Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård. / Health literacy is the patient's cognitive ability to understand and apply health information. According to Henderson's nursing theory the nurse should understand and assist the patient who does not have sufficient motivation, knowledge or strength to independently achieve health. The aim of this study was to identify the district nurses' attitude to health literacy in their treatment of patients at a medical centre. The study was a qualitative interview study with an inductive approach. Five district nurses from three medical centres were interviewed using an interview guide based on semi-structured questions. A qualitative content analysis was performed and revealed the following theme; the district nurse encouraged patient participation through an approachable and committed approach to health literacy. Three categories were identified; strive for trust, adapt to the patient and encourage empowerment. The district nurses described that they strived to create insight and motivation to encourage them to participate in their own health care. None of the district nurses in this pilot study were familiar with the term health literacy. Despite this, they described that they understood that their patients had differing abilities in understanding and applying information. This pilot study offers a basis for a full-scale study of district nurses application of health literacy, customized to Swedish health care system.

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet. Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk. Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patientens delaktighet i vårdmötet är större med tolk än utan. Studien visar också att bemötandet från distriktssköterskans sida är viktigt för känslan av delaktighet. Detta bemötande handlar mer om den känsla distriktssköterskan förmedlar än om det som faktiskt sägs och görs. Resultatet visar även att patienternas tilltro till tolkarna vacklar. Delaktighet, kommunikation och bemötande diskuteras i relation till hållbar utveckling. Författarna menar att det är viktigt att använda tolk i vårdmöten framför allt vid det första besöket i hemsjukvården samt att distriktssköterskan bör vara medveten om hur mycket bemötandet betyder för den icke svensktalande patientens känsla av delaktighet. Författarna diskuterar också etiska aspekter i intervjusituationen med den icke svensktalande informanten.

Att bli inlagd på sjukhus är för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smärtsamma upplevelser som kan vara mycket svåra att hantera. Innan barnet har fått ett fullt utvecklat språk använder de leken som kommunikationssätt. Barn använder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjälpa sig själva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras föräldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien. En litteraturstudie har gjorts. Författarna till föreliggande arbete har bearbetat materialet genom en innehållsanalys. Resultatet visade att när barnen hade kunskaper om deras cancersjukdom och dess behandling blev det lättare för dem att klara av situationen. Det visade därmed att information till barnen var betydelsefull. Det var också av betydelse för barnen att bli bemötta som speciella istället för att bli bemötta som normala.

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid. Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer uppfattade bemötandet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. Det största behovet som kvinnorna i studien beskrev var betydelsen av information. Något som också uppfattades positivt var när sjuksköterska visade förståelse, intresse och respekt för kvinnan som människa. Slutsatsen visar att en god kommunikation och respekt för varandras integritet är en bra förutsättning för att uppnå en hög kvalitet på vården.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad. Vidare Omvårdnadshandlingars betydelse, Vikten av de små tingen, Närvarande omvårdnad, När omvårdnaden brister i ansvar och engagemang och Hur tiden påverkar patientupplevelsen och slutligen Förförståelsens påverkan, Att ha kunskap inom vårdvetenskap och medicin, Upplevelsen av dubbla roller. Patienterna upplevde att det var viktigt hur information gavs och att kommunikationen fungerade väl. Människor är olika och därför är det viktigt att individanpassa både vård och information. ”De små tingen” i vardagen har stor betydelse och det är viktigt att vårdpersonal svarar an på patientens behov. Diskussionen fördjupar områden som personcentrerad vård samt hur brister i omvårdnaden kan leda till destruktiv vårdkultur.

Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät. Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

No description available.

Bakgrund: Sick Building Syndrome, SBS, är fortfarande 2015 ett tillstånd som vållar mycket diskussion. Symtomen kan grupperas i slemhinnesymtom, hudsymtom och allmänna symtom. I definitionen ingår att personen/ personerna som fått symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad. När personen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen. Många olika faktorer kan orsaka eller medverka till uppkomst eller försämringar av SBS-symtom, som t.ex. luftens innehåll av olika ämnen, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Utbredd enighet finns om att fukt och mögel i byggnaderna påverkar eller ger upphov till symtom hos vissa personer som exponeras där. Psykosociala faktorer som arbetets organisation och krav och individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också. Syfte: Hypotesen är att faktorer som tidigare hälsa, åtgärder på arbetet, tid, behandling, personlighet och copingresurser alla kan påverka prognosen för SBS-patienterna. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur symtomen påverkar arbetsförmågan och om patienterna återhämtar sig från SBS-symtomen. Ett annat syfte är att undersöka bemötande och de erfarenheter som SBS-symtomen gett en grupp av informanter med SBS. För att förstå om personlighet mätt med självbild och coping hade någon betydelse för progressionen av SBS-symtom och arbetsförmåga gjordes jämförelser av personlighet mellan en patientgrupp med SBS, en patientgrupp med handeksem, en patientgrupp med elkänslighet och en normalpopulation. Metod:  En uppföljningsenkät skickades till 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986–1998 blivit undersökta och bedömda på Universitets-sjukhuset i Umeå, Sverige. Frågorna innehöll social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild och svarsfrekvensen var 79,1%. Prognos och riskfaktorer för prognos beräknades för SBS-patienterna. Mätningar av personlighetsfaktorer gjordes med instrumentet Structural analysis of Social Behaviour, SASB, och coping mättes med Coping Resources Inventory, CRI. Likadana uppföljningsenkäter skickades till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Svarsfrekvensen var 68% respektive 73% och enkätsvaren har sedan analyserats och jämförts genom beräknngar av prognos med fokus på självbild och coping för SBS-patienterna och handeksempatienterna. Jämförelser gjordes också mellan de tre olika grupperna och en kontrollgrupp vad gäller självbild och coping. För att undersöka erfarenheterna av SBS-symtomen och bemötandet genomfördes kvalitativa intervjuer med 10 informanter som hade eller hade haft SBS-symtom. Fem av dem hade diagnostiserats en längre tid tillbaka medan de andra fem hade haft SBS-symtomen en kortare period. Semi-strukturerade intervjuformulär användes vid intervjuerna och anlyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Graden och svårigheten av SBS-symtomen minskade över tid trots att nästan hälften av SBS-patienterna beskrev att symtomen var mer eller mindre oförändrade efter 7 år eller mer. Risken att ha symtom vid uppföljningen var större för de patienter som remitterats sent efter symtomdebut men även för de som hade kort uppföljningstid. Risken att inte ha någon arbetsförmåga vid uppföljningen var signifikant ökad om det var mer än ett års skillnad mellan symtomdebut och första läkarbesöket p.g.a. SBS-symtomen eller om patienten vid första undersökningen hade fler än 5 SBS-symtom. Dagliga aktiviteter som t.ex. bussåkning förvärrade också symtomen för patienterna. Informanternas upplevelser av SBS-symtomen från början visar en influensaliknande bild med rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk. Informanterna agerar för att klara av situationen när symtomen förvärras. Genom hela processen upplever de en brist på bekräftelse och stöd från arbetsgivare, primärvård, företagshälsovård och fastighetsförvaltare. Alla tre patientgrupperna hade högre värden i spontan och positiv självbild i jämförelse med en kontrollgrupp. De hade också alla lägre värden i kontroll medan patienterna med handeksem och de med elkänslighet hade högre värden i sin negativa självbild. När det gäller coping skilde sig inte patientgrupperna från kontrollgruppen utom i CRI kognitiv där SBS-patienterna hade hög poäng i motsats till handeksempatienterna som hade låg poäng i samma domän. De elkänsliga patienterna hade i stället höga poäng i domänen andlig/filosofisk. Självbild eller copingförmåga var inte associerade med SBS-symtom eller symtom av handeksem vid uppföljningen och deras personlighet påverkade inte arbetsförmågan. Tidigare atopisk dermatit var en signifikant risk för kvarvarande symtom men inte för arbetsförmågan hos handeksempatienterna. Slutsats: En grupp av patienter som tidigare diagnostiserats för symtom från inomhusmiljön har kroniska symtom och påverkan på sitt sociala liv. Över tid minskar symtomen. Resultaten pekar på att ett tidigt omhändertagande är av vikt. SBS-symtomen är från början svåra att upptäcka för alla inblandade och kunskap om hur symtomen kan uppstå i dagligt liv kan bidra till bredare förståelse. Erfarenheterna från personer med SBS visar på avsaknad av bekräftelse och stöd från vården, företagshälsan, arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Sambandet mellan symtom och inomhusmiljö får inte glömmas bort. Stöd och bekräftelse innebär också kunskap om skyldigheter för arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Skillnad i självbild i jämförelse med en kontrollgrupp ses hos patientgrupperna med symtom som är delvis oförklarade men också hos handeksempatienter med ett väletablerat tillstånd. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen. Patienterna visar som grupp en hög positiv och hög spontan självbild som kan leda till svårigheter att sätta gränser. Detta kan leda till en mental stress och i förlängningen också ge en ökad känslighet/sårbarhet för miljöfaktorer. / Background: Sick Building Syndrome (SBS) is still in 2015 a controversial condition. The set of non-specific symptoms occurring in a particular building and not caused by specific illness such as allergy or infection are questioned. The variousSBS symptoms can be grouped as dermal, mucosal and general and there is no universally accepted clinical definition of SBS. Symptoms normally improve or disappear when people are not exposed in a particular building. SBS is a multifactorial disease and described as a syndrome caused or aggravated by many factors related to indoor environment such as dampness and mould, insufficiency of fresh air, but also psychosocial and individual factors like female gender and personality. Objectives: The hypothesis is that personal factors such as previous health, actions taken, time, treatment, personality and coping resources are factors important in influencing the prognosis for SBS patients. The main purpose of this thesis is to explore more about how the symptoms affect work-capability and if SBS patients recover from their symptoms. Another important aim is to explore the experience of the emergence of symptoms and encounters in a group of people with SBS. To find out more about personality and coping resources and their importance for the progress of SBS symptoms comparisons were made with a selection from the general population, a group of patients having hand eczema and a group of patients with perceived sensitivity to electricity. Methods: A follow-up questionnaire focusing on current medical and social status, care, treatment, other measures taken, coping and personality traits was sent to 239 patients with non-specific building-related symptoms, assessed during the period between 1986-1998 at the University Hospital in Umeå, Sweden, response rate 79,1%. Prognosis and risk factors for prognosis were calculated for the SBS patients.  Measurement of personality traits like self-image was done using Structural analysis of Social Behaviour, SASB, and coping ability was measured with Coping Resources Inventory, CRI. Similar follow-up questionnaires for patient groups with hand eczema and perceived electrical sensitivity were used and response rates were 68% respectively 73%. Risk factors for prognosis with focus on self-image and coping were calculated for the SBS patients and the group of patients having hand eczema. Comparisons were made between self-image and coping among SBS patients, patients with electrical hypersensitivity, patients with hand eczema and a selection from the general population. To explore the experience of SBS symptoms and encounters a semi-structured interview was performed with 10 informants with symptoms of SBS. Five of them were previously diagnosed and had participated in the earlier follow-up study. The remaining five had had SBS symptoms for a shorter period. The interviews were analysed using qualitative content analysis.    Results: The degree and severity of SBS symptoms decreased over time, although nearly half of the SBS patients claimed that symptoms were more or less unchanged after 7 years or more. The risk of having no work capabilities was significantly increased at follow-up if the time from debut to first visit at the hospital clinic was more than one year and this risk was also significantly higher if the patient at the first visit had 5 or more symptoms. Common daily activities, like going by bus, also aggravated the SBS symptoms according to answers in the questionnaires. The informants’ experiences of the emerging SBS symptoms are that when they first appear they are often similar to those of flu like runny nose and eyes, hoarseness, cough, and headache. Many of the informants act to change the way they manage the situation as a result of increased symptoms. During this whole process the informants/patients perceived a lack of confirmation and support from e.g. employers, primary health care and occupational health care centres. Regarding self-image, all three patient groups scored higher on spontaneous and positive self-image than a comparison group. They were all less controlled. The patients with hand-eczema together with the patients with perceived electrical sensitivity also had a high score on negative self-image. CRI- domains did not differ between patients and comparison group except on CRI cognitive, were the hand eczema patients had a lower score than the comparison group contrary to SBS patients who had a higher score than the comparison group. The patients with perceived electrical sensitivity had a higher score on CRI spiritual. Self-image or coping ability was not associated with SBS symptoms or persistent hand eczema symptoms at follow-up and their personality did not affect their work capability. Previous atopic dermatitis was the only consistent predictor of hand eczema at follow-up. Conclusion: Within this group of SBS patients there are long lasting symptoms aggravated by environmental factors. The results support that early and comprehensive measures for rehabilitation are essential for these patients. In the beginning the symptoms of SBS are diffuse and difficult to recognise for all involved. Patients with SBS symptoms experience a lack of confirmation and support. It is important that healthcare personnel confirm the patient and are aware of the possible connection between symptoms and the indoor environment. For employers and facility managers knowledge of their obligations in terms of working environment is important. Differences in personality traits were seen in a well-established condition and not only in patients with medically unexplained symptoms. This can imply that patients with general chronic symptoms can deviate from the general population with respect to self-image and coping ability. Certain personality traits may be potential risk factors that increase the probability of encountering and experiencing stressful work situations.

Asexualitet är en sexuell identitet som först nyligen börjat få uppmärksamhet inom forskning och i samhällsdebatten. Det finns ytterst lite forskning på hur asexuella personer bemöts i samhället och mer specifikt i vården. Denna uppsats syftar därför till att skapa ökad förståelse för hur personal på ungdomsmottagningar i Sverige pratar om sexualitet och asexualitet. Studien är en diskursanalys av intervjuer med personal på ungdomsmottagningar i Mellansverige (N=7). Utifrån detta framkommer fyra teman: Den viktiga sexualiteten, Det goda bemötandet, Asexualitet och Det normativa samhället. Under dessa teman presenteras ett antal tolkningsrepertoarer som beskriver hur deltagarna talar om respektive tema. Det främsta fyndet i denna studie är att deltagarna konstruerar sexualitet på ett sätt som inte ger utrymme för asexualitet eller för asexuella personers upplevelser och att detta i sin tur krockar med hur de konstruerar ett gott bemötande.

This study aims to provide a deeper understanding of how social workers relate to societal notions of gender, class, ethnicity and sexuality in meetings with clients. As the basis of the study, qualitative interviews were conducted with four social workers. The results were analyzed by means of an intersectional perspective. The respondents described that societal power structures were present in social work and affected the clients. Male clients with Western origins were experienced in most situations less vulnerable, depending on other present power relations. Clients with non-European origin were perceived as more vulnerable, while LGBTQI-identified clients largely were invisible. All the social workers emphasized the importance of questioning their own beliefs and prejudices at work, in order to provide good treatment towards the clients. Social workers felt that the power structures of gender, class, ethnicity and sexuality may affect their treatment towards the clients, in one way or another. / Denna studies syfte är att ge en djupare förståelse för hur socialarbetare förhåller sig till samhälleliga föreställningar om kön, klass, etnicitet och sexualitet i mötet med klienter. I studien genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med socialarbetare, verksamma inom socialt arbete. Studiens resultat analyserades med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att samhälleliga maktstrukturer var närvarande i det sociala arbetet och påverkade de klienter som sökte sig dit. Manliga klienter med västerländskt ursprung upplevdes i de flesta situationer som mindre utsatta i socialt arbete, beroende på vilka andra maktordningar som samspelar. Klienter med utomeuropeiskt ursprung upplevdes som mer utsatta medan hbtq-personer upplevdes vara mer osynliga. Samtliga socialarbetare framhävde vikten av att ifrågasätta egna föreställningar och fördomar i arbetet, för att kunna ge ett gott bemötande gentemot klienterna. Socialarbetarna upplevde att maktstrukturer kring kön, klass, etnicitet och sexualitet kan påverka deras bemötande på ett eller annat sätt.