Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att undersöka hur polisen i Örebro hanterar ärenden och bemöter brottsoffer med kognitiva svårigheter. För att besvara syftet genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar eller har erfarenhet av bland annat ingripande och områdespolis. Resultaten visar att polisen försöker hantera alla brottsoffer lika oberoende av eventuella svårigheter eller funktionsnedsättningar, deras hantering utgick snarare från brottstypen samt brottsoffrets beteende. Vidare uppgav flera av respondenterna att det är önskvärt att personer berättar om sina eventuella svårigheter och vilket stöd som kan underlätta i kontakten med myndigheten då bättre kommunikation skulle innebära att brottsoffren får mer adekvat hjälp. Resultatet mynnar ut i slutsatsen att det finns både negativa och positiva aspekter kring att polisen väljer att bemöta alla brottsoffer lika, exempelvis att ingen riskerar att bli stämplad, samtidigt som det kan innebära att brottsoffren inte får den hjälp de kan behöva utifrån sina svårigheter. Vidare visar studien att brottsoffrets kognitiva förmågor kan ha betydelse för polisens bemötande. Det föreligger kunskapsluckor inom ämnesområdet och för att få en djupare förståelse för polisens upplevelser av brottsoffer och hur olika människor kan behöva stöd i rättsprocessen rekommenderas ytterligare studier.

No description available.

Förskolan kan betraktas som en socialt krävande miljö där både barn och vuxna med olika personligheter och erfarenheter av fostran möts. I dessa möten är det inte ovanligt att barn av olika orsaker gör motstånd. Genom observationer har vi i denna studie synliggjort hur förskolepersonal bemöter barns motstånd i form av protester och konflikter i förskolan. Studiens resultat har visat på flera olika sätt att bemöta barn på men det mest framträdande var ett lugnt resonerande bemötande. Fostransaspekten har varit central i studien och utifrån Baumrinds (1966) teoretiska modell synliggjordes framförallt det auktoritativa bemötandet när förskolepersonal bemötte barns olika motstånd i förskolan. Fysisk kontakt som komplement har visat sig fördelaktigt i bemötandet.

Denna studie syftar till att undersöka metoder och strategier att tillämpa i bemötandet och hanteringen av elever med problemskapande beteende. Vi ville främst titta på metoder och åtgärder utifrån de specialpedagogiska perspektiv som presenteras i kursen specialpedagogik på 5 hp vid Uppsala universitet. Vi ville även få in ett alternativt synsätt på ämnet som vi kommit i kontakt med under den verksamhetsförlagda utbildningen – det lågaffektiva bemötandet. Att arbeta lågaffektivt innebär att lärarens pedagogik präglas av lugn och positiva förväntningar på elever med syftet att minska stress och problemskapande beteende. Förutom att hitta olika metoder och strategier ville vi undersöka dess teoretiska bakgrunder och definiering av problemskapande beteende för att få en förståelse för uppkomsten till dessa. Detta resulterade i en litteraturstudie där vi genom komparativ metod och tematisk analys jämförde ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv på specialpedagogik, samt lågaffektivt bemötande, utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visar på att ett lågaffektivt bemötande beaktar såväl helheten och delen bakom elevers uppvisade problembeteenden, medan ett relationellt perspektiv tar större avstamp i helheten men riskerar att missa den individuella faktorn i. Ett kategoriskt perspektiv visade sig vara för snävt och kan inte synliggöra en helhetsbild av elevens problemskapande beteende och det specialpedagogiska behov som krävs. Studiens resultat påvisar inte vilka metoder eller åtgärder som är rätt eller fel då detta är kontextuellt samt för komplext för att det ska finnas ett enda sätt som kan appliceras på alla elever i alla situationer.

Inom forskningen ligger fokus till stor del på hur sjukvårdspersonalen upplever bemötandet i kontakten med patienterna. För att förstå patienternas upplevelse behöver deras perspektiv undersökas. En utsatt grupp är patienter med cancer, eftersom det är en livshotande sjukdom som väcker existentiella frågor. / In today's science most of the research is based on how healthcare providers experience the communication with their patients. To be able to understand the patients’ point of view, their experience needs to be further investigated. One group that is more vulnerable than others are the patients with cancer, since their disease is life-threatening and therefore leads to existential questions.

Den här studien undersöker om närvaron av några utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur väl mottagarna känner sig bemötta, jämfört med i tre momsbeslut från Skatteverket där dessa textdrag saknas. Syftet med studien är att studera om myndighetsmakt går att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer där informanterna, tre företagare och tre skattetjänstemän, fick ta ställning till originaltexten från Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins analysmodell på interpersonell och ideationell nivå.  Resultatet visar att både företagarna och skattetjänstemännen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förståelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursäkt om något blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande. Resultatet tyder på att det går att förena myndighetsmakt med ett bra skriftligt bemötande genom att använda de utvalda textdragen i myndighetsbesluten.

Bakgrund Dagens befolkning blir äldre och äldre. Med detta ökar även frekvensen av äldre som lider av ensamhet då över hälften av de som har någon typ av äldreomsorg upplever ensamhet i någon mån. Ensamheten har i sin tur en negativ effekt på hälsan i form av ökad dödlighet och hälsoproblem såsom förhöjt systoliskt blodtryck, försämrad kognitiv funktion, höga kolesterolvärden, diabetes, depression och försämrad subjektiv hälsa. Syfte Studiens syfte var att belysa de faktorer som bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att minska känsla av ensamhet hos äldre. Metod Studiens design var litteraturöversikt. Totalt 13 artiklar inkluderades i studien, vilka var publicerade från tidigast 2007. Databaserna SwePub, PubMed och CINAHL användes vid artikelsökning. Samtliga artiklar granskades enligt kvalitetsmall. Resultat Äldre personer som bor ensamma i eget hem eller hade depressionssymtom hade signifikant högre risk för ökad känsla av ensamhet. Känslan av ensamhet och känsla av sammanhang hade ett samband enligt de inkluderade artiklarna. Olika åtgärder kunde tas för att minska ensamhet såsom: Robotdjur som sällskap, videosamtal med anhöriga, internetanvändning, odlingsverksamhet samt sociala aktiviteter efter eget intresse. Slutsats De identifierade riskfaktorerna för ensamhet var förekomst av depressionssymtom, att bo ensam, att bo på äldreboende samt att ha avsaknad av sociala kontakter i någon form samt att bli dåligt bemött. Ett samband mellan känsla av sammanhang och ensamhet påvisades. Internet, sällskap med robotdjur och sociala aktiviteter är åtgärder sjuksköterskan kan initiera medan ett gott bemötande bör vara en självklarhet för sjuksköterskan.

Syftet med studien är att öka kunskapen inom området utagerande beteende i förskolan, med utgångspunkt i förskollärares uppfattningar om hanteringen av, förhållningssättet och bemötandet gentemot utagerande beteenden. Frågeställningar som använts är följande; Hur bemöter och hanterar förskollärare situationer i verksamheten där ett utagerande beteende uppstår? Vilka arbetssätt anser förskollärarna gagnar ett stödjande och utvecklande arbete för barn som upplevs visa utagerande beteende? Vilka resurser erbjuds förskollärare i verksamheten gällande barn med utagerande beteende? I undersökningen använder vi oss av kvalitativ forskningsintervju tillsammans med fyra förskollärare från tre olika förskolor där vi tolkar och analyserar materialet med inspiration från ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv. I vår studie definieras ett utagerande beteende som fysiskt utagerande med bland annat slag, sparkar, bitningar men även verbalt utagerande. Slutsatserna av resultatet visar vikten av pedagogers förhållningssätt och bemötande gentemot barn med utagerande beteende där ett positivt bemötande har en betydande roll för barnet. Dels för den livslånga utveckling och lärandet samt hur barnet ser på sig själv och hur resterande barngruppens uppfattningar av det utagerande barnet blir. Studien visar även att kunskap och erfarenheter är viktiga faktorer i arbetet med utagerande beteende i förskolan.

Bakgrund: Trots att Sverige i jämförelse med övriga länder i världen, inklusive andra välfärdsländer har goda hälsoförhållanden för barn så drabbas många barn av svåra sjukdomar. När ett barn drabbas av en svår sjukdom så påverkas hela dennes familj. Förutom att familjen utsätts för konstant rädsla över det sjuka barnet, så vänds vardagen upp och ner och alla familjemedlemmar måste nu anpassa sig efter vården kring det sjuka barnet. Familjen är en helhet där alla familjemedlemmar påverkar varandra. Familjens möte med vården har stor betydelse för hur familjen ska klara av livet med ett svårt sjukt barn. Syfte: Syftet är att beskriva familjens upplevelse av livet med ett svårt sjukt barn ur ett föräldraperspektiv. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod och baseras på fem självbiografier. För att analysera materialet användes Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Barnets sjukdom krävde stora omställningar i vardagen och ständigt kontakt med vården. Familjemedlemmarna upplevde både fysiska och psykiska påfrestningar. Samtidigt visar resultatet hur familjen stärker varandra och hur stunder som de delar tillsammans får dem att klara av den svåra sjukdomstiden. Stöd och gott bemötande från närstående, skolan och vård har stor betydelse för familjens välbefinnande och hälsa. Slutsats: Familjen genomgår en svår och påfrestande tid som sätter spår i varje familjemedlems livsvärld. Genom att ha förståelse och se en familjs unika situation kan sjuksköterskan skapa en positiv utveckling för familjen. Upplever familjen välbefinnande stärks deras kraft att klara av livet med sitt svåra sjuka barn

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap kring skillnader i personalens attityder och bemötande inom missbruksvården baserat på klienternas kön. Genom en litteraturstudie av 15 artiklar hittades gemensamma teman vilka analyserades med hjälp av teorierna om genusperformativitet och genusordningen. Resultatet visar att det finns könsskillnader i attityd och bemötande mot klienterna hos personal inom missbruksvården. Vidare visar resultatet på att dessa skillnader i bemötande kan innebära att typiska könsroller förstärks och att individen ibland riskerar att behandlas utifrån sin könstillhörighet snarare än att få individuellt anpassad vård. Studien understryker vikten av att personal inom missbruksvård får en fullgod utbildning inom genusfrågor och att organisationen ger utrymme att aktivt reflektera över dessa frågor för personalen.