Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhållningssätt. Fyra pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex. en nära anhörig avlidit, det är då barnen tar det till sig. Pedagogernas åsikter om hur barn hanterade sorgen efter någon som avlidit på deras skolor var olika. Några pedagoger ansåg att barnen var nyfikna och ställde vetgiriga frågor om hur dödsfallet gått till. Pedagogerna hade inte någon teoretisk kunskap från lärarutbildningen eller från andra kurser gällande barns existentiella frågor och deras sorg. Undersökningen visar att de hade önskat det.

Fibromyalgi är en komplicerad sjukdom där grundsymtomet är kronisk muskelsmärta. Sjukdomen drabbar främst kvinnor. Orsaken till sjukdomen är ännu okänd och det finns inga metoder för objektiv diagnostik eller botande behandling. Personer med fibromyalgi har länge blivit misstrodda av vårdpersonal vilket många gånger medfört vårdlidande. Syftet med studien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys där tio artiklar granskades. Resultatet visar att många personer med fibromyalgi upplevde brist på stöd och bekräftelse från vårdpersonal. Bristen på mätmetoder och synliga symtom medförde misstro från vårdpersonal. Inte sällan ansågs problemen vara psykiska vilket bidrog till att patienterna kände sig förödmjukade. Det rådde stor frustration över vårdpersonalens bristande kunskap om undersökning och behandling. För en majoritet var det betydelsefullt att få en diagnos eftersom det innebar bekräftelse på att sjukdomen existerade. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för hur personer med fibromyalgi upplever mötet med sjukvården.

Kvinnomisshandel är idag ett växande problem och sjukvården är i många fall den enda myndighet som kvinnan kommer i kontakt med. Sjukvården har därför ett stort ansvar med att identifiera misshandeln och hjälpa kvinnorna. Tidigare forskning visade att misshandlade kvinnor ansåg att vårdpersonalens attityder och förhållningssätt kunde vara avgörande för deras vilja att berätta om misshandeln. Syftet med studien var därför att beskriva vilka förutsättningar som krävs för att kvinnor, som blivit misshandlade av sina män, ska känna sig väl bemötta. En litteraturstudie gjordes med kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att yttre faktorer som organisation, enskilda samtal och skriftlig information hade betydelse för kvinnans möjlighet att våga berätta om misshandeln. Vidare ville kvinnorna att sjukvårdspersonal på ett empatiskt och stödjande sätt skulle ta upp och fråga om misshandeln. Den hjälp kvinnorna önskade var känslomässigt stöd och praktisk hjälp i form av information, hänvisning till hjälporganisationer samt uppföljning från sjukvårdspersonal. Studien riktar sig till personal inom alla områden i hälso- och sjukvården. Resultatet ger vägledning om hur personalen ska bemöta misshandlade kvinnor.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter som lider av övervikt och fetma upplever bemötande i vården. Området var tidigare dåligt utforskat och eftersom övervikt och fetma idag är en av våra största folksjukdomar var det intressant att utforska det vidare. Intresset väcktes för hur viktigt bemötandet är för en fungerande vårdrelation och för en god vård för dessa patienter. Resultatet visade på stora brister i bemötande och vård av denna patientgrupp med dåliga vårdrelationer och vårdlidande som följd. Resultatet visade även på vissa positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande från patientgruppen. Det gällde då oftast vård som inte var relaterad till övervikt, utan till allmänhälsan. Resultatet av litteraturstudien kan vara informativt för personal överallt i vården, eftersom patientgruppen finns i alla delar av vårdkedjan. Den kan även komma till användning vid utbildning av sjuksköterskor i framtiden för att synliggöra problem som finns i omvårdnaden av dessa patienter.

Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och utelåsta, samt bemötandes betydelse. Resultatet har visat att det upplevs frustrerade med inskränkningar i friheten och själv¬bestämmande¬rätten när man som häktad är isolerad från världen utanför. Som häktad upplever man även känslor av utanförskap. Känslor som total maktlöshet och overklighet är andra känslor som vi kan identifiera med inlåsning och avskärmning. Att häktet kan fungera som en lärande plats visar sig även samt att personalens bemötande i hög grad påverkar den häktades tillvaro.

ABSTRACT Växjö universitet Institution för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C- uppsats 10 p Titel Nöjda kunder En utvärdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukare Författare Jasminka Susic Handledare Stellan Jeppsson och Solbritt Schyberg Datum Mars 2006 Antal sidor 40 Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikation SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver. Det som framträder som mest bristfälligt från båda grupperna är delar av innehållet såsom sysselsättning, fritidsaktiviteter och fysiska aktiviteter. Båda grupperna värderar personalens empati och respektfulla bemötanden högt.

Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja. Pedagogerna såg samarbete som värdefullt men föräldrarna tyckte det var svårt att få samarbeta om sitt barn. För att uppnå en skola och förskola som alla barn med astma och allergi kan vara fullt delaktiga i måste synen på funktionshindrades rättigheter i samhället diskuteras offentligt.

Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga. Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation. I denna studie har det visat sig att eleverna från det naturvetenskapliga programmet är i större behov av lärarens bekräftelse än eleverna på det individuella programmet.

Bakgrund: Att vara den som möter och vårdar patienter som är i behov av palliativ vård är en del av det dagliga arbetet för sjuksköterskan i hemsjukvården. Allt fler patienter vill tillbringa sin sista tid i hemmet. Detta har medfört att den palliativa vården till stor del flyttat från sjukhusmiljö till hemmiljö. Sjuksköterskan får då en ny okänd arbetsplats vilket innebär att hon måste anpassa sig efter de omständigheter som råder i den nya miljön. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den forskning som belyser sjuksköterskans erfarenheter av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. Metod: I denna litteraturstudie användes tio vetenskapliga artiklar. Vid sammanställningen analyserades data med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans arbete i patientens hem är mycket komplext. Det är en balansgång att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål samtidigt som sjuksköterskan vill vara vårdare på ett tillfredsställande sätt. Under analysen framkom fyra teman: Erfarenhet och kunskap, kommunikation och information, vardagliga sammandrabbningar samt sjusköterska - patient relation. Slutsats: Genomgående belystes bristen på stöd, resurser samt avsatt tid för reflektion. Det framkom även att det fanns ett behov av både praktisk och teoretisk utbildning.

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan vara svår att beskriva i ord och kan därför vara svår att förstå. Att bemöta patienter i smärta på ett etiskt riktigt sätt ingår i sjusköterskans yrkeskompetens. Patienter med smärta är de enda som kan berätta vad ett gott bemötande är och Syftet blev då att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar i databaser samt i referenslistor i artiklar genomfördes. Artiklar som tog upp patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid smärta inkluderades. Det resulterade i tio artiklar som granskats och bedömdes relevanta för studiens syfte. Dessa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Patienter med smärta upplevde att när empati och bekräftelse fanns i sjuksköterskan bemötande lindrade det deras lidande. Att patienten kände att sjuksköterskan brydde sig och trodde på dem var det viktigaste i bemötandet. Patienterna upplevde att de blivit dåligt bemötta när sjuksköterskan upplevdes som okunnig, otillgänglig och när hon inte gav adekvat information till patienterna. Slutsats: Vår slutsats är att patienter med smärta upplevde att ett gott bemötande lindrade