Forskning framhåller att den vanligaste formen av barnmisshandel är just omsorgssvikt, trots misstanke om ett stort mörkertal och bevis för långtgående konsekvenser. BVC-sköterskan har en unik möjlighet att förhindra och identifiera omsorgssvikt. Genom att belysa ämnet kan kunskapen ge de verktyg som kan förbättra barnens uppväxtmiljö enligt barnkonventionen. Studiens syfte är att belysa BVC-sköterskors erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om omsorgssvikt av barnet föreligger. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Som data insamlingsmetod intervjuades sex BVC-sköterskor utifrån ett livsvärldsperspektiv. I resultatet framkom intuition som väsentlig del i att identifiera omsorgssvikt liksom vikten av att bygga en förtroendegivande relation där tillit och värme fick prägla mötet med familjen. Att bilda en helhetsbild av familjens situation hade betydelse för vilka åtgärder som vidtogs. Ett bra samarbete med återkoppling från socialtjänst framkom som viktig del för att underlätta fler anmälningar. BVC-sköterskan upplevde i de flesta fall att det inte var svårt att förmedla sin oro eller stödinsatser till familjen. Slutsats: Erfarenhet gynnar BVC-sköterska i att identifiera och agera vid omsorgssvikt. En erfaren BVC-sköterska kan vara ett stöd för nyanställda, i att våga förmedla och agera vid oro. Vid bristande samverkan med socialtjänsten upplevde BVC-sköterskan en förtvivlan och resignation att anmälan inte hjälper. Därför behövs de goda exempel belysas mer och vara som förebilder. Att skapa ett nära samarbete med socialtjänsten är oerhört viktigt för BVC-sköterskan. Återkoppling kan vara grunden för detta förtroende liksom fler samverkansmöten. Fler familjecentraler rekommenderas som en bra lösning på detta problem.

No description available.

Bakgrund: Historiskt sett har människor som levt i samkönade relationer haft en sårbar situation i samhället och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell läggning. Målet med hälso- sjukvårdslagen är att hela befolkningen ska ha en jämlik hälsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Inom vården föreligger ofta ett heteronormativt förhållningssätt, vilket kan leda till osäkerhet för familjer med en annan konstellation än den heterosexuella. Syfte: Syftet med denna uppsats var därför att beskriva hur familjer där föräldrarna lever i en samkönad relation upplevde möten i vården. Metod: För att beskriva detta gjordes en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats av 9 kvalitativa vetenskapliga studier och en enkätstudie. Detta diskuterades sedan utifrån Lévinas teori om den Andre. Resultat: Resultatet som framkom var att de flesta positiva upplevelserna grundade sig i en trygghet, vilken var sprungen ur en acceptans från vårdens sida. De negativa upplevelserna tenderade att genomsyras av ett känslomässigt utanförskap, som i sin tur ledde till en ökad sårbarhet. Slutsats: För att alla familjer ska känna sig lika välkomna och självklara kan vården troligen bidra genom att möta varje individ och familj med öppet sinne, utan några antaganden och värderingar gällande deras livssituation. Då personal ställer öppna frågor och är bekväma med svaren, kan det troligtvis underlätta för alla familjer att vara ärliga med sin situation. / Background: Historically, people in same-sex relationships, have had a vulnerable position in society and are often victims of discrimination. In Sweden there is a law that prohibits discrimination related to sexual orientation. The aim of the health care law is that the entire population should have an equal health. Despite this, the selfrated heath of those who live in a same-sex relationship is often lower than the rest of the population. In healthcare, there is often a heteronormative approach, which can lead to uncertainty for families with a different constellation than heterosexuals. Aim: The aim of this study was therefore to describe how families with parents who lives in same-sex realtionship experienced meeting within health care. Method: To describe this, a qualitative content analysis with descriptive approach of 10 scientific articles were done. This was then discussed by Levinas's theory of the Other. Results: The results that emerged were that most positive experiences were based in a comfortness, which was born out of an acceptance from the healthcare side. The adverse experiences tended to be imbued with an emotional alienation, which in turn to an increased vulnerability. Conclusion: For all families to feel welcome and obvious, it would probably be helpful if health personell should meet each individual and family with an open mind, without making any assumptions on their lives. As the personell makes open questions and are comfortable with the answers, it might make it easier for all families to be honest with their situation.

Stroke are a common disease and it comes with big chances of disability after rehabilitation. Life after stroke can bring a different lifestyle and lots of feelings around this situation. Purpose: The purpose of this study was to analyze how people feel after being injured with stroke. Method: We have assumed that studying qualitative research articles according to Evans description of content analysis. Information has been sought in the databases Cinahl, PubMed and Discovery Results: The study results in four themes; Loneliness, trust, Despair and obstacles to health. From these themes eight sub-themes appear; Fear, alienation, support, work, grief, anger, struggle and performance anxiety.  Conclusion: There is, in the care of stroke patients, a lack of knowledge for how to respond to people who have suffered a stroke, and how to best deal with the feelings that come with the onset of the illness. It is clear that there is a need for more knowledge in this area in order for the caregivers to be able to give the patients adequate help, patients whom, after the onset of illness is experiencing anxiety about the future. / Stroke är en vanlig sjukdom med stor risk för allvarliga funktionsnedsättningar efter att ha blivit drabbad. Livet kan bli annorlunda efter en stroke och känslorna i samband med detta kan vara svåra att hantera. Syfte: Syftet med studien är att belysa den känslomässiga upplevelsen av att drabbas av stroke Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Genom att ha utgått ifrån att studera kvalitativa vetenskapliga artiklar enligt Evans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Fyra teman visar sig; Ensamhet, tillit, hopplöshet och hälsohinder. Utifrån dessa framkommer 8 subteman; Rädsla, utanförskap, stöd, arbete, sorg, ilska, kamp och prestationsångest. Slutsats: Det finns en brist inom vården för hur man skall bemöta människor som drabbats av en stroke och hur man skall ta sig an de olika känslor som kommer med insjuknandet. Det är tydligt att det behövs mer kunskap inom detta område så att vården kan ge adekvat hjälp till de drabbade, som tiden efter insjuknandet upplever en stor oro inför framtiden.

Syftet med denna studie är att belysa hur man på en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare är det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra på skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras är, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvångssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga på den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD som är den vanligaste. Stämplingsteorin har använts i studien då den är högst aktuell på grund av att man än idag stämplar individer utifrån vad man anser vara normalt eller avvikande. I studien har kvalitativa intervjuer använts. Fem pedagoger på en skola har intervjuats och resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en tydlig bild av hur man ska arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tydlighet, struktur och repetition är riktlinjer i detta arbete. Vidare visar resultatet att dessa elever inte ses som ett problem. Däremot ställer det högre krav på pedagogerna eftersom de måste anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Klimatet på skolan är en viktig faktor för acceptansen, den öppna miljön bidrar till en acceptans för det som är annorlunda och gör att stämpling inte förekommer i lika stor utsträckning. Resultatet visar att det finns både fördelar (gemenskap och inklusion) och nackdelar (svårt att koncentrera sig och nå mål) med den integrerade skolformen .

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp. Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor.  Frågeställningar som ställts är: Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation? Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet? Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna? Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts. Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp. Resultatet visar även att det är väldigt olika hur bemötandet från olika aktörer ser ut gentemot kvinnorna och att det är av stor vikt hur kunskaperna om våldet och kvinnornas situation ser ut samt hur det personliga engagemanget ser ut hos dessa då det påverkar vilket stöd kvinnorna kommer att få. Resultatet belyser jag med hjälp av Cullbergs kristeori då det framkommer i empirin att många kvinnor som kommer till det skyddade boendet befinner sig i kris och att det är av stor vikt att olika aktörer har kunskap om detta och vilka symptom som kan yttra sig. Krisbearbetning med kvinnorna är även en viktig del av arbetet på det skyddade boendet. Det framkommer även i litteraturen att professionella aktörer som möter våldsutsatta kvinnor behöver ha ett reflekterande över det egna förhållningssättet gentemot kvinnorna, deras situation och sitt eget arbete för att kunna bemöta kvinnorna på ett professionellt sätt. Därför har Ulla Holms perspektiv på det professionella förhållningssättet använts för att analysera resultatet. Jag har sedan använt den tidigare forskningen och jämfört denna med mitt resultat.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandling inom kommunal familjerådgivning/krismottagning. En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppna enkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevda brister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi. Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigt att behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas efter gruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom att lägga till interventioner utifrån KBT.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fyra olika arbetsplatser. Intervjuerna transkriberades varpå en manifest innehållsanalys gjordes på samtliga intervjuer. Resultat: Det framgick tydligt i studien att man främst bör bemöta dessa patienter med respekt. Samt att man som sjuksköterska bör se till hela patientens livssituation och etablera ett personligt förhållande för att kunna skapa en individanpassad vård. Delaktighet ansågs vara ett måste vid viktminskning eftersom det är ett långt vårdförlopp. Man måste våga vara öppen och ärlig som sjuksköterska för att patienter ska känna sig väl bemötta. För att sjuksköterskan ska kunna vara öppen och ärlig krävs det att de har tillräcklig kunskap om ämnet vilket de flesta sjuksköterskor i studien ansåg att de inte hade.      Slutsats: Individanpassad vård är av stor vikt för att sjuksköterskan ska kunna bemöta patienten på ett bra sätt. Sjuksköterskans roll är främst att stödja och motivera när patienten ska genomföra livsstilsförändringar. Sjuksköterskor upplever sig ha bristande kunskap gällande bemötande av patienter med överviktsproblem. Mer forskning skulle kunna göras ifrån patientperspektivet inom detta ämne.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella. Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården. Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser. Artiklarna har lästs igenom noga och analyserats där meningsenheter togs ut och kondenserades ner och olika koder skapades som ledde till kategorier och underkategorierna. Resultat: Sjuksköterskan har en bristande kunskap om hur de ska bemöta en homosexuell person. Religiösa har svårast att bemöta homosexuella och tror det är en sjukdom som går att bota. Patienternas anhöriga blir inte involverade i vården och många av patienterna väljer att hemlighålla sin homosexualitet för att bli vårdade med respekt. Slutsats: Homosexuella patienter upplever att sjuksköterskorna har en bristande kunskap om hur de ska bemöta en homosexuell patient. Det finns väldigt lite forskning inom området idag och det skulle behövas mer forskning inom området för att öka kunskapen hos sjuksköterskor.

Abstrakt Bakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningen genomfördes manuellt samt i databaser som CINAHL, PubMed och Ebsco. Resultat: I analysen identifierades två teman med totalt sju kategorier. De teman som skapades var; “När det goda mötet uppstår” samt “Hinder för det goda mötet”. Slutsats: Att bemöta patienter utan respekt och engagemang får negativa konsekvenser. Patienter känner sig underlägsna, utelämnade och missförstådda. Ett gott bemötande karakteriseras av respekt, lyhördhet, goda relationer, anpassad information och att patientens autonomi bevaras. Ett misslyckat möte med vårdare får patienter att tappa tilltron till sjukvården och påverkar hela patientens upplevelse av sjukhusvistelsen. För att uppnå en högre tillfredsställelse bland patienter som kommer i kontakt med sjukvården, krävs bättre kunskap och mer medvetenhet hos vårdare kring de faktorer som påverkar bemötandet. Nyckelord: Patienters upplevelser, bemötande, hinder i mötet, goda relationer, sjukvården, omvårdnad. / Abstract Background: A thousand of meetings takes place in the health care every day and every encounter is unique and requires good communication skills and flexibility from the caregiver. The concept of empathy, professionalism and goal orientation constitutes a quality assurance threesome of conditions for achieving good professional communication and care. Heavy workloads and staff shortages leads to less time for the nurse, which affects treatment and can alter patients' views on health care. The experience of the meetings is subjective and each patient has different needs and past experiences that can affect the final experience. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experience of personal treatment in health care. Method: In this literature review ten qualitative articles were complied and analyzed. A literature search was made manually and in the databases CINAHL, PubMed and Ebsco. Results: The analyze identified two themes with a total of seven categories. The themes were; “When the good meeting occurs” and “Obstacles to the good meeting”. Conclusion: Treating patients without respect and commitment have negative consequences. Patients feel inferior, left out and misunderstood. A good treatment is characterized by respect, sensitivity, good relationships, customized information and that the patient autonomy is preserved. An unsuccessful meeting with healthcare staff leads to lost confidence among the patients and affect the patients experience of the entire hospital stay. It requires a better knowledge and more awareness among healthcare staff about the factors that influence the personal treatment, in order to achieve a higher level of satisfaction among patients. Keywords: Patient experiences, personal treatment, obstacles in the personal treatment, good relationships, hospital care, nursing.