Syftet med uppsatsen är att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhälle. Vi vill även kartlägga samhällets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förståelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begränsats till att handla om de människor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjälp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjälp finns om man är villig att ta emot den. Det finns de som väljer att klara sig själva och inte vill ha någon hjälp från samhället för att de inte vill ingå i systemet. Samtliga respondenter menar att, eftersom de har övergett samhällets normer och därmed tagit avstånd från systemet, har dem blivit stämplade. För att bredda förståelsen av de hemlösas upplevelser samt deras uppfattningar om bemötandet från samhället och dess insatser har vi bland annat utgått från Howard Beckers stämplingsteori. En slutsats som vi drar är att hemlösheten måste kunna ses i sin helhet för att man ska kunna ge förslag på lösningar. Som vi ser på det kan inte hemlösheten lösas med dagens insatser och metoder. Det nuvarande systemet faller med sina omfattande problem och hemlösheten är ett av dem.

Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid. Resultaten visar att de måste vara starka och kräva sin rätt, för att få det stöd de behöver och de som inte orkar det, orkar heller inte med alla ämnen. Samtidigt visar resultaten en frustaration hos lärarna för att de inte hinner med alla elever, men också ett engagemang, för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få en utbildning som alla andra.

Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008). Syftet med denna studie var ta reda på hur idrottslärare arbetar med instruktioner, bemötande och feedback med elever i olika åldrar (från grundskolans lägre åldrar till gymnasiet) som har någon form av funktionsnedsättning. I denna observationsstudie deltog sju idrottslärare, blandat kvinnor och män, från fem olika särskolor i sydöstra Sverige. Lektionerna var en timma långa. Resultatet visade att tydlighet, positiv återkoppling samt ett lugnt bemötande var gemensamt för alla idrottslärare som arbetade på de olika särskolorna. Däremot kunde instruktionernas längd variera en del. Likaså kunde en längre genomgång spegla att idrottslärarna lät eleverna vara delaktiga och prata. Idrottslärarna kände sig inte stressade över att det skulle ta tid från lektionen och att något moment inte skulle hinnas med. I och med detta kanske särskolan skulle sats på längre idrottslektioner? Detta så att eleverna ska få möjlighet till högre rörelseaktivitet under lektionerna, samt att instruktionerna fortfarande få ta den tid det tar.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken inverkan pedagogers syn på barn, i de lägre åldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken påverkan detta synsätt har för barnen. Metoden som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; två förskollärare, två fritidspedagoger samt två barnskötare på två förskolor, en förskoleklass och två fritidshem i två kommuner. Resultatet av studien visar två skilda synsätt varav ett ”dubbelt” synsätt bland pedagogerna;Det ena sättet är att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmågor, erfarenheteroch behov. Det andra synsättet är att barn förvisso är kompetenta och till viss del har tidigare inlärda förmågor, men att barnet lär sig och utvecklas främst i kommunikation och samspel med sin omgivning. Resultatet visar pedagoger som talar om vikten av att ”se” och respektera varje barn så att barnen kan känna trygghet, tillit och få känna ett äkta intresse hos den vuxne; viktiga ord som brottas med tid, intresse, engagemang samt krav och förväntningar.

Bakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV. Studier visar att bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för hanteringen av sjukdomen. Stigmatisering ochdiskriminering har visats sig haft starkt samband med HIV. Det kan orsaka hinder förprevention, behandling samt påverkan av välbefinnandet för hivpositiva personer. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med HIV upplever bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod En kvalitativ design användes. Sju personer med HIV, i Sverige, intervjuades med hjälp aven semistrukturerad intervjuguide. Olika intervjumetoder användes; två ansikte mot ansikteintervjuer och fem telefonintervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har sedan genomförts. Resultat Studiens resultat visade varierande upplevelser angående bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Kunskapen om HIV visade sig vara bristfällig, främst på vårdcentraleroch akutmottagningar. Sämre bemötande efter diagnos var också något som framkom. Detbästa bemötandet ansågs vara på infektionskliniker, där kunskapen ansågs vara tillräcklig. Slutsats Bemötande hade ett starkt samband med kunskap. I och med den bristfälliga kunskap omHIV som finns bland hälso- och sjukvårdspersonal, bör utbildningen om sjukdomenutökas. Förhoppningsvis leder det till att bemötandet av HIV-positiva personer förbättras.Det är viktigt att ta tillvara på denna kunskap som finns idag och implimerar den i vårdenför att bemötandet ska bli bättre.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner som Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus, MRSA, ökar. Bakterien är komplicerad att avlägsna och idag är MRSA ett av de största vårdhygieniska problemen internationellt. Vid vård av personer som bär på MRSA krävs särskilda rutiner, såsom isoleringsvård och skyddskläder. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att bära på MRSA i en vårdkontext. Metod: En litteraturstudie av åtta stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades och sammanställdes med en beskrivande metasyntes, enligt Friberg (2012). Resultat: Tre teman tydliggjordes: ”Rutinernas inverkan på patientens upplevelse av vården”,” Patientens upplevelse av mötet med vårdpersonalen.” och ” Patientens känslomässiga upplevelse av att vara infekterad med MRSA”. Resultatet visade att MRSA infektionen ledde till starka känsloreaktioner samt att rutiner, föreskrifter och personalens förhållningssätt ofta upplevdes som negativt. Patienterna saknade förståelse för sin situation och fick inte adekvat information. Slutsats: Personer som bar på MRSA saknade information om sitt tillstånd. Det behövs ökad kunskap hos personalen för att kunna möta patienters psykiska och fysiska behov samt individanpassad patientinformation. Likaså behövs ytterligare forskning som studerar livssituationen hos MRSA bärare för att kunna lindra deras lidande

Bakgrund: 40 % av allmänheten har upplevt ett dåligt bemötande av sjukvården i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en jämlik vård. Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vårdpersonal i kontakt med sjukvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvården. Friberg (2012b) användes som inspiration under den beskrivande analysprocessen. Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begränsande vård, Upplevelsen av ett kränkande bemötande och Upplevelsen av den goda vården, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vården. Det framkom att många upplevde heteronormativa begränsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vården. Det framkom även att vissa erfarit ett gott bemötande som upplevdes inkluderande vilket skapade en god vårdrelation. Slutsats: HBT-personer upplever heteronormativitet som en begränsning i vården och identifierar okunskap hos vårdpersonalen de möter. Resultaten visar på en stor okunskap och omedvetenhet hos vårdpersonalen om deras heteronormativa värderingar. Därav ses ett behov av att medvetandegöra vårdpersonal om heteronormativa värderingar och bemötandets betydelse i mötet med HBT-personer.

Syftet med denna uppsats var att få en uppfattning om hur idrottslärare för årskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnå undervisningens mål, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag också skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju användes som metod.   Resultatet visar att relationens betydelse är viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmänskliga aspekter emellan idrottslärare och elever som sker utanför ämnet Idrott och Hälsa som betydelsefulla.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan påverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver målet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena där deltagarna motiveras till vård och behandling. Den metodologiska utgångspunkten är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och två stycken respondenter på varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten. Studien visar att deltagarna återvänder mer frekvent då vårdpersonalen genom sitt bemötande skapar förtroendefulla relationer. Vårdpersonalen kan då påbörja ett motivationsarbete som mynnar ut i ett drogfritt liv. En varierad arbetsgrupp är att föredra inom sprutbytesprogrammen för att kunna kombinera betydande faktorer för motivationsarbetet. Två av tre verksamheter samarbetade med övrig beroendevård i regionen och en verksamhet hade en kurator knuten till sig. En av våra slutsatser är att ramarna för det pedagogiska arbetet bör ses över.

Studier från Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket påprocesser, policys och värderingar och mindre på de nyanställdas upplevelser när det gäller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. & Haigh, J., 1996 & Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts på AniCura Falu Djursjukhus. Undersökningen har genomförtsmed hjälp av intervjuer och mailkonversationer. Syftet med undersökningen är att utforska omde tidigare studierna överensstämmer med upplevelser som nyanställdas på AniCura Falu Djursjukhushar kring arbetsintroduktionen och dess påverkan angående stress, möjligheter till stöd och arbetsbeskrivningar.Nio respondenter med olika ansvarsområden deltog. Resultatet från undersökningenbekräftade att empirin överensstämde med studierna. Exempelvis fick de nyanställda självaansvara för att lära känna sina medarbetare. Undersökningen visade också att organisationen intehade någon strategi för att hantera nyanställdas stress. Det förekom heller ingen återkopplingen påintroduktionen.Undersökningsresultaten kommer i detta arbete diskuteras, analyseras och ställas mot en relevantteoretisk referensram med avseende på de aktuella ämnena för undersökningen. Slutprodukten är ettförbättringsförslag som kan ligga till grund för framtida introduktionsprocesser och vidare forskning. / Studies from America and Britain shows that the introduction processes focus too much on processes,policies and values and less on the new employees experiences when it comes to stress, supportfor establishing contacts with employees and unclear job descriptions (Klubnik 1987 & Andersson,N. R Cunningham-Snell, NA & Haigh, J., 1996).A qualitative case study has been conducted on AniCura Falu Animal Hospital. The study has beenperformed with the help of interviews and e-mail conversations. The purpose of the study is to explorewhether the earlier studies are consistent with the experiences of new employees on AniCuraFalu Animal hospital has about labor induction and its impact regarding stress, opportunities forsupport and work descriptions. Nine respondents with different responsibilities participated. Theresults of the case study confirmed that the empirical data were consistent with the studies. For example,did the new employees themselves responsible for getting to know its people and that theorganization had no strategy to cope with stress. Furthermore there was no feedback regarding theintroduction.The results will in this work be discussed and analyzed, and set against a relevant theoreticalframework around current topics of this study. The final product lands in an improvement proposalthat can form the basis for future introduction processes and future research.