Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning.

We have made a qualitative study where we have chosen to interview a number of respondents consisting of ophthalmologists, eye nurses and patients. The purpose of the study was to examine employees' perceptions of patient-related status and treatment and quality, and meaningful participation in the work. The conducted interviews, we then sat in relation to how patients experienced the visit to the eye clinic and their perception of accessibility and hospitality. The result is then compared against the policy of the Title use of internally and we have also tried to explain what is happening with the help of various theorists. Theorist that we made use of is Maslow, Foucault, Deming (TQM) and Herzberg. By applying these theories, we have tried to explain various phenomena that have emerged during the study and why they occur and possibly what you can do about them if there is a need for it. We have used Maslows pyramid of needs, Foucault's power concept, Herzberg motivation theories and TQM Deming with 14 points. The investigation has shown a result that partially fulfilled their expectations and we managed to get answers to our fundamental questions, which reads: How do employees perceive their own status and its own response? Employees feel they have a good response and a relatively good availability but can be improved, especially in terms of availability when they feel they would need more time for some patients who have a greater need for help. It also differ depending on whether they are ophthalmologists or eye nurses. How does the employee consider the quality and meaning at work and their participation in the work? People look at quality as an important moment in the hospitality and the outcome of patient visits and the meaning of the work feel worthwhile when they help people to improve the daily life, current participation in the work, it is a little different depending on the more specific tasks, the respondents have, where these differ about. Quality is also seen as the treatment they give is the right treatment and that the quality of reading is good. How patients perceive the quality of the meeting with the nursing staff? Patients feel that they receive a good quality of care and usually a good reception where the staff are nice and try to take the time to help patients with problems. Some patients note that it feels like that caregivers are sometimes stressed and does not care about the patients when they are lagging behind with patient visits and patients want a declaration that they are late but that they should have come in as soon as possible. It also seems to be some communication problems as they sometimes do not know what to do with patients in therapy, therefore, that they are very ill-informed in the patient case and sometimes what the eye doctor prescribed and why he prescribed this. Reliability may be seen as good, but the study should not be used for generalization when the proportion of patients may be considered too small. The validity of the study should be good because we reflect on the ethical in relation to data collection and thinking about how we should solve them in a good way. / Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har valt att intervjua ett antal respondenter bestående av ögonläkare, ögonsjuksköterskor samt patienter. Syftet med studien var att undersöka medarbetarnas uppfattning av patientrelaterad tillgänglighet och bemötande samt kvalité, mening och delaktighet i arbetet. De genomförda intervjuerna har vi sedan satt i relation till hur patienter upplevt besöket vid ögonmottagningen och deras uppfattning av tillgängligheten och bemötandet. Resultatet har sedan jämförts mot de policydokument som avdelningen använder sig av internt och vi har även försökt att förklara vad som sker med hjälp av olika teoretiker. Teoretikerna som vi använt oss av är Maslow, Foucault, Deming (TQM) och Herzberg. Genom att applicera dessa teoretikers teorier har vi försökt att förklara olika fenomen som framkommit under studien och varför dessa uppstår samt eventuellt vad man kan göra åt dessa om det finns behov av det. Vi har använt Maslows behovspyramid, Foucaults maktbegrepp, Herzbergs motivationsteorier och TQM med Demings 14 punkter. Undersökningen har visat ett resultat som delvis motsvarat förväntningarna och vi lyckades att få svar på våra grundläggande frågor, som lyder: Hur upplever medarbetare sin egen tillgänglighet och sitt eget bemötande? Medarbetarna har ett relativt bra bemötande och tillgänglighet som dock kan förbättras, framförallt när det gäller tillgänglighet då de anser att de skulle behöva mer tid för en del patienter som har ett större behov av hjälp. Det skiljer sig också åt beroende på om de är ögonläkare eller ögonsjuksköterskor. Hur ser medarbetaren på kvalitet och mening i arbetet samt sin delaktighet i arbetsprocessen? Medarbetarna ser på kvalitet som ett viktigt moment i bemötandet och resultatet av patientbesöken och meningen med arbetet känns meningsfullt då de hjälper människor till en bättre vardag, gällande delaktighet i arbetsprocessen, är det lite olika beroende på de mer bestämda arbetsuppgifter respondenterna har, då dessa skiljer sig åt. Kvalitet ses ju också som att den behandling de ger är rätt behandling och att kvaliteten på behandlingen är bra. Hur upplever patienter kvaliteten i mötet med vårdpersonalen? Patienterna upplever att de får en bra kvalitet på vården och oftast ett bra bemötande där personalen är trevlig och försöker ta sig tid att hjälpa patienterna med problemen. Vissa patienter påpekar att det känns som att vårdpersonalen ibland är stressade och inte bryr sig om patienterna när de ligger efter med patientbesöken och patienterna vill ha en förklaring till att de är försenade men att de ska få komma in så fort det går. Det verkar också finnas en del kommunikationsproblem då de ibland inte vet vad som ska göras med patienterna när det gäller behandling, alltså att de är dåligt insatta i patientärendet och ibland vad ögonläkaren ordinerat och varför denne ordinerat detta. Tillförlitligheten får ses som god men studien skall inte användas för generalisering då andelen tillfrågade patienter får anses vara för liten. Giltigheten för undersökningen bör vara bra då vi har reflekterat över de etiska i samband med datainsamlingen och funderat på hur vi skulle lösa dessa på ett så bra sätt som möjligt.

Detta arbete handlar om integrering av barn i behov av särskilt stöd och vilka förutsättningar som är viktiga för att integreringen ska bli lyckad. Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer med verksamma pedagoger ta reda på några viktiga förutsättningar som påverkar själva integreringen. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer där fyra pedagoger med olika lång erfarenhet deltog. Resultatet av arbetet visar på att en viktig förutsättning för en lyckad integrering är pedagogers förhållningssätt och attityder till barn i behov av särskilt stöd men även för integreringen i stort. Vidare framkom även vikten av stöd från ledningen, betydelsen av handledning i arbetet, behovet av en extra resurs och ett gott samarbete med föräldrarna.

Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att förebygga smärta och att planera sitt arbete kring barnet så att de utsätts för minsta möjliga smärta. Faktorer som påverkar sjuksköterskan i detta är erfarenhet och personlighet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smärta inom primärvård. Den metod som valts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten i studien grundar sig på tio intervjuundersökningar utförda på sjuksköterskor inom primärvård. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primärvård bemöter och hanterar barn med smärta. Sjuksköterskans roll är viktig och betydelsefull vid mötet med barn med smärta. För att uppnå optimal omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan själv har ett lugn och ett professionellt förhållningssätt. Grundläggande är även att sjuksköterskan tar barnets smärta på allvar och lyssnar på barnet. Sammanfattningsvis har studien visat hur sjuksköterskan inom primärvård idag bemöter barn med smärta samt vilken smärtlindring och vilka smärtlindringsmetoder som används. / The primary task for the nurse is to prevent pain and organize the work around the child and in that way expose the child for minimum amount of pain. Personality and experience are factors that influence the nurse in this task. The purpose of the study was to describe the way nurses receive and handle children in pain in the primary health care. The authors found the chosen method adequate and useful. The result is based on ten interviews performed with nurses working in the primary health care. The result shows in which way nurses in primary health care receives and handles children in pain. The occupational role the nurse has is both important and significant in the meeting with children in pain. To achieve optimal care it is of great importance that the nurse has composure by herself and a professional way of working. It is also fundamental that the nurse take the child’s pain seriously and listen to the child. Summarized the study shows in which way the nurse in primary health care nowadays receives children in pain, which alleviation of pain and methods that are in use.

Våld mot kvinnor är ett omfattande och angeläget samhällsproblem. Hälso- och sjukvårdspersonalen utgör en nyckelgrupp när det gäller att upptäcka och identifiera våldet. I mötet med den våldsutsatta kvinnan, likaväl som i mötet med andra patienter, är bemötandet och kommunikationen av stor betydelse. Syftet med studien var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelse av hur de blivit bemötta i sin kontakt med olika sjukvårdsinstanser. Metoden har varit kvalitativ med en induktiv ansats där nio kvinnor har intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade. De teman som framkommer i resultatet är upplevelsen av ett bra bemötande gentemot ett dåligt. I studien har tre huvudkategorier kunnat identifieras; det goda bemötandet, bristfällig/utebliven hjälp och hinder i kontakten. Konklusionen av denna studie tyder på, liksom tidigare studier i ämnet, att kvinnorna anser att kunskap och strategier hos vårdpersonal, samt att ta sig tid och våga fråga om våld är det som upplevs som mest betydelsefullt. / Violence against women is an urgent and widely spread society problem. To discover and identify the violence, health and medical personnel is a key group. In the encounter with the victimized women, as well as with the meeting with non victimized patients, the communication and treatment is of great importance. The aim with this study was to enlighten victimized women’s conception of how they in their contact with different health care institutions have been treated. The method has been a qualitative survey with an inductive approach. Interviews have been made with nine different women. The interviews has been semistructured. The experience of good versus not so good treatment was the themes revealed in the result. Three head categories have been identified in the study; the good treatment, unadequate/non-existing aid and difficulties in the contact. The conclusion of this and earlier studies indicates that what the women finds most important is that the healthcare personnel has strategies and knowledge, in addition to offer time and dare to ask questions about violence.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på två olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar på pedagogernas förhållningssätt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrån två olika aspekter, nämligen positiv samt negativ förstärkning. I studien har sex intervjuer samt åtta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar på pedagogernas uppfattningar om sitt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Observationerna fokuserar på pedagogernas faktiska agerande. Observationerna genomfördes vid matsituationer samt samlingar. Pedagogernas användande av positiv och negativ förstärkning registrerades i ett observationsschema. Resultatet visade att merparten av pedagogerna förhöll sig olika till pojkar respektive flickor. I resultatet framkom även att det ena arbetslaget var något mer fokuserade kring genusarbete än det andra arbetslaget. Slutsatsen av denna studie är att det krävs mer kunskap och kompetens kring genus samt tydlig kommunikation för att kunna utföra en genusmedveten pedagogik.

Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare. Beskrivningarna visade även att det i aggressiva möten inte är konstruktivt att enbart agera utifrån sitt eget känslotillstånd. Socialarbetaren bör utifrån en medveten hållning bejaka mötets olika påverkansfaktorer. Respondenterna var enade om att det viktigaste vid möten med aggressiva klienter är att hålla sig lugn och vara tydlig och förklara så att klienten förstår vad som händer. De var också enade om att det inte finns något generellt som är framgångsrikt att säga, men utgångspunkten är att visa respekt och inte vara anklagande eller nedlåtande i det som sägs. Det framstod som viktigt att reflektera över hur man som socialsekreterare förhåller sig till sin myndighetsroll och vilken attityd man förmedlar till klienten genom sin maktposition.

Studien syftar till att undersöka hur vårdpersonalen på en vårdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer från olika yrkesgrupper på Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) på Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. På HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin på samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Utifrån informanternas beskrivningar framkom en mångfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara både paradoxal och komplex. Resultaten har tolkats som att de transsexuella patienterna utmanar vårdpersonalens syn på patienter utifrån det faktum att de både är annorlunda än andra patienter, och inte. Det finns en tvekan i att beskriva dem som sjuka, men samtidigt upplevs dessa patienter vara i stort behov av vård. Vidare beskrivs det specifika för patientgruppen i termer av att dessa patienter är pålästa och fokuserade. Dessutom uppfattas det inte sällan av vårdpersonalen som mycket speciellt och positivt att vara med i en process som ofta innebär en mycket stor livsomställning för patienten. Mötet mellan den transsexuella patienten och vårdpersonalen beskrivs också på en övergripande diskursiv nivå. Resultaten kan användas för att öka förståelsen för och begripliggöra mötet mellan de transsexuella patienterna och sjukvården.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ”Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete? I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck.

Sexuella övergrepp på barn är något som de allra flesta har starka känslor kring. Syftet med studien är att utifrån fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgångspunkt ifrån de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan användas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp är oerhört viktigt att ha tålamod och inte pressa barnen. Socialarbetare ska kunna tänka utanför de vanliga ramarna och skapa en trygg miljö för dessa barn, det kan föra med sig att socialarbetaren når barnen på djupet som gör att de öppnar sig. Resultatet visar även att desto fortare barnen kommer till en trygg miljö och vågar prata om sina upplevelser desto bättre blir barnens läkningsprocess.