Bakgrund: Operationer i lokalanestesi har många fördelar och har ökat kraftigt senaste åren.Trots detta är forskning om patienters intraoperativa upplevelse begränsad. Fördelar med operationer i vaket tillstånd är kortare sjukhusvistelse, färre komplikationer samt ökad möjlighet till delaktighet. Däremot kan operationer i vaket tillstånd ge upphov till en känsla av att känna sig sårbar och utsatt och därför ställs det höga krav på operationspersonalens bemötande.  Syfte: Att undersöka patienters intraoperativa upplevelse av att opereras i vaket tillstånd under lokalanestesi med avseende på operationspersonalens bemötande. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes för denna studie. Genom ett konsekutivt urval inkluderas 12 deltagare som genomgått ögonkirurgi i vaket tillstånd. Semistrukturerade intervjuer med delvis öppna frågor valdes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet på en manifest nivå.   Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och två subkategorier. Huvudkategorin beskriver betydelsen av operationspersonalens närvaro. Kategorierna redogör för patientens upplevelse av det intraoperativa samtalet, trygghet och delaktighet, att få sina behov tillgodosedda och upplevelse av information. Den sistnämnda kategorin generade i två subkategorier med avseende på tydlig och otydlig information.   Slutsats: Samtliga patienter kände sig väl omhändertagna och var nöjda med operationspersonalens bemötande intraoperativt och patientens upplevelse av bemötandet har stor betydelse för känslan av trygghet.

Bakgrund: Kommunikation och bemötande är en stor del i omvårdnadsarbetet. En sjuksköterska förväntas kunna kommunicera både verbalt och icke-verbalt. Patienter upplever smärta på olika sätt och smärtbehandlingen individualiseras utifrån smärtorsak. Syfte: Att belysa vilken betydelse sjuksköterskans kommunikation och bemötande har i omvårdnaden för patienter med smärta. Metod: En litteraturstudie grundad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Materialet är kritiskt granskat, analyserat och sammanställt. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudrubriker; kommunikation, bemötande och smärta samt fem underrubriker; dilemman för sjuksköterskor, empati, kommunikationsstrategier, betydelsen av god kommunikation och smärtbedömning och smärthantering. Det sätt sjuksköterskan kommunicerade och bemötte patienten på hade betydelse för patientens smärtupplevelse. Bristande kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna kunde leda till felbedömning av smärtan och patientens allmäntillstånd. Diskussion: En god och öppen kommunikation bidrog till positivare upplevelser och kunde leda till minskad smärta för patienten. Det var sjuksköterskans uppgift att få patienterna involverade i behandlingen då kunde en effektiv smärtkontroll uppnås. Slutsats: Kommunikation och bemötande har stor betydelse för hur patienter med smärta upplever sin vårdsituation. Det behövs mer utbildning och forskning för att få en ökad förståelse för patienter med smärta. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Förskolan är en verksamhet som ska sträva efter att inkludera och anpassa sig efter varje barns olika behov samt förutsättningar och förmågor. Den politiska visionen en “förskola för alla” innebär att verksamheten ska vara anpassad efter varje barns behov, men trots detta finns det än idag särlösningar i förskolan.   Studien syftar till att få en bredare förståelse kring hur pedagogernas inställning är gentemot barn som är i behov av särskilt stöd eller har en funktionsnedsättning i förskolan. Undersökningen utgår från pedagogens synvinkel där vi tar reda hur pedagoger upplever sin kompetens och vilka möjligheter som finns med att kunna tillgodose barns olika behov. I arbetet kommer vi att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbetssätt kring inkludering av barn som är i behov av särskilt stöd.  Vår studie vilar på en kvalitativ metod. Vi intresserade oss av att se hur arbetet, kompetens och bemötande kunde skilja sig från en allmänpedagogisk förskola och en förskola med special inriktning med funktionsnedsättning. Med den anledningen genomfördes sex individuella semistrukturerade intervjuer med sex olika personer. Tre av dem var specialpedagoger och arbetade på en specialinriktad förskola mot funktionsnedsättning och tre stycken var förskollärare och arbetade på allmänpedagogisk förskola.  Studien visar att det finns skillnad i arbetet mellan dessa två upplägg av förskolor.  Stora barngrupper och liten personaltäthet är bland annat något som gör att arbetet försämras med barn som har en funktionsnedsättning eller är i behov av särskilt stöd. Vi har även kommit fram till att en förskola för alla inte handlar om att få vara med fysiskt utan handlar om att få sina behov tillgodosedda och bli inkluderad i verksamheten. Slutligen kan vi även se i vår studie att kompetensen finns för att arbeta med barn som har en funktionsnedsättning eller är i behov av särskilt stöd men att det finns bristande resurser för att tillgodose barns olika behov. / Preschool is an organization that aims to include and adapt to every child's different needs, conditions and abilities. The political vision of a "preschool for all" means that the activities should be adapted to the needs of every child, but despite this, there are still “special solutions” in preschools.  This study aims to gain a broader understanding of pedagogue’s attitude towards children who are in need of special support or have a disability in preschool. Our survey is based on the pedagogue’s point of view, where we aim to find out how pedagogue’s view their proficiency and what opportunities there are to meet the children's different needs. Furthermore, we will investigate how pedagogues reason about their way of working when it comes to the inclusion of children in need of special support. Our study is mainly a qualitative method. We were interested in seeing how work, competence and reception could differ from a pre-primary preschool and a preschool that specialize in disability. With that reason in mind, six individual semi- structured interviews were conducted with six different people. Three of them were special needs teachers and worked at a specialized preschool with disabilities and three were pre-school teachers and worked at pre-primary preschools.  The study shows a difference in approach between these two preschools. Large children's groups and staff density, among other things, causes work to deteriorate with children who have a disability or are in need of special support. We have also come to the conclusion that “a preschool for all” is not about being physically involved, but is about meeting their needs and being included. Finally, we were able to determine with our study that there is competence for working with children who have a disability or are in need of special support but that there are insufficient resources to meet children's different needs.

Bakgrund: Blivande sjuksköterskor tycks ha en bristande förmåga att känna igen psykisk ohälsa, samtidigt ingår det i sjuksköterskans uppgifter att förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva blivande sjuksköterskors resonemang om bemötandet av personer med nedstämdhet. Metod: En kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer användes för att besvara studiens syfte. Tio stycken blivande sjuksköterskor intervjuades uppdelat på tre tillfällen med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet spelades in, transkriberades och analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De blivande sjuksköterskorna resonerade kring sjuksköterskans roll i bemötandet av personer med nedstämdhet. Även personerna med nedstämdhets roll benämndes för att förstå deras perspektiv i bemötandet. De beskrev även att det fanns olika faktorer som påverkar mötet, som kan ha flera olika betydelser. Följande kategorier framkom utifrån dataanalysen; Att inse betydelsen av mötet med personer med nedstämdhet, Att förstå att det finns flera faktorer som påverkar mötet med personer med nedstämdhet, Att se blivande sjuksköterskors roll i omvårdnaden med personer med nedstämdhet och Att förstå personernas situation när de känner nedstämdhet. Slutsats: Blivande sjuksköterskor önskar mer undervisning i psykiatri för att på så sätt bli rustade för att möta personer med nedstämdhet.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad kunskap om vilka strategier som används av verksamma förskollärare i arbetet med att stötta utagerande barn i 4 till 5-årsåldern. Syftet är också att undersöka varför dessa strategier används. De forskningsfrågor som den kvalitativa studien utgår ifrån är: Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av utagerande barn och varför? Vilka faktorer påverkar förskollärares möjligheter och förutsättningar i att stödja utagerande barn i sin verksamhet? Fyra verksamma förskollärare har intervjuats för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att förskollärarna främst använder sig av ett lågaffektivt bemötande av utagerande barn. De orsaker som förskollärarna menar ligger bakom ett utagerande beteende ligger främst inom barnet själv. Resultatet visar också att det inte är optimala förutsättningar för att bemöta dessa barn på det sätt förskollärarna önskar och att de faktorer som påverkar förutsättningarna negativt till största delen inte kan påverkas av förskollärarna själva.

Studiens syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare och vårdnadshavare tänker kring och bemöter förskolebarns sexualitet. Samt vilka likheter och olikheter det finns mellan förskollärare och vårdnadshavares tankar och bemötande. Studien grundar sig på intervjuer med tre vårdnadshavare och tre förskollärare. Ett resultat som redovisas är att både vårdnadshavare och förskollärare har lite kunskap om barns normala sexuella utveckling. Däremot har förskollärare mer kunskap och erfarenhet än vårdnadshavarna om barns sexuella beteende samt hur de bemöter barnen, vilket kan bero på att förskollärare möter fler barn som har chans att integrera med varandra. Vilket förhållningssätt och attityder man har till sexualitet är individuellt och ens förhållningssätt till sexualitet kommer påverka barnen. Mer kunskap behövs om barns normala sexualitet, inte bara för att kunna identifiera avvikande beteende utan också för att synliggöra normer om sexualitet.

No description available.

The aim of this study was to examine how therapists reflect about the importance of validation in their clinical work with children and adolescents at Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP). The study is qualitative and had a design with three focus group interviews with a total of thirteen respondents. The interview guide was half structured and every session lasted for two hours. The results show that all the respondents highlight the value of constant use of validation within their therapy sessions. They picture that validation is an important key to reach alliance with the patient. It is clear that the therapists use different validation strategies when they meet children compared with adults. The researchers make new findings that have not been found in previous science, empirics that do not match our theoretical basis. These findings contents how the respondents through play, a more explicit body language, more physical contact, an affirmative attitude and creative practice matches and adapts their validation strategies when they meet children in the therapy room. They describe a distinct difference in their way to validate children. Finally, the results show that validation reinforces the therapeutic relationship between and is a necessary factor to make the patient safe and able to participate in a process of treatment.

Detta är en kvalitativ studie i vilken sex personer som identifierar sig som transpersoner berättade om hur de upplever bemötandet från kuratorer. Dessa upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt möjlighet att skriftligen svara på frågor utifrån olika teman. Det fanns inget krav på var deltagarna skulle ha mött en kurator, men alla uppgav att de hade träffat kuratorer inom vården. I berättelserna beskrev deltagarna sina upplevelser av dåligt respektive bra bemötande, samt om relationen till kuratorn. Resultatet av studien utmynnade i tre kategorier; förväntningar inför bemötande, hur bemötandet upplevs, samt framgångsfaktorer för ett adekvat bemötande. Dåligt bemötande visade sig vara diskriminering, användande av felaktiga eller föråldrade begrepp/pronomen, samt att kuratorn lägger onödigt fokus på transidentiteten. Resultatet visade även att deltagarna upplevde en skillnad att gott bemötande var vanligare inom transvården än övriga vården. Gott bemötande präglades av respekt och transkompetens. Resultatet analyserades utifrån queerteori/heteronorm, stigma samt Husserls livsvärldsteori, för att förklara hur samhälleliga normer påverkar både vilket bemötande som erbjuds samt hur det uppfattas. Slutsatserna var att bemötandet varierade beroende på om kuratorn arbetade inom eller utanför transvården, men att dåligt bemötande kunde förbättras med hjälp av ökad kompetens genom utbildning.

Syftet med studien är att göra en kritisk granskning om lågaffektivt bemötande fungerar som ett verktyg vid hantering av problemskapande betenden i olika situationen när det handlar om barn och elever. Vidare vill vi undersöka om pedagogerna har ett behov av ett verktyg samt om de pedagoger som använder sig av lågaffektivt bemötande beskriver att de varit hjälpta av verktyget. Studiens tanke är att få fram respondenternas upplevelser i det verkliga livet och därför  inspireras studien av en fenomenologisk ansats med kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Enkätfrågorna i den kvantitativa studien besvarades av 379 respondenter som har någon form av pedagogisk utbildning. Studien kompletterades med fem respondenter med standardiserade frågor i den kvalitativa intervjun, där samtliga respondenter har genomgått utbildning inom lågaffektivt bemötande. Resultatet visade att vi genom denna studie inte kunde påvisa några resultat som påvisade att lågaffektivt bemötande var ett fungerande verktyg när det gäller att hantera problemskapande situationer i mötet hos barn och elever. Vi kunde genom studien se att pedagoger efterfrågar ett verktyg för att bättre kunna undvika konfliktsituationer samt att de pedagoger som hade använt sig av ett lågaffektivt bemötande hade upplevelsen av att det var ett fungerande verktyg.