Transpersoner har historiskt varit men är även idag en utsatt grupp såväl i samhället som inom hälso- och sjukvården. De omfattas av bland annat hälso- och sjukvårdslagen och diskrimineringslagen. Syftet med litteraturstudien är att belysa transpersoners erfarenheter i kontakt med hälso- och sjukvård. I en litteraturöversikt har åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskats. Ett resultat formades bestående av tre Teman: Sårbarhet, Kunskapsbrist och Bemötande och nio underteman. Resultatet belyser en stor kunskapsbrist hos vårdpersonal vilket resulterar i att transpersoner känner sig orättvist bemötta och undviker kontakt med vården. Andra faktorer som försvårar vården för transpersoner är föråldrade journalsystem där alla personnummer inte kan hanteras. Slutsatsen är att vårdpersonal behöver mer kunskap och utbildning för att kunna bemöta transpersoner på ett tillfredställande sätt.

Background: In the encounter of patients and relatives in palliative care, the nurses must care according to their responsibility, but also care based on love and compassion. The care must be based on relieving suffering where the care is to be person-centered based on the equal value of the human being. Taking care of both patient and relative is considered important. Aim: To describe nurses experiences of encounter patients and relatives during palliative care at the end of life. Method: A systematic literature study with a qualitative approach with a descriptive synthesis. 13 articles were considered to respond to the purpose, which were analyzed for the result. Result: The nurses felt that closeness created a security where a trusting relationship was made possible with the patient and relative. An important communication adapted to the individual opened an emotional exchange between nurses, patient and relative. At the same time, the nurses experienced difficulties in becoming emotionally engaged. Factors that the nurses experienced challenging for encounter were lack of knowledge, staff, and lack of time, and when the patient and relative had different needs. Conclusion: The nurses need more time and knowledge to be able to encounter the patient and relative in a way that is safe and caring, where the nurses gets a feeling of being enough. The trusting relationship between nurses patient and relative can lead to better care but can at the same time be considered challenging for the nurses.

The purpose of this study was to investigate what it is like to work as a social secretary, who meets clients who live with mental illness. The method that has been applied has been a qualitative study. Data collection was conducted through semi-structured interviews. The number of participants in the study was eight people, six women and two men. All participants worked or have worked as social workers. The collected material was analyzed through Braun & Clarke's (2006) thematic analysis model. From the thematic analysis, three themes were created: Responding to a person in need of help, Authority with compassion and Mental illness and shame. The results showed that by meeting the client in a respectful empathetic way, and then working in a way to strengthen the relationship and the work alliance for a future collaboration. Working together, collaborating in the areas where the client himself has an opportunity to influence is felt to mean that the balance of power is more equal. The high workload also risks affecting the treatment of people living with mental illness in a negative way. That through relief in workload could lead to a more successful result for the client, but also for the job satisfaction for social workers.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen kring hur några förskollärare ser på sitt fostransuppdrag i allmänhet, samt hur de förhåller sig till barn som de anser har ett utmanande eller avvikande beteende i synnerhet. Metoden som används för att uppnå syftet med studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Studien har analyserats och tolkats utifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visar att utagerande beteende ses som utmanande eller avvikande men även andra beteenden framträder som avvikande mot rådande beteendenormer. Resultatet visar även att ett bemötande som leder till ett ändrat beteende hos barnet värderas som ett framgångsrikt bemötande, medan bemötande som sker i affekt värderas som mindre lämpligt. De värden som förskollärarna anser att barnen ska fostras mot relaterar de till läroplanens värdegrund. Förskollärarna lyfter fram vikten av allas lika värde, demokrati och hur man agerar i sociala samspel. Vår slutsats är att förskollärarna utövar makt i sina fostranshandlingar när de definierar och bemöter barn som de upplever ha ett utmanande eller avvikande beteende.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver på vilka sätt de uppmärksammar och stärker barns självkänsla i förskolan. Metoden som används i studien är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med totalt sex pedagoger i förskolan. Analysarbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Eftersom lärande, enligt den sociokulturella teorin, sker i sociala sammanhang bland annat utifrån vilket bemötande barnet får blir begrepp så som barnsyn, scaffolding, mediering, redskap/verktyg, makt och inflytande, viktiga. I resultatet beskriver pedagogerna att barns självkänsla bland annat påverkas av den sociala miljön med andra barn och vuxna, vilket bemötande barnen får och vilka möjligheter den fysiska miljön erbjuder barnen att själva kunna välja aktivitet. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar med kroppsspråk, positiv feedback, att lyssna på barns tankar och idéer samt med barns inflytande i verksamheten för att stärka deras självkänsla.

Bakgrund: Fysisk ohälsa drabbar även personer med psykisk ohälsa, vilket innebär att personerna behöver olika former av vård till sitt förfogande. Stor kunskap krävs hos professionerna och ställer höga krav på sjukvården. Patienter med psykisk ohälsa beskriver stigmatisering inom sjukvården som ett problem och rädslan att utsättas för fördomar gör att patienterna inte söker vård för fysiska åkommor. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet vid kontakt med kroppslig hälso-och sjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats, baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom upplevelser utifrån tre teman: Att bli utpekad som annorlunda, Att inte bli tagen på allvar och Betydelsen av mötet med vårdgivaren. Stigmatisering inom vården är vanligt gentemot patienter med psykisk ohälsa. Konsekvensen är att personer med psykisk ohälsa tenderar söka vård senare eller för sent. Diagnostic overshadowing är ett faktum.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa vill bli sedda för personen de är inte genom sin psykiska ohälsa och bli behandlade med respekt. Vårdpersonal behöver förbättrad attityd och stigmatiserande uppfattningar gentemot patienter med psykisk ohälsa behöver minska.

Bakgrund: Sjuksköterskan bör kunna ge ett gott bemötande, även i situationer som kan anses svåra, för att undvika onödiga risker för patientens vård. Patienter med substansmissbruk behöver oftare söka vård relaterat till missbruket och bemöts i vården av sjuksköterskor. Sjuksköterskans svårigheter med att bemöta patienter med substansmissbruk kan bidra till att sjuksköterskornas och patienternas förtroende för varandra försvinner och att vården blir av lägre kvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande mot patienter med substansmissbruk. Metod: Litteraturstudien innefattar tio vetenskapliga studier av kvantitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en modifierade granskningsmall av Willman m.fl. (2011) och en analys gjordes med Fribergs (2012) trestegsmodell. Resultat: Från resultatet framkom fyra teman: Attityder tillsammans med underteman Stereotypiska attityder och Sjuksköterskans självsäkerhet, Sjuksköterskans grund-, arbetsplats- och vidareutbildning, Sjuksköterskans erfarenheter tillsammans med dess underteman Erfarenheter inom professionen och erfarenheter med substansmissbruk och det fjärde temat Stöttning inom professionen. Dessa fyra teman och underteman hade påverkan på sjuksköterskans bemötande. Konklusion: Det framkom fyra faktorer, attityd, utbildning, erfarenheter och stöttning inom professionen, som kan påverkade sjuksköterskans bemötande mot patienter med substansmissbruk. Dessa kunde påverka bemötandet antingen positivt eller negativt. / Background: Giving a good reception is something a nurse should be able to do, even in situations that may be considered difficult, to avoid unnecessary risk for patient care. Patients with substance abuse more often have to seek care related to their substance abuse and in this care they are received by nurses. The difficulties nurses have with receiving patients with substance abuse can contribute to less trust between the nurse and patient which can lead to lower quality in the care. Aim: The aim of this study was to compile the factors which could affect nurse’s reception of patients with substance abuse. Method: This literature study include ten scientific studies of quantitative approach from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The quality of the studies was reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analysed by Fribergs (2011) three steps. Results: From the results four theme emerged: Attitudes with the subtopics Stereotypical attitudes and Nurse’s confidence, Nurse’s basic, in service and supplementary training, Nurse’s experience with the subtopics Experience within the profession and Experience with substance abuse and the fourth theme Role support. These four theme and subtopics had an effect on nurse’s reception. Conclusion: Four different factors emerged, attitudes, education, experience and role support, which could affect nurse’s reception of patients with substance abuse. These could affect the reception either positively or negatively.

Studiens syfte var att undersöka poliser i yttre tjänst i Malmö stad och deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller hur allmänheten ser på dem och bemöter dem samt vad poliserna tror att detta bemötande kunde bero på. Poängen med att undersöka bemötandet av poliser var att kunna bidra till en bättre förståelse och bättre relationer mellan poliser och invånare - polisers uppfattningar av bemötandet kan enligt tidigare forskning påverka hur poliser agerar gentemot allmänheten, där goda bemötanden från polisen kan stärka invånarnas uppfattning av polisens legitimitet. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört tolv kvalitativa telefonintervjuer med poliser tillhörande lokalpolisområde Norr och Söder i Malmö. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter analyserats genom tematisk analys för att kunna identifiera ett mönster gällande hur poliser anser sig bemötas av invånare i Malmö. Resultatet av vår studie visade att poliserna generellt ansåg sig bemötas med respekt av invånarna och att invånarna har förtroende för polisen, samt att bemötandet blev bättre ju fler gånger poliserna haft att göra med en och samma lagöverträdare. Resultatet visade även att poliserna ansåg att uppfattningar och bemötande berodde mycket på individens egna erfarenheter av poliskontakter och påverkan från media eller anhöriga. Slutsatsen var att poliserna i stort sett ansåg sig bli väl bemötta, samtidigt som många utav poliserna trodde att uppfattningarna kunde bero på liknande faktorer. Även om denna studie kan ge en indikation på hur de lokala poliserna i Malmö stad bemöts är studiens resultat svåra att generalisera till hela Malmös poliskår och därmed efterfrågar vi ytterligare forskning som belyser bemötandet ur polisers perspektiv. / The purpose of this study was to evaluate patrolling police officers and their perceptions and experiences regarding how the public views and treats them as well as what the police officers believe causes the treatment. The point of examining how the police are being treated was to be able to contribute to a better understanding and better relations between the police and the citizens - police officers’ perceptions of how they are treated can affect how they act toward the public according to previous research, where respectful treatment by police officers can strengthen the citizens’ perceptions of police legitimacy. In order to answer our research questions we conducted twelve qualitative telephone interviews with police officers stationed at local police districts North and South in Malmö. The interviews were transcribed and analyzed through a thematic analysis in order to identify a pattern regarding how police officers perceive being treated by citizens in Malmö. The result showed that the police officers generally perceived to be treated with respect by the citizens and that the citizens have confidence in the police, also the treatment got better when the police officers interacted with the same offender multiple times. The result also showed that the police officers thought that perceptions and treatment to a large extent were caused by the individual’s own experiences with police contacts and influence from the media or people they know. The conclusion was that the police officers mainly thought that they were treated well, at the same time many of the police officers believed that the perceptions could be caused by similar factors. Even though this study can indicate how the local police officers in Malmö are being treated, the results are difficult to generalize to the police corps of Malmö as a whole, and for this reason we request further research to illuminate how police officers view treatment by the public.

Studien har utgångspunkt i att barn idag sitter mer stilla än vad de gjorde förr. Det har lett till fler överviktiga barn i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur stor möjlighet barn får till fysisk aktivitet i vuxenstyrda aktiviteter i förskolan, utifrån ett genusperspektiv. Vi har valt att fokusera på hur mycket fysisk aktivitet som erbjuds i de vuxenstyrda aktiviteterna för att sedan jämföra det med den nordiska rekommendationen om hur mycket barn bör vara fysiskt aktiva. Vi har även studerat om det finns någon skillnad i pedagogernas bemötande gentemot pojkar och flickor i de vuxenstyrda aktiviteterna som erbjuder fysisk aktivitet. För att kunna uppskatta den fysiska aktiviteten skickades det ut en enkät till två olika förskolor som varje dag i fyra veckor fyllde i hur mycket fysisk aktivitet som de erbjöd i de vuxenstyrda aktiviteterna. För att studera pedagogernas bemötande har vi genomfört tre observationer på den ena förskolan och två observationer på den andra förskolan. Vid observationerna har vi tagit hjälp av fältanteckningar. Studiens resultat har utgångspunkt i genusteorin som kompletterar begreppen normalitet, performativitet och rum som tillhör genusteorin. Resultatet visade att inte någon av förskolorna nådde upp till den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet, utifrån den nordiska rekommendationen i de vuxenstyrda aktiviteterna. En utav förskolorna uppnådde en uppskattning på 50% medan den andra förskolan uppskattades uppnå 10% utav det rekommenderade. När det gäller pedagogernas bemötande visade det sig att deras deltagande och uppmuntran på båda avdelningarna hade en betydande roll för flickornas deltagande i de fysiska aktiviteterna. Det visade sig även att pedagogerna delade ut ledarrollen majoriteten av gångerna till en flicka.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra vilken syn lärare idag har på elever med problemskapande beteende. Forskning visar på kemiska obalanser, bristande förmågor och abstrakta ämnen som faktorer som kan utlösa beteenden som orsakar problem för våra elever, men ändå så läggs skulden ofta på den enskilde eleven. Omvärlden ser på eleven som någon som med vilja vill orsaka problem för sig själv och andra, och att läraren ska motivera och uppfostra eleven till bättre vetande. Visst, läraren spelar en stor roll i elevens liv men den rollen är inte att uppfostra sina elever utan att engagera sina elever, hjälpa dem och anpassa sin undervisning utefter elevens behov.Genom att göra en enkätundersökning och ta del utav tidigare forskning så ville vi undersöka vad lärare har för syn på sina elever som uppvisar problemskapande beteende samt hur de hanterar dessa elever i klassrummet. Vår frågeställning är: “Hur definierar lärare problemskapande beteenden och vad är deras syn på elever som uppvisar dessa beteenden?”I uppsatsen utgår vi från det socialkonstruktivistiska synsättet som säger att våra upplevelser av omvärlden är konstruerade och ingen total sanning. Vi upplever att “problemskapande beteende” är socialt konstruerat och endast finns i en kontext där det finns elever som inte uppvisar detta beteende, och utifrån denna konstruerade uppfattning utsätts eleverna för ett visst bemötande. Vår forskning har lett oss fram till slutsatsen att lärare har en föråldrad syn på elever som uppvisar problemskapande beteende, och skuldbelägger ofta eleven istället för att titta på sig själv som en utlösande faktor. Dessutom visar vårt resultat att de problemskapande beteenden som inte syns lika mycket utåt, till exempel när eleven inte ber om hjälp trots att hen behöver det, inte får alls lika mycket uppmärksamhet av lärarna trots att även dessa beteenden orsakar problem för eleven på kunskapsmässiga plan.