Bakgrund Hur ett bemötande i vården upplevs, grundar sig i vårdpersonalens förhållningssätt och människosyn, förmåga till inlevelse och förståelse för patient och närstående. Syfte Denna litteraturstudies syfte var att belysa barns och deras familjers upplevelser av vårdpersonalens bemötande i vården på sjukhus. Metod Databassökningen gjordes i PubMed och Chinal där 16 vetenskapliga artiklar togs ut. Innehålls analysen ledde fram till två teman otrygghet och trygghet med två subteman vardera barns upplevelser och föräldrarnas upplevelser. Resultat Både barn och föräldrar upplevde att det fanns en brist i kommunikationen och delaktigheten. Föräldrarna kände sig ofta hjälplösa och osäkra i sin föräldraroll. Sjuksköterskan var ändå någon de kunde lita på när de respekterade barnet som en egen individ och lyssnade till hela familjens behov. Diskussion Att lyssna till och respektera barnen som unika individer samt involvera hela familjen på deras villkor och klargöra rollerna upplevdes som sjuksköterskans viktigaste uppgift. Slutsats Att involvera alla parter och integrera ett pedagogiskt arbetssätt i omvårdnaden kan vara det som behövs för att upplevelsen av relationen ska bli bra. Forskning finns men det behövs bättre rutiner så att kunskapen används.

ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp   Titel                                    BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE – ur ett könsteoretiskt perspektiv Engelsk titel                       Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder – from a gender theoretical perspective  Författare                          Ellinor Cronzell, Catherine Åkesson Handledare                        Henrik Nilsson Datum                                Mars 2010 Antal sidor                         48 Nyckelord                          Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling. Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett respektfullt bemötande är viktigt för att bygga upp en god relation till ungdomarna. Att en god förebild i kombination med specifika behandlingsmetoder ger ungdomarna verktyg att själva skapa strategier för att hantera det utagerande beteendet. Vidare redovisas en komplex bild av hur traditionella föreställningar om kön påverkar yrkesverksammas sätt att bemöta och behandla. Slutsatser som dras är att yrkesverksamma strävar efter att undvika fysisk styrka för att få slut på ett utagerande beteende oavsett den unges kön.

Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.

Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna känner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer även att tolka elevernas bemötande mot de olika könen. Undersökningen består av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkäter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om ämnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan. Det är samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika på grund av omedvetenhet hos pedagogerna.

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.

Bakgrund: Abort är en känslomässigt laddad fråga som väcker starka känslor världen över. Frågan om abort är ofta fylld med etiska och moraliska värderingar och ställningstaganden för alla som är inblandade. För att en god och säker vård samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgår en abort är det viktigt att vårdpersonalen handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgår en abort. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte. Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vårdpersonal i västländer till stor del var positiva till abort. Vårdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde på kvinnornas orsaker till abort och hur långt in i graviditeten kvinnorna var då de genomgick en abort. Brister i form av utbildning och erfarenheter av abort ledde till negativa attityder vilket resulterade till en sämre omvårdnad och negativt bemötande av kvinnorna. Slutsats: Majoriteten av vårdpersonalen var positiva till legal abort. Utbildning och praktisk erfarenhet i samband med abort motverkar negativ attityd.

Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest för tillfället. En av orsakerna till ökningen är att medellivslängden blivit högre. Den ökade medellivslängden är något positivt i sig, men det innebär också att sjukdomen hinner drabba fler människor. Cancer är en sjukdom som påverkar många personer direkt eller indirekt och det är inte bara de som har cancer som är sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk familjemedlem. Metoden som användes var manifest innehållsanalys av en skönlitterär självbiografisk bok, skriven av Conny Palmqvist med titeln ”Hejdå, allihopa!”. Analysen resulterade i fyra kategorier; maktlöshet, relationer, kärlek och sorg. Det är svårt att stå bredvid och se på när en familjemedlem sakta tynar bort och att inte kunna göra något för att förhindra detta. Att som patient känna kärlek och närhet är en förutsättning för att kunna känna hopp och orka kämpa. Efter att ha analyserat boken har vi fått en ökad förståelse för den närståendes upplevelse vid palliativ vård. Att kunna bemöta och ge god omvårdnad till patienter och närstående anser vi är en förutsättning vid arbete inom vård.

Kvinnor som utsatts för våldtäkt kommer många gånger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir våldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhällets myndigheter och därmed får de ett bristfälligt omhändertagande. Detta kan få allvarliga följder för kvinnan, såväl på kort som på lång sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfären bemöter dem efter en våldtäkt. De myndigheter som åsyftas i denna rapport är kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal på kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar. Metoden som användes var kvalitativa strukturerade personintervjuer och enkätintervjuer med sex kvinnor som varit i kontakt med olika myndigheter. Hälften av kvinnorna har upplevt ett bra bemötande och den resterande hälften har upplevt ett sämre bemötande. Genomgående tycker respondenterna att det viktigaste i ett bemötande är att den professionella innehar kunskap kring våldtäkt. De kvinnor som mött okunniga professionella har upplevt bemötandet som negativt. Det är också viktigt för kvinnorna att bli lyssnad på, respekterad och trodd i sin berättelse. Kvinnorna vill också att den professionella skall bemöta dem individuellt. I och med att våldtäktshändelsen är en privat och personlig erfarenhet måste bemötandet ske därefter. Det respondenterna upplevde som negativt i bemötandet var bland annat den professionellas fördomar, attityder och värderingar.

Från kunskapens öar till den ömsesidiga insiktens fastland Ett pedagogiskt utvecklingsarbete för en personalutbildning med förankring i praktiken Anne Johansson Olsson Sammanfattning Denna uppsats redovisar ett utvecklingsarbete kring utformandet av en så kallad arbetsplatsanpassad utbildning. Arbetet bedrevs i samverkan mellan Transkulturellt Centrum (TC) i Stockholms Läns Landsting och Lina Hage samt Wasa vårdcentraler i Södertälje. Projektet syftade till att via inledande arbete, inventering av utbildningsbehov, utbildningsplanering, genomförande och utvärdering skapa en modell för en utbildning med fokus på vårdpersonalens möte med patienter som har erfarenhet av migration. Vårdcentralerna stod i början av 2007, i begrepp att inleda ett arbete med en delvis ny patientgrupp, asylsökande och nyanlända flyktingar samt anhöriginvandrare. Arbetet innebar ett förbättrat och utvidgat mottagande med erbjudande om hälsosamtal och till de asylsökande även en primärvård som motsvarade den övriga befolkningens. TC fick med anledning av detta, i uppdrag att utveckla en utbildning för kompetenshöjning inom området. Ansvaret för utvecklingsarbetet och projektet låg på TC och syftet var att planera och genomföra en utbildning med innehåll och struktur relaterade till personalens aktuella behov, kunskaper och erfarenheter. I arbetet lades stor vikt vid ett praxisnära förhållningssätt som metod. I bakgrunden ges med anledning av detta en beskrivning av begreppet ”praxisnära forskning”. Olika synsätt på innebörden av begreppet presenteras liksom förhållningssätt och forskarens roll. I uppsatsen redovisas steg för steg hur projektet genomfördes och i diskussionen redogörs för de ändrade förutsättningar som projektet ställdes inför under arbetets gång. Här diskuteras också aspekter på metoden när det gäller att inventera utbildningsbehov och tolka begreppet bemötande. Mot bakgrund av deltagarnas utvärdering diskuteras begreppen kompetens, ny kunskap och praxisanknutet. Nyckelord: Personalutbildning, praxisnära forskning, bemötande, kunskap och kompetens. From the islands of knowledge to the mainland of mutual insight A pedagogical work of development for a staff training program based on practice Anne Johansson Olsson Abstract This paper describes a work of development for the design of a “tailormade” training programme for medical staff at health clinics. The work was carried out in cooperation between Transcultural Center (TC) within the Stockholm County Council and Lina Hage and Wasa primary health clinics in Södertälje. The project aimed at creating a model for a training programme for medical professionals encountering patients with experience of migration. The project included an inventory of training needs, and the planning, operation and assessment of the programme. In the beginning of 2007 the health clinics were starting to work with a new group of patients consisting of asylum seekers, newly arrived refugees and migrators with family ties in Sweden. The work ment an improved and widened reception scheme including an offer of a health interview and for asylum seekers primary health care equivalent to what is offered to residents. TC was commissioned to lead the work of developing an education aiming at improved competence within the field. TC had the responsibility for the development and the operation of the project. The aim was to design and carry out an education with a content and structure based on the actual needs of the staff and their knowledge and experience. In the work the method of working closely with everyday practise was emphasized. For this reason a description of “research close to practice” will be found in the background of this paper. Different views on the meaning of the concept are presented as well as the approach and the roll of the researcher. The paper presents, step by step, how the project was planned and implemented. The changing circumstances which the project faced over time, are also presented. Aspects concerning the method of inventory of education needs and the interpretation of the key concept reception are also discussed. In the context of participant evaluation the concepts of competence, new knowledge and research close to practise are discussed. Keywords: Staff training, research close to practice, reception, knowledge and competence

Bakgrund: Att ha ett barn med Downs syndrom, betyder ofta en regelbunden kontakt med vården, på grund av hälsoproblem som kan bero på syndromet. Ett bra möte är viktigt för alla, men troligen är det viktigare för dessa familjer. Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplevde möten då de sökte vård för sitt barn. Metod: Data insamlades genom intervjuer med sex föräldrar. Intervjuerna blev inspelade och därefter transkriberade. När data analyserades framträdde fyra teman: personalens osäkerhet, känslan av att inte bli trodd, att vara advokat för sitt barn och behovet av trygghet. Resultat: Resultatet visade att föräldrarna var mycket nöjda med de möten de haft på specialistnivå men då de sökt sig dit specialisterna inte finns kände de en viss otrygghet. Föräldrarna kände även ibland att de inte blev trodda, de kände sig ofta då ifrågasatta som föräldrar. Konklusion: föräldrarna sökte hjälp och vård där de kände sig tryggast. Vårdpersonalen behöver mer träning i hur de på bästa sätt bemöter barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar. Att bli bemött på ett felaktigt sätt kan orsaka ett onödigt vårdlidande. / Background: Having a child with Down´s syndrome often means a regular contact with health care because some health problem who are specific for the syndrome. Meetings are important for everyone but maybe more important for this family’s. Aim: The purpose for this study was to illuminate how parents to children with Down´s syndrome experience encounters with healthcare when they seek care for there child. Method: The data was collected from interviews with six parents. The interviews was recorded and transcribed. When the data was processed four themes emerged: Staffs insecurity, feeling of not being believed, being the child’s advocate and the need for security. Result: The result shows that the parents are very pleased about the meeting they’ve had with the specialist-units, but when they have to turn to places without specialists they feel a greater insecurity. Sometimes did the parents feel that they wasn’t believed, they felt that they was questioned as parents. Conclusion: Parents seek help and care, were they feel most secure. The healthcare staff need more training how they meet children with disability and there parents. To be met in an unprofessional way can lead to unnecessary care suffering.