Introduktion: Sexuellt övergrepp är ett världshälsoproblem där 35 procent av världens kvinnor någon gång i sitt liv blivit utsatt. Kvinnor som har blivit utsatta har en ökad risk att drabbas av fysiska skador och psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande och upplevelser av att vårda sexuellt utsatta kvinnor inom den somatiska sjukvården.Metod: I litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Litteratursökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed resulterade i totalt tio vetenskapliga artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte. Resultat:Sjuksköterskornas bemötande av den sexuellt utsatta kvinnan upplevdes som känslomässigt påfrestande. Enligt sjuksköterskorna var det betydelsefullt att bemöta kvinnorna genom att skapa tillit och visa respekt och empati. Sjuksköterskorna beskrev att det var värdefullt att ha kunskap och erfarenhet inom ämnet för att kunna ge den sexuellt utsatta kvinnan en god omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskornas känslomässiga upplevelse i bemötandet påverkade hur sjuksköterskan agerade i bemötandet. Sjuksköterskornabehöver mer kunskap om sexuella övergrepp för att kunna ge en kvalitetssäker omvårdnad till den utsatta kvinnan.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Inom vården för smittsamma sjukdomar ställs det krav på sjuksköterskan att känna till sina egna kunskaper och fördomar väl för att kunna ge en god vård. Hiv är en sjukdom utan botemedel, detta gör att sjuksköterskan kan uppleva osäkerhet inför vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksköterskors attityder och bemötande till omvårdnaden av Hivsmittade patienter. Metod: Designen på studien är en systematisk litteraturöversikt. Orden i syftet har omvandlats till ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. 12 artiklar valdes ut till resultatet. Den vetenskapliga kvalitén på artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har både positiva och negativa attityder mot dessa patienter och att stigmatiseringen runt denna patientgrupp är allt för verklig. Innehållsanalysen gav två huvudkategorier och fyra subkategorier. Sjuksköterskans attityder till att vårda Hivsmittade patienter – Positiva attityder till att vårda, Negativa attityder till att vårda., Påverkande faktorer till sjuksköterskans attityder - Stigmatiseringen i dig själv eller utifrån, Stigmatisering på grund av kunskapsbrist. Diskussion: Belyser påverkande faktorer till sjuksköterskans attityder. Slutsats: Fortsatt forskning krävs på ämnet eftersom det visar på hur viktigt det är med sjuksköterskors kunskap kring Hiv och deras attityder kring Hivsmittade och vilken effekt det får på bemötandet och vården i stort. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar. Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling. Detta var de alla överens om men efterfrågade yttre stöd och ökad kunskap inom ämnet. Vad vi kunde se var att pojkar är de som i större utsträckning får ta del av den negativa uppmärksamheten, framförallt under samlingen. Flickor uppmuntrades oftare till längre samtal och deltog på ett aktivt sätt i både samling och under måltider. Tidigare forskning har visat att detta ämne (genus) är i behov av större kunskap och vidare forskning. Även om pedagogerna är till viss del medvetna och försöker bemöta flickor och pojkar på ett jämställt sätt är det tydligt att detta är ett långsiktigt och krävande arbete. Det fordras av pedagogerna att de är insatta i vad det kan innebära att vara och agera genusmedvetet.

Although Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, studies show that social work to a large extent is characterised of stereotype conceptions about men and women. This implies that clients with addiction problems are treated by there gender belongings and not from there individual needs. The purpose of this qualitative study was to examine how aware the social services are regarding gender perspectives and equal opportunities among male and female addicts. The social workers that were interviewed had different opinions about what extent the gender perspective had in the treatment of the clients. But all interviewed wanted to believe that men and women are treated equally. Altough, the results of our study show that men and women were offered treatment according to gender and traditional gender roles. Women were offered conversational therapy in purpose to make them more feminine while treatment for men was focused on work. In a gender- and socialconstructive perspective the study showed that cultural and social constructed conceptions was affecting the social workers in contact with the addicted clients and a critical attitude towards structural barriers in the society was missing.

Abstrakt Syftet med vår studie är att undersöka några professioners beskrivningar av lågaffektivt bemötande i förskoleklassens och skolans verksamheter. Vidare vill vi undersöka hur praktiserandet av lågaffektivt bemötande inverkar på elevers möjlighet till inkludering. I studien har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna med komplettering av följdfrågor. I studien ingår elva informanter, vilka samtliga arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolans och skolans verksamheter. Resultatet visade att lågaffektivt bemötande är ett främjande och förebyggande förhållningssätt. Informanterna beskriver inkludering som alla elevers rätt att uppleva tillhörighet i ett sammanhang. Skilda professioners samsyn och samverkan kring problemskapande beteende möjliggör förståelsen av bristande förmågor och outvecklade färdigheter och hur dessa kan utvecklas. Problemskapande beteende förklaras som otillräcklig anpassning i lärmiljön. Informanterna upplevde att lågaffektivt bemötande är ett långsiktigt projekt. Vidare visar resultatet att implementering av lågaffektivt bemötande är av betydelse för samsyn kring förhållningssättet.

Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes. Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens  upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas.  Forskningen  som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.

Health professionals are supposed to act in a way where they avoid violations and work to maintain and strengthen the patient's identity and dignity. Patients that are overweight/obese experience a stigmatization in contact with healthcare. The purpose of this study was to examine the experience of people with overweight/obesity when treated by healthcare personnel. The method chosen was a qualitative study and eight informants were interviewed. The result shows that the informants wish the information they receive from health personnel to be correct and based on facts. When describing a good primary care experience, they describe health personnel that listens, does not express prejudices, and takes them seriously.  The health personnel should not list all their health problems as caused by overweight but investigate underlying causes. When the informants describe a bad primary care experience they describe health personnel that mocks them or, views them as lazy and unaware of the fact that they are overweight. The informants feel blamed by the health personnel and the society and describes a perception of overweight people as not as good or as valuable as other human beings. In some ways they blame themselves for their situation and can be reluctant to seek care because of the fear that they will be stigmatized. They wish for the health personnel to be more educated on the complex problem of obesity, and for the health personnel to have a holistic approach and takes the informants psychological health into consideration when giving information.

Endometrios är en sjukdom som drabbar en av tio livmoderbärare i fertil ålder. Trots detta är okunskapen om sjukdomen stor och vården brister i både bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Endometriosrelaterade besvär normaliseras och de drabbade lämnas med en känsla av att inte bli tagna på allvar. Syftet med examensarbetet var att undersöka endometriosdrabbades upplevelse av sjukvårdspersonalens bemötande och omhändertagande och hur det kan ha påverkat deras livsvärld. Författarna valde att göra en kvalitativ studie där datan utgörs av sex intervjuer som utförts med stöd av en semistrukturerad frågeguide. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna är: När sjukdomslidande blir vårdlidande, när vården inte möter- att inte bli sedd och patienten som expert på sig själv. Resultatet visar att sjukvårdspersonalens bemötande brister på flera punkter. Informanternas berättelser är samstämmiga vad gäller en normalisering av smärta och besvär som bortförklaras med att vara naturligt knutna till den kvinnligt kodade kroppen. Diskussionen fokuserar på de drabbades förminskade livsvärld, något som grundar sig i att inte bli tagen på allvar i sitt lidande. Genus har av studiens författare använts som ett verktyg för att undersöka normer och strukturer som påverkar vårdmötet.