Bakgrund: Hopparknä eller patellar tendinopati vilket är den kliniska benämningen är en överbelastningsskada på patellarssenan. Denna typ av överbelastningsskada uppstår på grund av repetitiva spänningar på senan. Utifrån tidigare studier så har man sett att engagerade fysioterapeuter som utför regelbunden uppföljning har stor betydelse för att rehabiliteringen blir utförd. Det är även viktigt med en personcentrerad behandling där det sker ett samspel mellan patient och terapeut. Andra studier visar att personer med långvarig muskeloskeletal smärta lär sig nya strategier för att hantera smärta vilket senare har resulterat i en förbättrad självbild. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser personer med patellar tendinopati har fått erfara av fysioterapeutisk behandling. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där totalt två basketspelare inkluderades. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier, upplevelser av fysioterapeuternas bemötande, anpassningens betydelse under en rehabiliteringsprocess och värdet av att ta hand om kroppen för att nå sina mål men vägen dit är inte alltid rak. Dessa huvudkategorier presenteras med tillhörande underkategorier. Konklusion: En bra fysioterapeut ska finnas tillgänglig, visa engagemang och utföra regelbundna uppföljningar vilket deltagarna hade både bra och mindre bra upplevelser av. Under rehabiliteringen har deltagarna fått en stor förståelse för att ta hand om kroppen redan innan problem uppstår och förtroendet för fysioterapeuter är stort men påverkas negativt då patienter inte prioriteras.

Bakgrund: Begreppet våld i nära relation inkluderar utsatthet för fysisk, sexuell, psykologisk, emotionell, materiell, ekonomisk samt social misshandel. Kvinnor utsätts i högre grad för våld i nära relationer än män, och våldet existerar i samtliga samhällsskikt, kulturer och åldrar. Våld i nära relationer klassas som ett stort samhällsproblem världen över. Att drabbas av våld i nära relation påverkar kvinnans fysiska och psykiska hälsa samt hennes livsvärld. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll vid identifiering av våldsutsatta kvinnor.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt där tretton artiklar genom kvalitativ design har analyserats induktivt med stöd av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Resultatet bildade två huvudkategorier; mötet och resurser samt fem subkategorier; relationen, identifikation, att finna tillfälle, arbetsplatsen och kunskap. Slutsatser: Att ställa frågan är komplext. När sjuksköterskor erhåller stöd, erfarenhet och utbildning upplever de en ökad trygghet vid mötet med våldsutsatta kvinnor. De blir därmed bättre på att identifiera våldsutsatta och på så vis minska ohälsa. Tydligare riktlinjer samt fortsatt forskning inom området behövs för en bättre helhetsvård.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste anledningen till att människor uppsöker sjukvård i världen och idag lever var femte person i Sverige lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är ett tillstånd som varar i mer är tre månader efter den förväntade läkningen av vävnadsskadan. En förutsättning för att smärta ska behandlas korrekt är att grundorsaken utreds. Behandlingen vid långvarig smärta ska även vara individanpassad för att patienten ska kunna bli smärtlindrad. Långvarig smärta kan även vara svårbehandlad om permanenta fysiologiska förändringar i nervbanorna har uppstått, då dessa påverkar läkemedlens effektivitet mot smärtan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors bemötande i Sverige. Metod: Litteraturbaserad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Ur analysen framkom två teman; Förväntningar på sjuksköterskan och nonchalant attityd, med fem tillhörande underteman. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande har en viktig del i hur patienterna upplever sin smärta. Patienter upplever bemötandet inom specialistvården bättre än inom verksamheter som vårdcentraler och sjukhus. Patienterna behöver känna sig bekräftade och lyssnade på för att uppleva mötet med sjuksköterskan positivt.

I sin profession använder tandhygienisten tre olika kompetenser; faktakunskap, procedurkunskap och värdekunskap. Den praktiska yttringen av hennes värdekunskap - bemötandet - är dock otydlig i utbildningen och utbildningsresultatet blir därför slumpmässigt på detta område. Detta trots att bemötandet - såväl av experter som av patienter -numera anses utgöra en viktig del av vårdkvaliteten.   En av orsakerna till att bemötandet är otydligt i utbildningen är att det saknas teoretisk kunskap och teorier på området. Denna studie genererar en teoretisk beskrivning av patientens syn på bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård. Som metod användes Grounded Theory.   Det goda bemötandet beskrivs i tre kategorier: "att tandhygienisten bekräftar patienten", " att tandhygienisten visar patienten att hon vill henne väl" samt "att tandhygienisten betjänar patienten". Det dåliga bemötandet innefattar motsvarande tre kategorier; "att tandhygienisten ej bekräftar patienten alternativt förnekar patienten", "att tandhygienisten inte visar att hon vill patientens väl alternativt visar att hon vill henne illa" samt "att tandhygienisten inte betjänar patienten". Vidare visar resultaten att tandhygienisten uttrycker sitt bemötande genom verbal kommunikation och genom icke-verbal kommunikation via ögonen, händerna eller kroppshållningen. Hon uttrycker det också genom sin attityd gentemot patienten (i form av förhållningssätt) eller i omhändertagandet av patienten.   Ett gott bemötande får bl a de konsekvenserna att patienten tar till sig informationen, blir mer motiverad till egenvård och koopererar bättre medan ett dåligt bemötande har motsatt effekt. Vidare resulterar ett gott bemötande i att patienten rekommenderar tandhygienisten till bekanta medan ett dåligt får henne att sluta behandlingen och byta behandlare. Bemötandet har alltså betydelse för såväl patientens munhälsa som för tandhygienistens konkurrenskraft på marknaden.   Med hjälp av denna teoretiska beskrivning av bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård kan man för det första få ett verktyg att inom utbildningen undervisa såväl teoretiskt som praktiskt i bemötande. För det andra kan beskrivningen ligga till grund för att generera teori och  för att utföra kvantitativt beskrivande studier inom området bemötande i munhälsovård.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen innebär att livmoderslemhinna finns lokaliserad på andra ställen än i livmodern vilket medför symtom såsom bland annat starka smärtor och infertilitetsproblematik. Enligt tidigare forskning finns det brister i dagens endometriosvård där otillräcklig kunskap och förståelse samt normalisering av symtom kan leda till att drabbade kvinnor inte får rätt behandling och bemötande i mötet med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras som fyra teman och nio kategorier. Kvinnor med endometrios upplever att det finns brister i information och kommunikation i mötet med vårdpersonal. Normalisering och trivialisering av symtom var ett problem som rapporterades av kvinnorna. Attityder hos vårdpersonal påverkar möjligheten till rätt diagnos och hur stödet upplevs. En stor anledning till negativa upplevelser, sett till information, kommunikation, stöd och attityder, i mötet med hälso- och sjukvården rapporteras vara bristande kunskaper om endometrios hos vårdpersonal.  Slutsats: Kunskapsbrist, brist på förståelse för och normalisering av symtom är vanligt förekommande i mötet med hälso- och sjukvården. För att i framtiden kunna ge drabbade kvinnor en jämlik vård och ett gott bemötande med rätt stöd och behandling krävs utvecklad kunskap och förståelse för sjukdomen, såväl inom primärvården som inom specialistvården.

Syfte och frågeställningar  Studien syftar till att få en inblick i hur idrottslärare förhåller sig till elever med ätstörningar och hur dessa elever bemöts, utmanas och bedöms inom ämnet idrott och hälsa.  1.     På vilket sätt anpassas idrottsundervisningen till behovet hos deltagande elever med ätstörningar? 2.     Hur bedömer idrottslärare elever med ätstörningar utifrån deras fysiska- och psykiska förutsättningar?  Metod I studien har en kvalitativ metod använts bestående av forskningsintervjuer med fyra idrottslärare. Urvalet av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval av idrottslärare verksamma i högstadiet samt gymnasieskolan, i Stockholmsområdet. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk. Databearbetningsmetoden har bestått av en tematisk analys där insamlat material analyserats samt tematiserats.   Resultat  Idrottslärarna redogör för vikten av att ha bra dialog, utmana samt inkludera eleverna i undervisningen. Samtliga idrottslärarna tar hjälp av resurser som elevhälsan, mentorer samt föräldrar i tillvägagångsätt för anpassningar. Idrottslärarna redogör för olika svårighetsnivåer i aktiviteter som en inkluderande anpassning och vikten av att elevernas hälsotillstånd ska prioriteras framför undervisningen.  Slutsats  Viktiga aspekter som bidrar till framsteg i idrottslärares bemötande av elever med ätstörningar är individuell kommunikation, stöttning, uppsyn samt ett öppet och positivt klimat i idrottsundervisningen.  Nyckelord: ätstörning, elever, bemötande, anpassning, idrottsundervisning / Aim This study aims to get an insight into how physical education teachers relate to students with eating disorders and how these students are met, challenged, and assessed in physical education. 1.    In what way is the subject of physical education adapted to the needs of participating students with eating disorders? 2.    How are physical education teachers assessing students with eating disorders based on their physical and psychological conditions? Method The study has used a qualitative method consisting of research interviews with four physical education teachers. The selection of respondents was made by a convenience selection of physical education teachers operating in high schools and a senior high school in the Stockholm area. The sociocultural perspective has constituted the theoretical framework of the study. Data processing method consisted of thematic analysis where collected material has been analysed and thematized. Result The physical education teachers explain the importance of having a good dialogue, challenge and include the students in the teaching. Physical education teachers take the help of student health teams, mentors and parents in the course of action when it comes to adaptions. Physical education teachers explain different difficulty levels in activities as an inclusive adaption and point out the importance of giving priority to state of health over education. Conclusion Important aspects contributing to progress in dealing with students with eating disorders are individual communication, support, and a positive climate in the teaching of physical education. Keywords: eating disorder, students, treatment, adaption, physical education

Bakgrund: Psykisk ohälsa nämns som en global folksjukdom som under senaste tiden har ökat bland befolkningen speciellt efter utbrott av COVID- 19 pandemin. Personer med psykisk ohälsa vänder sig främst till primärvården som först kommer i kontakt med en sjuksköterska. Otillräcklig kunskap och stigma bland vårdpersonal påverkar bemötandet och därmed leder till dålig interaktion mellan vårdtagare och vårdgivare. Patienters upplevelse i möte med vårdpersonal spelar en stor roll för vidare uppföljning och motivation till behandling. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården. Metod: Studien presenteras i en litteraturöversikt av Friberg med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier nämligen upplevelser av välbefinnande, hinder i att söka vård och vägledning och främjande insatser. Under huvudkategorierna framkom ytterligare fem underkategorierna, värdig bemötande, stigmatisering och dålig bemötande, tidsbrist och brist på resurser, personal stöd och hjälp samt uppföljning och kontinuitet. Slutsats: I studiens resultat framgår patienters upplevelse av bemötandet utifrån olika situationer. Vår slutsats leder till att resultatet har kunnat summera både fördelar och nackdelar. Mycket av upplevelserna handlade om ett gott bemötande från personalen inom primärvården. Trots de goda möten mellan primärvårds personalen och patienterna framkommer det även hur personer med psykisk ohälsa berättar om stigma i samband med att söka vård. Både tidigare studier och resultatet från vår litteraturstudie visar att patienter med psykisk ohälsa känner en trygghet när vårdpersonalen möter de med omtanke och respekt. Ett gott bemötande medför positiva effekter som stärker relationen mellan patienter och vårdgivare.

Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna och drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Det är en kronisk men godartad sjukdom. Endometrios påverkar de drabbade kvinnornas liv i stor utsträckning genom psykiska, fysiska, sociala och emotionella påfrestningar. Till följd av minskad förståelse och kunskapsbrist hos kvinnorna själva samt inom vården, misstolkas och feldiagnostiseras tillståndet ofta och det kan ta lång tid innan rätt diagnos ställs, vilket utmynnar i ett minskat välbefinnande för kvinnorna. En större förståelse samt kunskap hos omgivningen kan leda till att de känner en ökad känsla av sammanhang och hälsa. Syftet med studien är att belysa hur det upplevs av kvinnor att leva med endometrios. Studien är en litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Dataanalysen av de kvalitativa artiklarna resulterade i två huvudkategorier: en känsla av maktlöshet och en önskan om förståelse. Resultatet visar att de som lever med endometrios har en känsla av att leva ett smärtsamt liv samt en känsla av ovisshet. Kunskap och förståelse hos omgivningen kan variera, vilket medför en rädsla hos kvinnorna att öppna sig för andra människor. Information och en diagnos är av stor vikt för att kvinnorna ska kunna förhålla sig till sitt tillstånd och känna välbefinnande. Vidare belyses kvinnors lidande, upplevelse av vården och hur de påverkas av allmänhetens förhållningssätt. Studien kan öka förståelsen för hur kvinnor upplever sin situation och det kan därigenom bidra till att bland annat vårdpersonal får vägledning kring hur de kan bemöta kvinnorna.

Bakgrund: Det är tidigare visat att patienter med psykiatrisk sjukdom lider en större risk för samsjuklighet än patienter med somatisk sjukdom. Parallellt med detta saknas det tillräcklig kunskap om psykiatriska tillstånd inom den somatiska sjukvården. Till följd av detta uppstår det svårigheter och utmaningar för sjuksköterskan som då blir omvårdnadsansvarig och behöver bemöta en patient som normalt sett inte vårdas i denna kontext.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet inom somatisk sjukvård Metod: Examensarbetet utformades som en allmän litteraturöversikt. Två databaser, Cinahl och Psycinfo, nyttjades och åtta artiklar som motsvarade studiens syfte valdes ut. Resultaten sammanställdes utefter likheter och skillnader för att sedan sammanfattas under fyra övergripande teman. Resultat: Sjuksköterskors kompetens avgör hur förberedd och kapabel denne är inför att bemöta patienter med samsjuklighet. Vårdmiljön, förmågan att kommunicera och att reflektera påverkar möjligheterna för ett positivt bemötande. Detta kan stödja sjuksköterskor i att vårda patienter utifrån ett livsvärldsbaserat perspektiv. Slutsats: Sjuksköterskors kompetens avgör hur förberedd sjuksköterskan är inför att bemöta patienter med samsjuklighet. Dessa patienters behov möts inte i sjukhusmiljön. Kommunikation är viktigt i syfte att kunna ta del av patientens livsvärld. Handlingar som baseras på fördomar och förförståelse som tar en negativ skepnad kan undvikas genom reflektion för patientens situation.

Bakgrund: Droganvändningen i Sverige ökar och drogmissbruk ses idag som ett folkhälsoproblem. Ofta behöver personer med ett drogmissbruk söka somatisk vård för sjukdomar eller skador som uppstått på grund av sitt drogmissbruk. Hälso- och sjukvårdspersonal kan därför stöta på dessa personer oberoende av vilket område de arbetar inom. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och ska även bidra till att vården är personcentrerad. För att personer med ett drogmissbruk ska få en personcentrerad vård behövs kunskap om dessa personers upplevelser och behov.      Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med drogmissbruk upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande inom den somatiska vården.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar. Som analysmetod användes Fribergs (2017) beskrivning.  Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sex underkategorier som beskriver hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. De två huvudkategorierna blev upplevelser av positivt bemötande och upplevelser av negativt bemötande. Underkategorierna blev inte lika mycket värd, känslan av misstro, brist på respekt, brist på kunskap samt hjälpsamhet. I resultatet framkom det att personer med ett drogmissbruk upplever att de inte blir bemötta på samma sätt som övriga patienter. De kände sig misstrodda av hälso- och sjukvårdspersonalen och bemötandet var väldigt respektlöst flertal gånger. Trots övervägande negativa upplevelser fanns det även en del positiva upplevelser.  Slutsats: De flesta upplever ett negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen vilket också stämmer överens med forskningen ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Brist på kunskap skulle kunna vara en möjlig orsak till detta. Genom ökad kunskap och utbildning kan detta förebyggas.