SAMMANFATTNING Bakgrunden till föreliggande arbete bygger på att patienter påverkas negativt fysiskt och psykiskt utav uppskjutna elektiva operationer, med ökad smärta postoperativt och oro. Ett vårdlidande skapas hos patienten när det står klart för henne att ingen operation kommer att ske. En av sjuksköterskans uppgifter är att minska lidandet hos patienten därför är det av största vikt att beskriva patientens upplevelse av att få sin akuta operation uppskjuten, detta för att kunna få en ökad förståelse för hur patienten upplever det när deras operation blir uppskjuten och för att kunna förbättra omvårdnaden. Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter på en kirurgisk akutvårdsavdelning, med akut bukåkomma upplever det när deras akuta bukoperation blir uppskjuten. Metoden som användes i studien var en kvalitativ intervjustudie där sju patienter som vårdades på en kirurgisk akutvårdsavdelning intervjuades. En ostrukturerad intervjumetod användes vid datainsamlandet, där patienterna fick en öppen fråga om hur han eller hon upplevde det när deras operation blev uppskjuten. Följdfrågorna som ställdes byggdes på vad patienterna svarade. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av insamlad data efter analysprocessen visade på fyra huvudkategorier; Bemötande, Information, Oviss väntan och Motvillig acceptans. Bemötandet från personalen på vårdavdelningen upplevdes dock som väldigt positivt då personalen var hjälpsam, omhändertagande och vänlig. Information om när operation skulle ske som gavs till informanterna upplevdes som bristande och även missvisande vilket skapade otrygghet hos informanterna. Delgavs informanten om varför de fick vänta på sin operation infann sig en förståelse och acceptans hos honom eller henne inför sin situation. Att inte veta när operationen skulle ske innebar en oviss väntan som skapade frustration, besvikelse och uppgivenhet hos informanterna men även fysisk påverkan som huvudvärk och pirr i benen. De informanter som hade tidigare erfarenhet från sjukhusvistelser uppvisade en motvillig acceptans för sin situation. Det som framkom från de sju genomförda intervjuerna var att patienter som får sin akuta bukoperation uppskjuten kände sig åsidosatta, bortprioriterade och osynliga av det bemötande de fick från sjukvården när det gällde att bli opererad inom sagd tidsram, vilket skapade ett vårdlidande. Paradoxalt framkom även att vårdpersonalens bemötande av patienterna på vårdavdelningen var väldigt uppskattad och gjorde så att patienterna kände sig omhändertagna. Slutsatsen är att vården måste förbättra sitt samarbete mellan vårdavdelning och operationsavdelning så att adekvat information kan ges till patienten och på så sätt göra deras väntan på operationen mindre oviss som i sin tur leder till att patienten kanske inte känner sig åsidosatt och osynliggjord.

Torra ögon beror på en tårfilmsdefekt och ger symtom såsom skav, irritation och dimsyn. Symtomen kan orsakas av till exempel sjukdomar, läkemedelbiverkningar eller miljöfaktorer. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patienters upplevelser av att ha torra ögon. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Databearbetningen genomfördes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Följande kategorier framkom: fysisk påverkan, begränsningar, att bli tagen på allvar, utvecklat ett förhållningssätt till sin situation samt stöd och social gemenskap. Patienter med torra ögon upplever att de påverkas fysiskt genom att ögonen till exempel skaver, kliar och smärtar. Vissa miljöer och aktiviteter påverkar symtomen i negativ riktning. Patienterna påverkas i sin vardag på så sätt att de har svårigheter att se på tv, att köra bil under längre tid eller att läsa. Vissa miljöer kan vara ansträngande att arbeta i. Bemötande och information från ögonsjukvården upplevs ibland som bristfällig. Patienterna verkar ändå acceptera sin situation, prövar sig fram och försöker hitta lösningar. Att kunna träffa och diskutera sin situation och sina behandlingar kring torra ögon med andra patienter i samma situation upplevs som positivt, då detta bidrar till social gemenskap och utveckling av egenvården. Ökad förståelse för hur patienter med torra ögon påverkas och upplever sin situation är viktigt för att kunna tillgodose patienternas egenvårdsbehov och för att ge sjukvårdspersonal evidensbaserad kunskap. Mer forskning, såväl flera som mer omfattande studier behövs för att öka kunskapen om patienter med torra ögon. / Dry eyes are due to a tear film defect, give symptoms such as chafing, eye irritation and blurred vision. The symptoms may be caused by, diseases, medication side effects or environmental factors. The aim of this pilot study was to examine patients ' experiences of having dry eyes. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data processing was performed using a manifest content analysis. The following categories emerged; physical impact, limitations, to be taken seriously, developed an approach to his/her situation, and support and social community. Patients with dry eyes feel they are physically affected by chafing, itching and pain. Some environments and activities affect the symptoms in a negative direction. The patients are affected in daily life, such as difficulties watching television, to drive a car for longer periods of time, or to read. The personal treatment and information from staff in an eye department are sometimes seen as failing. Patients seem to accept their situation, they are testing their own ways trying to find solutions. To be able to meet and discuss their situation and their treatments of dry eye with other patients in the same situation is perceived as positive, as this contributes to a sense of social relationship and a development of patient self-care. Better understanding of how patients with dry eye are affected by and experiences their situation is important in order to meet patients ' self-care needs and to provide the medical staff evidence-based knowledge. There is a need to increase the knowledge about patients with dry eyes and their experiences to this problem. More extensive studies in this area need to be accomplished.

Den här uppsatsen handlar om olika personalgruppers arbete i skolan i ett inkluderande perspektiv. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad det egentligen innebär och hur inkluderingen ska gå till, har ingen gemensam tolkning i svensk skola. Uppsatsens syfte är att titta på hur olika personalgrupper i skolan arbetar för att göra den pedagogiska, den sociala och den fysiska miljön tillgänglig för alla elever. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med semistrukturerade frågeställningar. Analysen av intervjumaterialet gjordes i följande steg: koncentrering, kategorisering, berättelse och tolkning. Resultatet visar att det inte finns något medvetet inkluderingsarbete på skolorna, men att personalen arbetar och planerar för att skapa en verksamhet som ska passa så många elever som möjligt. Personalen var överens om att den enskilt viktigaste faktorn i en fungerande verksamhet är relationen mellan vuxna och barn.

Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma. Behandlingen för sjukdomen är lång och tålamodsprövande, biverkningarna är många och svåra, så svåra att många patienter tvingas avbryta behandlingen. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att genomgå kombinationsbehandling mot Hepatit C-virus. Metod: Litteraturstudie av kvalitativa artiklar analyserad utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De viktigaste fynden i studien var att informanternas upplevelser av bemötande, stöd och information från vårdpersonal spelade stor roll i upplevelsen av biverkningarna. Upplevelser av fatigue, uppblossande känslor, påverkade och förändrade livsvärlden så att familj och vardagsliv åsidosätts, vilket i sin tur gav social isolering. Slutsats: Vårdpersonal behöver ha ytterligare kunskap kring sjukdom, behandling, biverkningar och hur patientens livsvärld påverkas. Kunskapen är viktig för att kunna ge stöd, information och verktyg till patienten för att kunna hantera de olika situationerna som kan uppkomma. Vårdpersonalen behöver ha ett holistiskt synsätt; se hela människan och inte bara sjukdom, behandling eller biverkning.

Våld mot kvinnor är ett stort problem i dagens samhälle. Våldet har stora effekter på kvinnors hälsa och sjukvården har ett optimalt läge i att upptäcka och hjälpa kvinnorna ur våldssituationen. Sjuksköterskan är ofta den första inom vården som möter kvinnorna. Möten med våldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan både på ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhändertagande av våldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv. Utifrån analys av 12 vetenskapliga artiklar framkom fyra faktorer som arbetets resultat bygger på. För att sjuksköterskor skall vårda våldsutsatta kvinnor på ett optimalt vis behövs kunskap om våld, ett bra förhållningssätt gentemot patienten, god hantering av egna känslor samt förståelse av miljöns betydelse. Samtliga faktorer har ett stort samband med varandra och är grundläggande för sjuksköterskor i mötet med våldsutsatta kvinnor. Pågående forskning inriktas på att fördjupa kunskap och insatsmetoder för organisationer och myndigheter i bekämpandet av våld. Grundutbildningen för sjuksköterskor borde inkludera undervisning om våld i närarelation och förbereda sjuksköterskor för att kunna hantera den emotionella press som kan uppstå i mötet med våldsdrabbade kvinnor. / Violence against women is a major problem in today’s society. The violence has a great impact on women's health and the healthcare system has an ideal location to detect and help women from violence situation. Nurses are often the first healthcare staff to face the women. Meeting with abused women are surrounded by challenges for nurses, both on a professional and personal level. The purpose of this study was to illuminate the treatment and care of abused women from a nursing perspective. Based on analysis of 12 research articles four factors was exposed and finding building. For nurses to care for abused women in an optimal way, they need to know about violence, have a good approach towards the patient, proper management of their own feelings and understanding of the importance of the environment. All the factors have a great connection with each other and are essential for nurses in the meeting with abused women. Current research focuses on deepening knowledge and input methods for organizations and authorities in the fight against violence. Basic education for nurses should include education about domestic violence and prepare nurses to cope with the emotional pressures that may arise when dealing with violent women.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen är inte säkerställd. Sjukdomen behandlas med läkemedel, terapi och mycket omvårdnadsarbete. Människor med schizofreni lever med mycket ångest och rädsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att få en förståelse för hur det är att leva med schizofreni och därigenom uppmärksamma betydelsen av den vårdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på 9 vetenskapliga orginalartiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bestod av tre kategorier: Upplevelse av utanförskap,  Att leva i två världar och Upplevelse av vårdande relation. I resultatet framkom ett lidande som en följd av utanförskap, ensamhet, rädsla och smärta. Slutsatser: Människor med schizofreni lider oerhört mycket av sin sjukdom och av att vara utanför samhället. Vårdrelationen är av största betydelse för att uppleva välbefinnande. Människor med schizofreni strävar och längtar efter att kunna leva ett vanligt liv med familj, vänner och arbete. Som vårdpersonal är det viktigt att inte glömma alla människors lika värde.

Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstånd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstånd. Vilket mynnade ut i våra frågeställningar: Vad är apatiskt tillstånd och hur kan det uppstå? Varför drabbar detta i sådan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstånd på en institution? Vi har intervjuat personal på behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lästa litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det är ett äkta sjukdomstillstånd eller ett ”fejkat” tillstånd för att få uppehållstillstånd. Slutsatsen blev att de apatiska flyktingbarnen hamnar i en situation som består av hopplöshet och hjälplöshet. Deras enda trygga bas som oftast är modern har försvunnit då hon själv ofta drabbas av en depression och därför inte kan sköta om sitt barn på ett adekvat sätt. Tillfrisknandet av det apatiska barnet består av att man som behandlare bistår med att ge barnet vård och omsorg. Nyckeln till ett tillfrisknande ligger i att familjen får ett uppehållstillstånd. Ur ett behandlingsperspektiv spelar det ingen roll om tillståndet är ”fejkat” eller äkta för att ta familjen på allvar då ett ”fejkat” tillstånd visar att problemet är illa nog.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarna var: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ”gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten uppvisar främst likheter i vad skötarna har för tankar kring bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. Det som framträdde som mest avgörande för bemötande av dessa patienter var att man som skötare skulle förhålla sig konsekvent och vara rak och ärlig. Undersökningens resultat är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma psykiatriskötare och andra inom vårdområden som kommer i kontakt med borderlinepatienter, då man som vårdpersonal med stor sannolikhet någon gång kommer att stöta på en patient som lider av BPS.

Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård.  Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ’Att arbeta efter kliniska riktlinjer’ med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ’Att ge information till patienterna’ med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ’Att finnas till för patienterna’ med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten är av betydelse för en god omvårdnad. Genom att inge trygghet kan sjuksköterskan hjälpa patienterna till en bra återhämtning efter sin hjärtinfarkt.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en av de smärtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död är svårt att acceptera och föräldrar är i stort behov av stöd. Omvårdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats långsamt och sjukvårdspersonal har påvisat brister i bemötandet Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn på sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom. Metod: Litteraturöversikten baserades på nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité. Resultat: Många föräldrar upplevde att de fått bristande och otydlig information angående sitt barns tillstånd och vård. Delaktighet i vården av det döende barnet ansågs viktigt av föräldrarna för att underlätta sorgen. Genom att personalen visade känslor uppfattade föräldrarna sitt barn betydelsefullt. Många föräldrar uppskattade uppföljande kontakt av personalen efter barnets död. Diskussion: Föräldrar och sjuksköterskor har olika uppfattning om huruvida sjuksköterskor visar känslor, ger information samt vikten av uppföljande kontakt. Slutsats: För att föräldrar ska få ett bättre bemötande bör sjuksköterskor och övrig vårdpersonal få utbildning i hur de ska kommunicera och bemöta sörjande föräldrar.