Det här examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Ambitionen var att ta reda på vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för barn med koncentrationssvårigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos).  Som avgränsning av syftet formulerades fyra frågeställningar: Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter, vad innebär I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter, vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter? Studien utfördes med hjälp av en ostrukturerad intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett antal öppna frågor som riktades till sex pedagoger som arbetar i en I Ur och Skur- förskola samt till deras rektor.   Studiens resultat visar att pedagogers förhållningssätt samt bemötande är av betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. För att uppnå framgång i arbetet med dessa barn är uppmuntran och berömmelse i form av positiv förstärkning ett betydelsefullt förhållningssätt. Genom resultatet framgår det att barn som har koncentrationssvårigheter behöver tydliga instruktioner och återkommande rutiner. Det är angeläget att inte stressa dessa barn.   Studiens resultat påvisar även att utemiljön har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. I tidigare forskning framkommer det att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Slutsatser som kan dras utifrån denna undersökning är att barn som har svårt att koncentrera sig mår bättre när de befinner sig i en miljö som är anpassad efter dem. I Ur och Skur främjar barn med koncentrationssvårigheter även fastän pedagogerna inte har någon utarbetad pedagogik för barn som har svårt att koncentrera sig. Informanterna agerar professionellt utifrån den forskning som finns om barn med koncentrationssvårigheter kopplat till utomhuspedagogik. Detta är informanterna inte fullt medvetna om då de uttrycker att de inte har någon speciell pedagogik utarbetad för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid. Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande: Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till läraren Oro eller nervositet i en skolsituation Egenheter Kompisrelationer Förändringar Individuell stödkurs Lärares agerande Stöd Reflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolan I resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten. Den andra eleven framhåller att AS är en del av dennes personlighet och ”det får omgivningen acceptera att jag är annorlunda”. Ingen av dem ville heller att klasskompisarna skulle veta att de hade fått diagnosen Asperger syndrom. De ville att klasskompisarna själva skulle få upptäcka vilken personlighet de var. Gymnasiestudierna ansåg båda vara trevligare än högstadiet, därför att de hade fått välja en inriktning som de var intresserade av. Då var det lättare att ha meningsfulla samtal med klasskompisar om det de hade gemensamt. Oplanerade salsbyten, otydlig information från lärarna och även ändringar i lektionsupplägg och innehåll utan förinformation, störde eleverna. Genom direktkontakt med lärarna genom en egen kommunikationssida eller genom en som upprättats för hela klassen kan alla elever få den tydliga information som eleverna i denna studie efterfrågade för att kunna se inte bara detaljerna utan få hjälp med att få ihop dem till en helhet. I analysen av resultaten framkommer att elevernas behov av att få uppleva begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet är rimliga krav i alla skolsituationer. Att eleverna i denna studie är trygga hemifrån, har gjort att deras brist på upplevelsen av en känsla av sammanhang  i olika skolsituationer, kunnat uppvägas tillsammans med det ovan beskrivna vuxenstödet som har kännedom om AS.

Våld kan vara självförvållat, interpersonellt eller kollektivt. Våld i nära relationer mot kvinnor förekommer i alla länder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och låg självkänsla.Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.Screening används för att i ett tidigt skede upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. De screeninginstrument som används ska vara valida och reliabla. Mellan år 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för våld i nära relationer, däremot finns ännu ingen ”Gold standard” för att se till att validiteten upprätthålls. I Sverige idag finns inga screeningprogram för våld i nära relationer mot kvinnor.

Karriäretablering - en krokig väg framåt En studie i karriärskapandet för individer med avslutad gymnasiesärskola Monica Lalander Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera karriärskapandet inom målgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende på identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset är att erhålla en djupare förståelse för hur individer med särskolebakgrund bli bemötta, känner tillhörighet samt hur deras förväntningar har uppfyllts i övergången från gymnasiesärskolan till etableringen ut i vuxenlivet. Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar två datainsamlingsmetoder i form av enkätinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar på unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, därför finns det en kunskapslucka och ett samhälligt intresse av att få syn på denna målgrupps karriäretablering. Studiens resultat är att hur etableringsfasen tar sitt uttryck är beroende av en mängd olika orsaker. Individuella framgångsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd tråd igenom respondenternas berättelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver. Studien påvisar också brister bland samhällets olika aktörer gentemot denna målgrupp. Brister i form av samverkan och brister angående stöd och insatser individerna borde få men inte får.   Nyckelord; Intellektuellt funktionshinder, Bemötande, Identitet, Tillhörighet, Delaktighet, Möjlighetshorisont.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat’s (SD) and their core issue – immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties’ reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue. Furthermore, the result reinforce the previous studies stating that a radical right-wing party gains greater success if the established parties refuses to treat them as equals in the parliament.

Bakgrund: HIV är ett virus som försvagar immunsystemet successivt. På 1980-talet kunde forskare konstatera att HIV fanns, dock hade vården ingen kurativ behandling. Idag finns det bromsmediciner men det påverkar de drabbade; biverkningar, livsstilsförändringar, känsla av lidande och oviss framtid. Beskedet om att ha smittats av HIV väcker känslor och reaktioner. Upplevelsen av lidande i sjukdomen är stort eftersom HIV många gånger är ett tabubelagt samtalsämne. Syfte: Syftet var att belysa människors upplevelser av att vara smittad av HIV. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier. Innehållsanalysen gjordes enligt metoden av Lundman & Hällgren Graneheim (2008). Resultat: I studien framkom sex olika kategorier; Förneka att vara smittad av HIV, Pendla mellan hopp och förtvivlan, Reaktion på beskedet, Varför blev jag smittad?, Känslan av att ha en obotlig sjukdom och Att påerkas av hälso- och sjukvården. Slutsats: Ur resultatet framkommer det att okunskap och fördomar finns gällande HIV, vilket medför att lidande genomsyrar mycket i livsvärlden hos dessa personer. Hur fördomarna och riskbeteendet ska kunna minskas samt möjliggöra acceptans för sjukdomen, är förslag på vidare forskning för att kunna öka välbefinnandet hos smittade personer.

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrån ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skäl att ifrågasätta hur väl de fungerar i praktiken. Det föreligger svårigheter när samtliga organisationsmedlemmar på alla organisatoriska nivåer ska skapa förståelse runt samma innehåll.       Under 2011 infördes en nationell värdegrund för äldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och värdegrund inom äldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie är detta arbete men studien avgränsas till det innehåll som gäller bemötande. Detta område är särskilt intressant då begreppet bemötande kan ha olika innebörd för olika personer samt beroende på kontexten. Studien undersöker därför medarbetarnas förståelse av innehållet i styrdokument och hur förståelsen översätts i arbetet.       I uppsatsen presenteras teori beträffande styrdokument, ledarskap, organisationslärande, sensemaking och organisationskultur. Viktiga poänger i detta kapitel är: Att styrdokument måste konkretiseras för att kunna användas. Att ledarskap allt mer handlar om kommunikation och att förmedla idéer och värderingar. Att lärande är en social konstruktionsprocess och att kunskap är subjektiv. Att organisationskultur är gemensamma föreställningar, skapade genom kommunikation. Att sensemaking är en ofullständig process i vilken människor ständigt försöker förstå sin omvärld.    Undersökningen genomfördes som en fallstudie på ett vårdboende i Karlstad kommun. Tio medarbetare samt enhetschefen intervjuades. Intervjuerna med medarbetarna utgick ifrån förutbestämda teman vilka var Bemötande, Styrdokument, Ledarskap, kultur och lärande, samt bakgrundsfrågor. Dessutom diskuterades vissa citat ur styrdokument under intervjuerna.       På vårdboendet har medarbetarna arbetat mycket med organisationens styrdokument. Trots det visar resultatet från intervjuerna på att majoriteten av respondenterna var osäkra på innehållet i styrdokument. De har svårt att uttrycka sin förståelse vilket kan bero på att den är implicit kunskap. Istället uppgav de att de lärde sig av varandra eller att de arbetade efter sunt förnuft. Styrdokumenten kändes långt borta i det vardagliga arbetet och respondenterna verkar ha ersatt dem med en gemensam förståelse om hur      4   deras arbete ska utföras. Dock säger flera att styrdokument kan fungera som ett verktyg för reflektion vilket innebär att styrdokumenten ändå är en faktor vid skapandet av den förståelsen. I denna process har enhetschefen vid det undersökta vårdboendet en viktig roll.       Slutsatsen blir att medarbetarnas förståelse för styrdokument är indirekt och i hög grad beroende av organisationskultur och kommunikation med enhetschefen. Implementeringen eller översättningen sker via den gemensamma förståelsen, det vill säga genom till exempel APT och samtal. / This essay investigates the implementation of steering documents within organizations from a sensemaking perspective. Steering documents are seen as an important part of the organizations work but previous research shows that there are reason to question how well this works in practice. There seems to be difficulties when majority of members of the organization on all organizational levels are meant to create understanding around same content.  During 2011, a national value system of the elder health care was implemented in Sweden. This has highlighted the work of the steering document and values within the elder health care.  The empirical background to this study is this work with the national value but the study is limited to the content regarding patient encounter. This subject is especially interesting when the meaning of encounter can have a different meaning to different people depending on the context.  That’s why this study investigates co-workers understanding of the content in the steering document and how the understanding is translated into work.   In the essay theory is presented regarding the steering document, leadership, organizational learning, sensemaking and organizational culture.  Important points in this chapter are: that steering document must be concretized to be used. That leadership is increasingly all about communication and to mediate ideas and values. That learning is a social construction process and that knowledge is subjective. That organizational culture is same visions created through communication. That sensemaking is an incomplete process in which people are constantly trying to understand their world. This investigation was made as a case study at a senior living in Karlstad. Ten co-workers and their head director were interviewed. The interviews with the co-workers were taken from prepared themes which where encounter, steering document, leadership, culture and learning and background questions. Also some quotes from the steering document were discussed during the interviews.  The co-workers at the senior living have worked a lot with the organizational steering document. Still the result from the interviews shows that the majority of the workers where not sure of it´s content. They have difficulties to express their understandings,      6   which may be because it is implicit knowledge. Instead they explained that they have learned from each other or that they were working for common sense.  Steering document felt far away within everyday work and co-workers have replaced it with a common understanding of how their job should be done. However some co- workers say that steering document works as a tool for reflection which means that steering document is a factor for creating understanding. In this process the head director has got a greater roll. Conclusion is that the co-workers understanding for the steering document is indirect and largely dependent on organizational culture and communication with the head director. Implement or translation happens thru the common understanding, which means through APT and discussions.

Att vara nyanställd är inte alltid förenat med glädje, bra självkänsla och trygghet, mycket av detta hänger på att bli bemött på ett trevligt och förtroendeingovande sätt. Efter att ha intervjuat nyanställd vårpersonal i kommunal verksamhet har detta visat sig vara än tydligare. Svårigheter i att ge ett gott bemötande kan förebyggas genom att säkerställa att övrig personal vet vad verksamheten förväntar sig att ge en nyanställd under arbetsintroduktionen och på så vis skapa trygghet för den som skall introduceras med även för den befintliga personalen. Syftet med studien är att undersöka hur den nyanställda vårdpersonalen har upplevt att de blivit bemötta under sin arbetsintroduktion och hur dett bemötande kan ha kommit att påverka deras självkänsla för fortsatt anställning. Utifrån Martin Bubers dialogpedagogik, Erving Goffmans teorier om interkationsritualer och George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism har resultatet av studien analyserats. Studien är av kvalitativ metod med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Vi har tagit en fenemenologisk ansats då fokus ligger på att förstå respondenternas livsvärld. Studiens resultat visar, med några få undantag, att det ofta brister i det goda bemötandet och att detta skadar så väl självkänsla som önskan om att vilja binda sig till fortsatt arbete i verksamheten i stort. / Being a new employee is not always associated with happiness, a good self-esteem and security, much of this depends on to be treated in a friendly and reassuring manner. After interviewing newly recruited health professionals in municipal organizations have been shown to be even more clear. Difficulties in providing good treatment can be prevented by ensuring that other staff know what the organization expects to give a new employee during work introduction and thus create security for those to be introduced, but also for the existing staff.The aim of the study is to examine how the newly imployed healthcare professionals have experienced that they have been treated during their employment introductions and how this response may have come to affect their self-esteem for continued employment. Based on Martin Buber's dialogue pedagogy, Erving Goffmans theory of interaction rituals and George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism, the result of the purpose of the study were analyzed.The study is a qualitative method with interviews of semi-structured nature. We have taken a phenomenological approach where the focus is on understanding the respondents' life-world.Study results show, with a few exceptions, there is often lack of good hospitality and this will hurt the self-esteem and as well as the desire to want to commit continue working in the organization in general.

The aim of this research is to develop a better understanding of how preschool-teachers respond to children in preschool, when they show that they want to have some influence. I have concentrated this study on how the preschool-teachers respond to the children in the gatherings and when the children are playing freely indoors, where the questions at issue are: How do the preschool-teachers respond to the children’s initiative for participation in the gathering and while playing freely? There have been four preschool-teachers and 14 children who have taken part in this study. The children who took part are in the ages of three to five. The study was done at a section in a preschool in middle Sweden. The method used in this study is unstructured observations. The collecting of material has been concentrated on how the preschool-teachers respond to children while they are playing freely and during the gatherings. Is the response positive or negative, and if there are any obstacles that might have caused the preschool-teachers’ choice of response. The result shows that the preschool-teachers are more eager to a positive response towards the children’s initiative for participation while the children are playing freely compared to the gatherings. It shows that the preschool-teachers have more control and are stricter with the content in the gatherings. During the daily routines (e.g. cleaning), at the morning gatherings and when the preschool-teachers are occupied with something else, the children tend to receive either a negative response or the word “wait” as an answer. Keywords: Preschool, preschool-teachers, response, participation / Syftet med den här studien är att utvecklaen ökad förståelse för hur pedagoger bemöter barn i förskolan, när de visar att de vill ha inflytande. Jag har koncentrerat den här studien på hur pedagogerna bemöter barnen i samlingarna och när barnen har fri lek inomhus, där frågeställningen är: Hur bemöter pedagogerna i förskolan barns initiativ till inflytande sett i både samlingen och den fria leken?   Det är fyra pedagoger och 14 barn som har varit delaktiga i studien. Barnen som har deltagit är i åldern tre till fem år. Undersökningen har genomförts på en avdelning på en förskola i mellersta Sverige. Metoden som har använts i den här studien är ostrukturerade observationer. Insamlandet av materialet har varit koncentrerat på hur pedagogerna bemöter barnen i den fria leken och samlingarna. Är bemötandet bejakande eller nekande, samt finns det något hinder som orsakar pedagogers val av bemötande. Resultatet visar att pedagoger är mer bejakande till barnens initiativ till inflytande i den fria leken än vad de är i samlingarna. Det visar att pedagogerna har mer kontroll och är mer styrda av innehållet i samlingarna. De dagliga rutinerna (tex. Städning), vid morgonmöten och när pedagogerna är upptagna med annat, får oftast barnen ett nekande bemötande eller att de möts med ordet ”vänta”.  Nyckelord: Förskola, pedagoger,bemötande, inflytande

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrin. Hur sjuksköterskan bemöter en aggressiv eller våldsam patient kan vara avgörande för om mer aggression eller våld trappas upp. Konflikter som kan leda till att hot och våld uppstår sker oftast i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Därför behöver hon kunskaper om olika faktorer som har betydelse för bemötandet av hotfulla eller aggressiva patienter.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer inom psykiatrin.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserades på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som hade betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer. Dessa var sjuksköterskans kommunikationsförmåga, relation till patienten och personlighet.Diskussion: Våldsincidenter inom psykiatrin kan begränsas om sjuksköterskan har kunskap om vad hon förmedlar genom sin attityd, kommunikation och känslor. Slutsats: Utbildning i bemötande av hot och våld behövs för en tryggare vård för patienten och en säkrare arbetsplats för sjuksköterskan. / Background: Threats and violence occurs frequently within the field of psychiatry. How the nurse communicate and act towards an aggressive or violent patient can determine if the aggression escalates into violence. Conflicts that can lead to threats and violence often emerge from the interaction between patient and nurse. Therefore the nurse needs knowledge of different factors that are of importance in her reply towards threatening and violent patients.The aim: The aim of the study was to describe factors that are significant for the nurse´s reply in threatening and violent encounters.Method: The study is conducted as a literature study, and the result is based on eleven scientific articles.Result: Three categories that were significant for the nurse reply in threatening and violent situations emerged in the result. The categories were the nurse´s communicative skills, relation with the patient and her personality. These factors can affect violent situations.Discussion: Violent incidents within the field of psychiatry can be limited if the nurse has knowledge of what she convey´s thru her attitude, communication, and feelings. Conclusion: Education in how to act and reply in threatening and violent encounters is needed for a safer care of patients and a more secure workplace for nurses.