Syftet med studien är att undersöka vad läs- och skrivsvårigheter innebär för gymnasieelevers studiesituation, självbild och motivation. Studien vill också beslysa skolans ansvar för studieinsatser, vad stödet innehåller och om det upplevs meningsfullt. En mer övergripande fråga har varit skolans och elevens ansvar för studiesituation och måluppfyllelse. En analys har gjorts med utgångspunkt från intervjuer med gymnasieelever, specialpedagoger och en utvecklingschef i en kommun. Resultaten bekräftar skolverkets rapport (2010) om att gymnasieskolan måste ta ansvar och erbjuda gymnasieelever det stöd de har rätt till. En förutsättning är, enligt denna studie, att kartlägga och erbjuda gymnasieelever i specifika läs- och skrivsvårigheter relevanta insatser inom ett åtgärdsprogram. Vidare visar studien att stödets utformning, skolpersonalens bemötande och lärares kompetens att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter kan ha avgörande betydelse för gymnasieelevers självbild och motivation att ta del av skolans insatser. Det framgår av studien att gymnasieelevers grundförutsättningar att läsa och skriva kan påverka valet av program, studieintresse, självbild och måluppfyllelse. Studien gör även gällande att läs- och skrivsvårigheter inverkar på gymnasieelevers möjlighet att studera självständigt, att tillägna sig kunskap och redovisa denna. Gymnasieskolan har därmed ett viktigt uppdrag i att bedriva en verksamhet som tar hänsyn till elevers läs- och skrivsvårigheter, men också utvecklar elevers läs- och skrivkompetens för att stimulera lusten att lära - inte minst ur samhällsperspektivet - ett livslångt lärande.

Tvångsvård, i form av akutplacering på särskilda ungdomshem, syftar till att bryta ett destruktivt beteende och möjliggöra socialtjänstens vidare vårdplanering. Studiens syfte är att studera akutplacerade ungdomars upplevelser av delaktighet och bemötande i kontakten med socialtjänsten, hur dessa upplevelser påverkar ungdomarna samt hur de definierar en idealbild av delaktighet och bemötande under vård och behandling. Detta då forskning visar att delaktighet och goda relationer gynnar ungas hälsa och välmående, leder till ökad effekt av vård och behandling och främjar rättssäkerhet vid omhändertaganden. Studien tar en kvalitativ ansats med utgångspunkt i symbolisk interaktionism. Semistrukturerade intervjuer och tematisk analys används som metod. Studien omfattar sex pojkar mellan 17 och 18 år under akutplacering på ett särskilt ungdomshem. Studien visar att ungdomarnas åsikter om hur delaktighet och bemötande bör se ut under vård och behandling överensstämmer med såväl forskning som svensk lagstiftning och FNs barnkonvention. I regel upplever ungdomarna dock brist på delaktighet och ett anklagande och distanserat bemötande i kontakten med sina socialsekreterare. Studien visar att ungdomarnas upplevelser snarare utgör hinder än verkar möjliggörande för ett positivt identitetsskapande och positiva livsval. Tidigare forskning har visat att tvångsvård av unga har låg och i vissa fall negativ effekt. En hypotes som denna studie presenterar är att detta delvis skulle kunna förklaras av ungas upplevelser av brist på delaktighet och ett gott bemötande.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp särbegåvade personer upplever att de blivit bemötta under sin skolgång och vilket stöd de anser sig ha fått. För att få ännu ett perspektiv har vi underssökt en grupp specialpedagogers erfrenheter av särbegåvade elever.Frågeställningar: Hur upplever för detta elever att skolan har bemött deras särbegåvning? Anser specialpedagogerna att skolan har tillräckliga kunskaper om särbegåvning? Hur kan skolan bli bättre på det här området? Metod och teori: För att ta reda på detta har vi använt oss av metoden med  kvalitativa intervjuer och vi har analyserat dessa genom att använda oss av Bronfenbrenners ekologiska systemteori.Resultat och analys: De resultat vi fått fram visar på att intervjupersonerna upplevt brister i bemötandet inom skolan att nå dessa elever. Många i skolans värld är inte medvetna om vad särbegåvning innebär och de risker som medföljer om inte dessa elever tas om hand på rätt sätt och får det stöd och de utmaningar som de behöver för att må bra. Detta kan resultera i ett mycket dåligt psykiskt mående och skolgången blir lidande.

Till en akutmottagning ankommer patienter i alla åldrar vid akut sjukdom eller skada. Ett högt söktryck på akutmottagningen leder ofta till en lång väntan på att få vård. Första mötet med vårdpersonal sker via ett triagesystem för att avgöra aktuellt tillstånd och vem som skall få vård och behandling först. Information och kommunikation är en stor del av besöket och det är viktigt att vårdpersonal skapar en vårdande relation med patienterna. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning. Skribenterna har utfört en litteraturstudie som innehåller en granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Totalt består litteraturstudien av 10 artiklar som har analyserats fram till ett nytt resultat. Litteraturstudiens resultat framställs via två huvudteman och fyra subteman. Resultatet påvisar vikten av att en vårdande relation fungerar mellan vårdgivare och patient för ökad tillit. Även vikten av god kommunikation och relevant information framkommer. Betydelsen av delaktighet framställs också som en viktig del på en akutmottagning. Skribenterna presenterar patienters upplevelser av akutmottagningen genom två huvudteman, positiva upplevelser och negativa upplevelser, med underliggande subteman fokuserat på den vårdande relationen, information och kommunikation, delaktighet samt tiden och triaget. I studiens diskussion beskrivs hur studien genomförts samt metodval. I studiens resultatdiskussion lyfter skribenterna bland annat vikten av den vårdande relationen, information och kommunikation samt delaktighet.

Anmälningarna på vården ökar och ses som ett växande problem. Klagomålen handlar framför allt om bemötande, dålig vård, läkemedel och diagnostisering. Vårdlidande är ett lidande som orsakas av vården och beror oftast på personalens oreflekterade handlingar vilka leder till utebliven eller bristfällig vård. Relationen mellan sjuksköterska och patient är asymmetrisk på så vis att sjuksköterskan har en maktposition genom sin kunskap och ställning. Hon har också ett tyst etiskt ansvar som manar henne att handla gott mot patienten. Om inte hänsyn tas till detta ansvar blir vården endast rutinmässig och genomförd utan eftertanke. Det behövs kunskap kring situationer där vården brister och orsakar vårdlidande för att sjuksköterskan bättre ska kunna möta patienter i den utsatta situation de befinner sig i. Syftet med denna studie var därför att beskriva situationer i vården som för patienter upplevdes leda till vårdlidande. Studien är gjord som en litteraturstudie där elva kvalitativa vetenskapliga artiklar användes. I resultatet identifierades tre teman och åtta subteman. I studien framkom att patienter upplevde missnöje med vården i situationer där personalen inte visade på gott bemötande eller där kommunikationen var bristfällig, eller när patienterna hanterades med ointresse och personalen missbrukade sin makt. Ett vårdlidande skapades också när patienterna inte kände sig bekräftade i sitt lidande. Detta upplevde de berodde på att personalen inte såg dem och inte tog dem på allvar. Det visade sig att relationen mellan patienten och sjuksköterskan är viktig för att lidandet ska lindras. En vårdrelation som präglas av empati resulterar i nöjdare patienter och en mer hållbar vård.

Befolkningen i Sverige blir äldre vilket bidrar till att risken ökar att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdom klassas idag som en folksjukdom och många personer insjuknar varje år. Att leva med demenssjukdom påverkar vardagen och kan medföra lidande både för person och för anhöriga. Sjukdomen går inte att bota men genom rätt bemötande kan symtomen lindras. Bemötandet blir därför viktigt i behandlingen vid demenssjukdom. När en person med demenssjukdom uppsöker akutsjukvården finns det risk att behov förbises och att bemötandet är dåligt på grund av tidsbrist och bristande kunskaper hos personalen. Det finns begränsad forskning om hur personer med demenssjukdom upplever bemötande i akutsjukvården. Syftet är att beskriva hur äldre personer med demenssjukdom upplever bemötande i akutsjukvården. Studien har en kvalitativ och livsvärldsteoretisk ansats. Sex personer intervjuades i studien. En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra huvudkategorier: känslan av att vara omhändertagen, känslan av utsatthet, att få ett gott bemötande och vårdens otillräcklighet, samt nio underkategorier. Resultatet visade att äldre personer med demenssjukdom kan uppleva både bra och mindre bra bemötande i akutsjukvården. De äldre upplevde otrygghet och utsatthet på grund av att de inte fick sina behov tillgodosedda. De äldre upplevde att arbetsmiljön för vårdpersonalen var stressig och därför räckte inte tiden till för samtal med patienter och anhöriga. Den positiva upplevelsen hos äldre var när vårdpersonalen kunde ta sig tid för dem så att de kände sig omhändertagna. Det är av vikt att vårdpersonalen visar intresse både för den som har en demenssjukdom och anhöriga genom att sätta sig in i dennes livsvärld och på det viset kunna ge ett gott bemötande.

Med intervjuer som metod syftar denna uppsats till att undersöka hur en hbtqsatsning på ett folkbibliotek kan se ut och vilka tankar och idéer som ligger bakom den. Syftet uppfylls dels genom en kartläggning av hbtq-satsningar på de fyra studerade folkbiblioteken och dels genom en analys av de intervjuade bibliotekariernas berättelser om hur de motiverar sitt arbete med hbtq-frågor. I analysen används begreppet uppdragslogik som ett sätt att förstå bibliotekariernas resonemang kring sitt hbtq-arbete. Kartläggningen av hbtq-satsningarna visar att vanliga arbetsmetoder är att sätta upp särskilda regnbågshyllor, att ha programpunkter med hbtq-innehåll och att synliggöra hbtq-resurser på webben. Att ha dubbla exemplar av hbtq-medier är ett vanligt tillvägagångssätt för att försöka tillgodose låntagarnas eventuella behov av anonymitet och samtidigt undvika osynliggörande av dessa resurser. Frågan om bemötande är något som flera av respondenterna har stort engagemang för. Analysen av bibliotekariernas berättelser om sitt hbtq-arbete kommer fram till att de intervjuade bibliotekarierna kan sägas agera utifrån en gemensam uppdragslogik där hbtq-frågor ses som viktigt för att uppfylla bibliotekets uppgift att vara en plats som är öppen för alla. Ett normkritiskt perspektiv lyser igenom där respondenterna ger uttryck för en uppfattning om att hbtq-frågor hör ihop med andra kategoriseringar som eventuellt kan leda till diskriminering, såsom kön, etnisk tillhörighet och funktionsförmåga. Denna uppdragslogik kolliderar ibland med kollegornas uppfattning om vad biblioteket bör prioritera för att uppnå sina mål och vad som utgör dessa mål.

Bakgrund Specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har ett ansvar för att barn får hälsosamma levnadsvanor. Amning beskrivs i många studier medföra hälsofördelar, men mammor väljer ändå av olika orsaker att inte amma. I samband med att mammor tar detta beslut behöver de få stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur mammor upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal när de valde att inte börja amma eller att sluta amma under barnets första tre månader. Metod Ett strategiskt urval gjordes och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 26 till 40 år. För analys av det transkriberade materialet användes kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån de fyra dimensionerna av det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Resultat Mammorna hade skilda upplevelser av hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemötte dem i samband med att de tog beslutet att inte amma. Vissa mammor hade såväl positiva som negativa erfarenheter, medan andra mammor antingen upplevt ett positivt eller negativt bemötande. När mammorna upplevde att personalen fick dem att tvivla på sitt värde som mammor, uttalade sig om vad som var bäst, försökte få dem att fortsätta amma eller inte såg till mammornas behov upplevde mammorna att personalen brast i sitt bemötande. Slutsats Resultatet visade på att det var av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen hade förmågan att sätta sig in i mammornas situation, förstå att beslutet var mammornas eget och fokusera på barns och mammors välmående.

Abstrakt Denna studie beskriver den känslomässiga resa som en familj går igenom, på vägen till barnets diagnostisering. Genom att djupare förstå vilka tankar, frågor och känslor en familj har och går igenom, formuleras framtida tankesätt för hur förskolan/skolan kan bemöta familjer i denna situation. En narrativ metod med livsberättelsen i fokus har valts, där en förälders röst blir hörd. Genom förälderns berättelse, tidigare forskning och teori märker vi att förståelse är något föräldrar behöver och önskar under sitt barns utredningstid. En förståelse, dels från skolans och de närståendes sida om familjens situation, men även en förståelse för sitt barns svårigheter önskas. Vikten av en fungerande relation och kommunikation mellan föräldrar och förskola/skola blir tydlig, tillsammans med samtalandets helande effekt under utredningstiden. För den deltagande föräldern blev barnets diagnos en slags förklaring och lättnad, samt att den tog bort skuldkänslorna från dem som föräldrar. Diagnosen blev även en styrka när det gällde att ställa krav i skolan och få det stöd som behövdes.

Förskolan ska vara en trygg och lärorik miljö för alla barn. Barnen ska erbjudas möjligheter till att utveckla sin sociala förmåga genom att få stöd av pedagoger i sin kommunikation och samspel med andra. Pedagogernas viktiga uppgifter är bland annat att leda barnen framåt i sin utveckling, vara en god förebild samt kunna hantera konflikter på ett medvetet sätt. Konflikter förekommer ofta ute i verksamheterna och går inte att undvika. Det är en naturlig del av livet och barnen behöver få verktyg hur man ska hantera konflikter. Vi kommer presentera tidigare forskning och relevant teori som är starkt kopplat till vår undersökning. I detta avsnitt kommer även olika begrepp presenteras. Bakgrunden kommer ge en djupare förståelse för vad en konflikt innebär, hur omgivningen påverkar konflikter och ge en tydligare bild av hur pedagoger kan skapa verktyg för att hantera konflikter i förskolan. Syfte Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur förskollärare arbetar med att bemöta barn i konflikter, vilka strategier de använder i mötet med barnen samt hur de väljer att lösa konflikterna. Metod Vi har använt oss av två olika metoder i vår undersökning och kombinerat dessa för att få en större bild av helheten på hur pedagoger bemöter barn i konflikter. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utifrån den fenomenografiska ansatsen och även genomfört observationer på plats. Sammanlagt har vi intervjuat fyra pedagoger på två olika förskolor i samma kommun. Resultat Ett resultat utifrån intervjuer visar på att pedagogers resonemang kring sitt eget förhållningssätt och sina strategier i konflikter mellan barn är väldigt lika. Pedagogerna är medvetna om hur de ska bemöta barn i konflikter samt lyssna på båda parter men samtidigt ge barn tid och utrymme att lösa konflikter på egen hand. Ett annat resultat utifrån observationer visar på att pedagogerna däremot agerar olika i konfliktsituationer mellan barn.