Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan. Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten. I studien söks ramar som påverkar detta resultat. Studiens resultat visar på att det finns flera ramar som påverkar resultatet  dels den traditionella ramen ekonomi men också brist på kunskap och att omgivnings bemötande har stor påverkan på ADHD-elevernas skolgång. Detta bemötande grundar sig till stor del i skolans värdegrund, vem man ser som ägare av ett problem. Det  visar sig också i studien att det i stort sett saknas beredskap på alla nivåer i skolvärlden för att ta emot elever med ADHD.

Tidigare har ämnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vårt Svenska samhälle. Under de tio senaste åren har det också blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrån ett omedvetet bemötande som grundar sig i förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med observationsstudie är att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen på en förskola. För att uppfylla vårt syfte observerade vi pedagogers bemötande på två avdelningar med videoinspelningar vid av och påklädnadssituationer. Därefter jämfördes pedagogernas bemötande av pojkarna och flickorna på respektive avdelning. Sedan jämfördes avdelningarnas resultat med varandra. Resultaten i vår studie visade att pojkarna och flickorna inte blev bemötta på samma sätt av pedagogerna vid av och påklädnadssituationer av ytterkläder. Det visades istället att pedagogerna bemötte pojkarna och flickorna olika i tamburen på förskolan.

Bakgrund: Varje år dör 1 miljon människor efter att de begått suicid. Psykisk sjukdom är en bidragande faktor till suicidalt beteende ofta i kombination med svårigheter i livet. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter på psykiatrisk vårdavdelning. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av söktermer i databaserna; Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Nio kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklars resultat delades upp och sorterades in i likheter och olikheter och sammanställdes sedan till en ny helhet vilket resulterade i två teman som bildade litteraturöversiktens resultat. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mötet med suicidnära patienter som ångestframkallande, de kände sig otillräckliga i mötet och utbildning behövdes för att få ett bättre bemötande. Diskussion och slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter suicidnära patienter med empati och att försöka skapa en relation som bidrar till att patienter vill anförtro dem med sina problem. Utbildning behövs för att förnya kunskap om suicidnära patienter och för att få bättre insikt i det egna arbetet och bemötandet. Tid för reflektion i slutet av arbetspasset kan vara ett sätt att förbättra arbetsmiljö och kommunikation mellan arbetskamrater och till patienter.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ”vanlig grundskoleklass”. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod. Jag kommer att intervjua tre verksamma lärare. Jag ställer sedan deras åsikter mot det jag hittar i litteraturen om ämnet. För att öka förståelsen för de svårigheter elever med Aspergers syndrom kan ha innehåller examensarbetet också en kort sammanfattning av diagnoskriterier. De slutsatser jag kommit fram till visar att en individanpassad undervisning är en förutsättning för elever med Aspergers syndrom. För att skapa en god lärmiljö krävs att omvärldsanalys genomförs så att hänsyn kan tas till elevens behov och förutsättningar. En tydlig och strukturerad undervisning är oerhört viktigt därför är de pedagogiska nyckelorden i undersökningen: planera, strukturera samt visualisera. Det har också framkommit att för att skapa förutsättningar för lärande krävs kunskaper om det annorlunda sättet att tänka och handla. Det allra viktigast är dock att klassläraren och även övrig skolpersonal bemöter eleven med respekt, värme och empati.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet. I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.  Vad har pedagoger för strategier för att bemöta varje enskilt barn, på dess individuella nivå? Hur anpassar pedagoger gruppverksamhet, exempelvis samlingar eller annan planerad verksamhet till alla barns individuella behov? Jag har som metod använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har varit på två olika förskolor där jag intervjuat tre pedagoger på respektive förskola. Resultatet av min undersökning pekar på att bemötandet är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Det är pedagogens barnsyn som är avgörande för hur de förhåller sig i mötet med barn och till barns lärande. Det är nödvändigt att pedagoger är medvetna om sin egen barnsyn (för bemötandet hänger ihop med förmågan till samspel). Har pedagoger förmågan att bemöta och samspela med barnen, så kan de även anpassa och organisera den pedagogiska verksamheten efter barnens behov och intressen. Bland det viktigaste är, att pedagoger är medvetna om att i lärandet finns det två personer. Pedagogen och barnet, och pedagogen är lika viktig som den som ska lära.

<p>Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att förebygga smärta och att planera sitt arbete kring barnet så att de utsätts för minsta möjliga smärta. Faktorer som påverkar sjuksköterskan i detta är erfarenhet och personlighet.</p><p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smärta inom primärvård. Den metod som valts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten i studien grundar sig på tio intervjuundersökningar utförda på sjuksköterskor inom primärvård. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primärvård bemöter och hanterar barn med smärta. Sjuksköterskans roll är viktig och betydelsefull vid mötet med barn med smärta. För att uppnå optimal omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan själv har ett lugn och ett professionellt förhållningssätt. Grundläggande är även att sjuksköterskan tar barnets smärta på allvar och lyssnar på barnet.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat hur sjuksköterskan inom primärvård idag bemöter barn med smärta samt vilken smärtlindring och vilka smärtlindringsmetoder som används.</p> / <p>The primary task for the nurse is to prevent pain and organize the work around the child and in that way expose the child for minimum amount of pain. Personality and experience are factors that influence the nurse in this task.</p><p>The purpose of the study was to describe the way nurses receive and handle children in pain in the primary health care. The authors found the chosen method adequate and useful. The result is based on ten interviews performed with nurses working in the primary health care. The result shows in which way nurses in primary health care receives and handles children in pain. The occupational role the nurse has is both important and significant in the meeting with children in pain. To achieve optimal care it is of great importance that the nurse has composure by herself and a professional way of working. It is also fundamental that the nurse take the child’s pain seriously and listen to the child.</p><p>Summarized the study shows in which way the nurse in primary health care nowadays receives children in pain, which alleviation of pain and methods that are in use.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskan är beroende av både sina personliga och professionella egenskaper vilket är en förutsättning för det goda bemötandet. Hur bemötandet utformas har stor betydelse för hur patienten kommer att uppleva den givna vården. Bemötandet innefattar både kommunikation och interaktion mellan människor. Klagomål ifrån patienter angående bristande bemötande i vården ökar enligt Patientnämndens årsrapport från 2014. Syfte: Syftet var att belysa patienters negativa upplevelser av bemötandet i vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar söktes fram via databaser som vidare analyserades och sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, bristande professionalitet, obekräftade patienter, otillräcklig information och kommunikation samt yttre faktorer som bidrar till negativa upplevelser av bemötandet. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en attityd och ett beteende som påverkade bemötandet negativt. Patienter beskrev att de varken blev sedda eller lyssnade på. Detta gav dem en känsla av att bli obekräftade och kom att påverka upplevelsen av bemötandet. Patienter upplevde sig misstrodda, sjuksköterskor kommunicerade inte utifrån patienters kunskapsbas och förståelse, vilket lämnade patienter med en känsla av att de blivit illa bemötta. Rutiner, kontinuitet och samordning visade sig även vara en faktor som kom att påverka patientens upplevelse av bemötandet.  Diskussion: Bemötandet är kontextbundet och av relationell karaktär vilket gör det komplext. Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons teori för mänsklig omsorg samt konsensusbegreppet människa. / Background: The nurse is dependent on both their personal and professional qualities, which are a prerequisite for making a good encounter. Encounters outcomes have a big impact and are of great significance on how the patient will experience the received care. Encounters include communication and interaction between humans. Complaints from patients regarding negative encounters in health-care are increasing according to the Patients’ Advisory Committee 2014. Aim: The aim of this study was to highlight patient’s negative experiences of encounters within healthcare system. Method: A literature review has been conducted. Ten peer-reviewed articles were searched through databases and then further analysed and complied into categories and subcategories.  Results: The results are presented in four categories, lack of professionalism, unconfirmed patients, insufficient information and communication and external factors that contribute to negative experiences of the encounter. The result showed that the nurses had an attitude and a behaviour that affected the encounter in a negative manner. Patients described themselves as not to being seen or listened to, which gave them a sense of being unconfirmed. Nurses were not communicating on a level where the patient felt they understood the content of information being presented, which affected the experience of the encounter. Routines, continuity and coordination were also shown to be a factor that influenced the patient’s experience of the encounter. Discussion: Encounters are bound to its context and are of a relational character, which makes it complex and this were discussed from Jean Watsons theory for human caring and by the consensus concept human.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur tingsrättens professionella aktörer bemöter brukare och interagerar med varandra under rättegångar i Sveriges domstolar. I teoriavsnittet redovisas studiens teoretiska utgångspunkter. Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Theodor Kemper’s teori om status and makt. Avsnittet om tidigare forskning tar upp om hur brukare upplever rättegångar och hur de professionella aktörerna agerar under förhandlingar. Studien bygger på observationer av rättegångar i sex olika tingsrätter, som har analyserats med fokus på hur rättens aktörer interagerar med varandra och med brukare, d.v.s. människor som besöker domstolen som målsägare, tilltalad eller vittne. Uppsatsens slutsats visar att de flesta brukare bemöts på ett professionellt sätt, men att det ibland finns brister i vissa avseenden. Detta kan innebära att bemötande kan påverkas om du har annan ålder, beteende eller hur du ser ut. Även brister i bemötande när det gäller information och formellt tal finner stöd från tidigare forskning.

Studiens syfte är att ta del av föräldrars erfarenheter av hur förskolan ger stöd till barn i behov av särskilt stöd samt hur föräldrar upplever samverkan och bemötande av förskolans personal. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats vilket här innebär att jag har tolkat och analyserat sex föräldrars berättelser. Barnen har slutat förskolan och går nu i låg-och mellanstadiet vilket innebär att föräldrarna fått göra en tillbakablick på förskoletiden. Föräldrarna har berättat hur de upplevde barnets förskoletid med fokus på vilket stöd barnet fick och vilka anpassningar som gjordes i förskolan.  Informanterna har erfarenhet ifrån olika förskolor, barnen har gått på olika förskolor och kommer ifrån olika sociala familjesituationer. Jag har tolkat resultatet utifrån Nilholms tre olika perspektiv det kategoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet, samt ur Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv.   I resultatet framkommer och visar sig två olika motpoler ur föräldraperspektiv. Den ena sidan framhåller förskolans goda förmåga att möta deras barn, det upplevs finnas en flexibelitet i arbetssättet som utgår från barnets behov. Personalen anses kunna se vad det enskilda barnet behöver för att utvecklas väl.  Den andra sidan som i studien är dominerande är att personalen anses sakna kunskap om barn i svårigheter och det upplevs vara svårt för förskolans personal att genomföra förändringar i förskolan som gynnar barnet.  Samarbetet och bemötande mellan personal och föräldrar anses generellt vara gott även om det framkommer vissa brister i dialogen och öppenheten mellan de båda parterna. Det visar sig att det kategoriska perspektivet är det mest vedertagna, men det kritiska och dilemmaperspektivet framträder också. När personalen visar förmåga att inta och arbeta utefter von Wrights relationella perspektiv det är då föräldrarna upplever störst förtroende till pedagogerna.

No description available.