för de tillstånd som minskar blodcirkulationen i hjärnan vanligtvis blodpropp eller hjärnblödning. Konsekvenser av en stroke kan resultera i svårigheter i aktivitetsutförandet. Arbetsterapeuten kan med sitt holistiska synsätt understödja strokedrabbade personer i att få en fungerande vardag och en ökad livskvalitet.  Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur den arbetsterapeutiska uppföljningen uppfattas av strokedrabbade personer efter avslutad sjukhusvistelse. En kvalitativ metod med ett nätverksurval och semistruktuerade intervjuer har använts. Urvalet gjordes genom kontakt med fyra strokeföreningar varav tio respondenter intervjuades. Innehållsanalysen utfördes utifrån stöd av Kristenssons (2014) modell för dataanalys. Resultatet visade att strokedrabbade personer uppfattar den arbetsterapeutiska uppföljningen efter avslutad sjukhusvistelse som bristande vad gäller kommunikation och struktur samt en avsaknad till inflytande i sin arbetsterapeutiska rehabilitering. Slutsats Respondenterna menar att den arbetsterapeutiska uppföljningen behöver baseras på tydlig kommunikation från arbetsterapeut samt ge strokedrabbade personer möjlighet till inflytande i sin rehabilitering.

Introduktion: Hot och våldssituationer kan hända när som helst och var som helst inom ambulanssjukvården. Hot och våld är något som ständigt ökar i samhället. Tidigare forskning visar att hot och våld inom ambulanssjukvården är vanligt förekommande. Syfte: Att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal. Metod: Kvantitativ enkätstudie, vilket ger ett objektivt mätresultat.Resultat:Det framkom i resultatet att hot och våld är vanligt förekommande. Det visade sig också att personalen påverkades i olika grad av en hot och/eller vålds-händelse. Det kunde handla om att vården blev påverkad, att personalen upplevde mer rädsla efter en händelse eller att personalen fick sömnbesvär. Det visade sig också att bemötandet av en hotfull eller aggressiv person varierade bland respondenterna.Konklusion: Det finns ett stort fortsatt behov av forskning inom ämnet. Med tanke på påverkan i olika grad finns utrymme för utbildning och förändring inom området samtidigt som det är viktigt att resultatet främjas och att fler får vetskap om hur situationen ser ut för ambulanspersonalen.